View of Maskrosbarn: Den internationella och svenska birörelsens historia

Maskrosbarn

D en internationella och svenska birörelsens historia

Hanna

Bertilscfqft~r

S ^{ociala rö relser}

^j

^{vå r tid och ko ntext, d en väs} terländska, rycks ha en behov aven gemensam hi storia for att stadf ästa si n gruppidentitct. Hur kritisk jag än må vara till linjära berättelser i min posemodern a tankeg.lng så tycks mitt behov av an skapa en gruppidcnriter utifrån ett "gemensamt f'orflu- tet" va ra outtröttligt. Den homosex uella rörelsen har byggt p å sin idag så rejäla identitcrsbyggc med h jälp aven historieskrivning, som tar sitt avstamp i den romerska o ch gre kiska antiken, fö r att bli mer detaljerad

i sin skildring av

"de dekad enta" und er slutet av I 8DD-talet (jfr Mosse 1996), och slutligen låta Sto- newaJl-upproret 1969

i

New York markera en "ny tid" Ufr Udis-Kessler 1996).

Den b isexuella rörelsens hismria, "nya tid" eller "år noll" låter sig inte lika

"na~

mrligt" dateras som d en "homosexuella". På flera håH kan man se att den bisexuella och homosexuella rörelsens äldre historia sammanfaller varför en smula

"generell" RF SL historik Btt komma med som bakgrund tiU svensk biaktivism.

I arrike1n redogörs helt kort for den inrernationell a biaktivismens

"utveck~

ling" samt för d en svenska "bi(hi)srorian" i me r detaljerad form. Den

interna~

t iondla redogörc=lsen baserar sig på Danni elIe Raymon d ( 1994

), även om den

amerika nska birördsen finns beskriven på annat håll

(jfr

Highleyman 1994;

Udis~Kessler

1995 ; Donaldson 1995 ;Tucker 1995; Ruse 1995; Garber 1995 ).

M ycket har hänt sedan 1994. De b isexuella rö relsernas historia är ett "levande dokument" so m ständigt växer. I d agarna är Raymonds version på väg an upp- dateras av BiNcr USA och kommer att så småningom pu bliceras på deras hemsida. D en svenska "bistorian" som sammanställ es med hj älp av d agens biaktivister kommer an finnas tillgängl ig och uppdateras lite d å och då på RFSL;

nya bisajt.

^J

D en internationella d elen av "De n bisexuella rörelse ns historia" utspelar sig främst i USA, i andra hand i Storbritannien . Raymo nds, själv amerikan, rar helt kort upp rö relser p å andra h m i världen men fokus är d en am erika nska utveddingcn. D et är inte så att d

et inte

har skett något på annat hill i vädden än i USA och Swrbritannien men de b isexuella rörelserna därifrän har otvivel- akti gt satt störst spår, främst i form av biteorierna, som jag ser so m en

konse~

kvcns av b iaktivism. Birörelsernas rddelse är i försl'a hand en ko nsekvens av

84

Mukrosbarn

"sexuaheoretikers"l teoretiserande kring och därmed benämnande av bisexu

ella

erfarenheter/ bisexualiterer även o m d etta "teoretiska benämn ande" givetvis bara är en av flera faktorer. För den som är intresserad av bisexuella och bisexualiteter i en historiskr perspektiv hänvisas till Garber (1995) och Canrareiia (1992).

Tanken med att presentera en om än mycket ytlig bild av den internationella biaktivisthistoriken är att den ska ge lite perspektiv och bakgrund till den svenska.

Den som ö nskar en d etaljerad internationell biaktivisthistorik hänvisas tiU

an~

tingen BiNet USAs eller Bi Resource Centers inrernetsida (se referenslista).

Den svenska delen av "den bisexuella rö relsens

historia~,

har tillkommit tack vare båd e mina egna och andras min nen varför artikelförfattare n flr ses snarare som "redalnör" fdr dess n edredming än som "ne<hecknare". I Sverige, rill

skill~

nad från övriga länder där en tydlig birörelse finns, är den bisexuell a rörelsen intimt sam mankopplad med RFSL, varfor "RFSL; birustoria" eller med Robert Karlsso ns Svärds ord " RFSLs bihisroria - hur RFSL blev biinklusivr

p~

pappe.

ret 1971 " kommer an införlivas i texten.

I seklets början ...

Även om Bloomsbu ry~gruppen i sekelskiftets England antas vara en av de för.

sta "bisamhällena" i världen är det

sv~rt

att kalla d

et för ett

"bisamh älle" i

da~

gens bemärkelse. Vi vet inre hur medlemmarn a i g ruppen hade valt att

idenri~

fiera sig om de haft tillgång till dagc ns begrepp och identiteter.

Bisexuella har varit en del av den mod erna hom osexuella frigörelserörelsen sedan mitten av

1960~[alet.

Av mån ga o li ka skäl har bisex uella även valt a n o rganisera sig separat samtidigt med engagem ang i homorörelserna och andra progressiva rörelser. Un der

1970~talet

när populärpressen uppmärksammade

tk 'bisaual chic' p~ Id ubbarna och bland kändisa r so m Elron Jo hn, David Bowie och Patti Smith, bildas bigrupper i m ånga av USAs större städer vilk et marke.

rar den bisexuella

rärrighets~

och frigörelserörelsens födelse.

U nder

19BO~talet

poppar bisexuella grupper upp som svampar över USA och i övriga delar av världen. Under BO- talet o rganiserar sig bisexuella synligt i USA, Kana da, Nya Zeeland och i Storbritannien. Som ett kompl ement till olika for.

mer av sociala och idenritetsstödjande lokala grupper som bildas över hela USA, b~rj~r paraplygrupper att bildas rå r an fö rena resurse r och hålla i regional orga- IlIsatlOn. Eftersom

70~talets grupper dominerades av män, är det de

bisexuella kvinn orna som går i täten under 80~tale(. Många av dessa kvinnor hade under

?O~ralet

arbetat inom d en les biska och kvin norörelsen, rörelser de tvingas lämna

I

och med att de ses på med all t mindre välvillighet av lesbiska feminister i och med d e bisexuella kvinnornas rela[io ner med män. De bigrup per d e bi ldar re~

fle kterade ofta deras fe ministiska poli tik.. Bland dessa nya grupper bildas vissa särskilt för bisexuell politisk aktivism . [ slutet av

80~talet

blir AlDS~aktiyism

85

HIllna B.,.tUldotter

och · omsorg fokus for m:inga bisexuella som ett svar p:i den p:iverkan epidemin hade på "bivärlden" (eng. "bi communi ry").

Under 90·talet expanderar det bisexuella politiska "samhället" och förstärks med nationella och regionala koalitioner. Regionala konferenser stärker mindre och nyare "bisamhällen", särskilt i amerikanska Mellanvästern och i Södern.

Bigrupper fonsätter att bildas

i

och med an medvetenhet och diskuss ionen i

"samhället" kring bisex ualitet ökar. Nu bildas även bigrupper i Tyskland (BiNe 1992) och i Holland. Även om listan Ständigt växer så finns det enligt "Bisexual Resource Guide" (ed. Ochs 1999) for närvarande mer än l 300 bigrupper i 48 ame rikanska stater och i 19 länder.

Den svenska bisexuella rörelsen

I redogördsen har jag valt att

^ta

med publikationen av några artiklar som jag uppfattar har haft betydel.se för diskussionen kring bisexuali tet inom RFSL.

86

1950 21 oktober

RFSL bildu $Om en avdelning av det danska förbundet.

1952

RFSL bryter med danska forbundet och Br därmed ock.d. namnet RFSL Orsaken var en rids konAikter som grundade sig i hur palS öppna gentemot omvärlden man skulle vara Samt om det är okej med pornografi i medlemnidningarna. RFSL ville inte ha pornografi och var rädda för att dras med i den härva av åtal som danska polisen horade med. I Sverige snUfnde Haijby-och Kejneaffilrerna pl högvarv.

1953 29 november

Stadg;u antas som &Stdar att ändam!let för f'orbundet är att arbeta för enbart homo- sexuella.

1971

Under irer tiJlsäns en arbcrsgrupp som diskuterar inriktningen pl förbundet. Grup- pen best1r av enbart män, bland andra Stig-Ake Pdersson. Det framkommer i grup- pens protokoll att vissa -klubba? (tillränkta lokalavdelningar) inte villallsluta sig rill förbundet dl RFSt enbart är ett förbund for homosexuella. Gruppen diskuterar och skickar ett förslag p:l remiss. I gruppens prorokoll kan man bland annat läsa att den d1varande llirbundsstyrelscn anser att RFSL ska arbeta för "sexuellt likaberätti- gande^H, RFSL Sl"O<;.kholm, Diana och Kretsen anser att RFSL ska arbeta för homo- sexuella och RFSL Norrköping anser att RF$L ska arbc:ta for homo-och bisexuella.

1971 18 seprember

En samarbctskonfcrens i Stockholm ändrar stadgarna och däri ändamlliparagrafen som nu lyder ~tt förbundet skall "ldmpa för sexuellt likaberättigande~ uran att ml.-

Maskrosbarn gon grupp räkn:u upp. De fyra alternativ $(lm uppenbarligen diskuterau mycket var:

kämpa för homo-och bisexuella, kämp~ for sexuellt likaberättigande, kämpa för de homosexuella, klimpa för sexuella minoriteter.

Diskussionen och a'P'menten är bland annat att de vanligasre grupperna ska preci- seras, art männioikor bör slippa an bli inddade i kategorier och au alla oavsett sexuell

~ning som vill ska kunna söka medlemskap.

1976

I stadgarna.! ändamllsparagraf når dct nu att RFSL ska kämpa för "homo-och bisexuella". När detta beslutats är oklart.

1980-talet

Maj-Brihr Bergström-Walan siuer i RFSL:s förbundsstyrelsell ullder 80-talcr. Berg- ström-Walan är troligen öppet bisexuell redan under 80-ra.!et, och därmed troligen den försra att van öppet bisexuell i förbundsstyrelsen.

1992/1993

En bisexuell man, Ulf Petren, g1r i flera samtalsgrupper inom RFSL Stockholm under 1992 men känner att killarna i grupperna inte är den grupp av killar som han söker. Alla har lämllat liver med relationer med kvinnor, vilkct han ime känner all han har. Han kontaktar RFSl Stockholms ordf'onnde och Ulldrar om f'oreningen inte kan H;!.rta en grnpp för bisexuella. Han flr stöd aven manlig kuntor pl RFSL Rldgivningen i Scockholm. Början görs med en artikel i Kom Ut, där Ulf intervjuas om hut han lever och samtidigt som man !9r ut med ert upprop om en träff den 4 maj 1993 för de som är intresserade av och vill tala om bisexualitet. Kom Ut:s redak- tör Greger Eman skriver artikeln. Uppslutningen till mÖtet blir över aH förväntan.

Frän början är Ulf cnsam om an vara drivlcrafi: i gruppen men han Br snarr nöd ~v Johan Adler, som är villig att ta hand om ledarskapet. Sedan dQS har ~Bikupan~. som gruppen kom an kallas, med nlgot c:nnaka undantag. fungerar varje tisdag.

Gruppen har lettS av olika killar, flin början Johan Adler, därcfcer Christopher Ar- nold och sedan Jacob Boman som är Bikupans nuvar~nde "bidrotrning~.

1994

Chrioitopher Arnold, öppet bisexuell, kommer in i FS.

1995

Desdemona Nielsen, öppet bisexuell, blir invald 1995 men lämnar FS under 1m.

1996 mars

Undet RFSLs kongress avg:lr Chrismpher Arnold frin FS. Robert Karlsson Svärd blir invald i FS.

1997

Gunilla Karlmark. öppet bi, kommer in i FS 1 997.Under skrivandet av RFSL:s principprogram (1996 och 1997) dr:tr Gunilla Karlmark ert m)'('ket tungt Jass och Br in "bi" över:tlh. 'Iäck Y;He henne heter inte RFSL:$ principprogram "Ett stolt

87

Hanna Bertilsdotter

88

Homosamhälle~ d.i hon insistuar ~ an del i sådana fall skall heta BEr, 5101, bi-och homosamhälIeB dler "En scolt homo- och bisamhäll((, vilket gör att övriga i FS slutligen slopat namnet i sin helhet. Vid den här tiden bild~s även en bigrupp, eller bikupa, i Malmö. Den g3.r dock snart i graven. Enligt drivande aktivister fdn den tiden var tiden inre riktigt mogen for en grupp i Malmö.

1998

Roben Karlmn Svärd började komma ut som bi i RFSJ...krelS:lr undel kongrc:ssc:n i Bods 1998. John Thornander, öppet bi, väljs in i FS.

7 december

Ledare i Kom U~. HBi~exlldla". GunHla Karlmark.

1999

BiG, Bigruppen i Linköping. starrar under våren.

M,"

Camilla Haglund, öppet bi, kommer in i FS Under v:iren bildar GamiIIa Haglund, Gunilla Karlmark, Roben K~rlsson Svärd, John Thornander en inrern fsbigrupp.

Camilla, Robert och Gunilla p:\börjar arbetet med en bi broschyr under 1999. Arbe·

tet avslutas av CamilJa Haglund och Robert Karlsson Svärd och BiBroschyren trycks under 2001.

21 april

Camilla tar initiativ till en biaktivistmailinglisra, "bigtupp~, vilken fram mot höstet' formeras om till "BiPride".1ill en början fungerar listan som elt informellt aktivist- nätverk besclende av 14 stycko:n personer, varav övervägande delen är kvinnor. Dessa är bisexuella RFSL -aktivister och biSl::xuella som Camilla kommit i koncakt med via RFSL-sajtenS klotterplank. Gruppen utökas fOr att bli ca 25 personer under virenl sommaren. Efter mänga listdiskus.sioner huruvida det ska vara ok eller inte att kör"

sociala diskussioner pI listan eller om det skulle vara en ren aktivistlista, om det vore id~ au skapa tv! listor; en mer social och en mer akrivistisk, skapas BiPride 26 au- gusri och Hanna 8errilsdocterrnröver GamilIas roll som lislVlirdinna ror listan. BiPride fungerar som nIgon form av mescadcls social hybrid. Lisran öppnas i och med delta ror andra än ~bekalllas bekanta och andra som hön talas om lista.n skvallervägen~

genom ~tt den utannonseras på RFSL-sajten. Antalet listdelrngare växer till ca 50 personer. Antalet listdeltagare håller sig efter en tid konstant kring 60. I skrivande 5tund (maj 2001) är antalet kring 70.

3 maj

Kcönika i Kom Ur. ~Vi m:lste ta prefixet 'bi' i vår mun!~, Gunilla Karlmark.

Juni 21-24 juni

Hanna delTar i den forsta europeiska bikonfcrenscn, EBCI, Rotterdam i Holland.

Under konferensen bildas ett europeiskt biakademiskt samt ett europeiskt biakrivistiskt nätverk.

Augusti

Gunilla tar initiativ till en biträff under SHx:kholm Pride. Den fOfl'ta bisektionen n.igonsin i Prideparaden äga' rum ~ initiariv av Lena Söderström.

2-3 oktober

RFSL h.iller sin första bikonferens, i Göteborg. Gunilla Katlmark och Camilla Hag- lund är ansvariga. Ca 30 personer, varav tre är kilbr (ink!. Roben KarL>;.\On Svärd) deltar.

l'1ukrolbarn

10 oktober

BlGs (Bigruppen I Göteborg) verksamhet grundas genom att Robert Karlm n Svärd, Ann-Louise Dahlberg och Chriw:l Dunör sätter sig ner och börjar skissa p~ verk·

samheter av och fOr bin. TIll gruppen knyts även några bi-intresserade homosexu·

ella.

21 oktober

Hanna 8errilsdoner hSlIer i eu biscminarium under Regnb.ig:o;lCstivalen i Malmö, som $:Imlar 27 inuesserade. I och med delta pas:s:ar Hanna pi :Ut ta iniliativ till en bisludiccirko:l.

28 november

Hanna och Indra Windh drar i g:lng en histudiecirkel för kvinnor i Malmö. Grup- pen .!iom fr:in början är sju decimeras till fem for alt under våren 2000 olllformeta5 till en bikvinnooasgrupp. Gruppen ebbar ut i slutct av vlren.

2000 18-19 mars

Hanna tar under RFSLs kongrc.s.s initiativ till en BiArbetsgtupp pi IOrbundsniv:i.

Fredrik Lundgrm, Örebro (enligt egen utsago ej bi själv), motionerar under RFSLs kongr~ss 2000 om att förbundet ska byta namn fdn ~elt förbund fOr homo-och bi·

sexuella" till "en förbund fot bi-och hOlllose.xuella" för an ~nliggöca bin. Kongres-

!>en säger nej till fOfl'lagct, som kan syna5 lite kosmetiskt, men det fOr med sig all

~bifr3.gan~ lyfts. Kongressens pressgrupp tvingas omformulera etr pressmcddanden som handlar om homosaudla Oell barn till att göra det mer bi-inklusivt.

April

Hanna roreläscrom sin studie av bikvinnor pI en nordisk homo- ocb qucerfimkarträff, BHM-nätverket, i Göteborg samt i samband med HIV-kansliets Hälsokonferens i Stockholm.

6-7 maj

Förbundct5 nya. BiArbel5grupp, BiA, samt inbjudna resUfl'personcr [dffas for rorsta g:1ngen, i Stockholm. Under helgen göfl' en fvUdg handlinr;;plan med konkreta projekt och mil upp, vilkcn synar till att synliggöra bin och göra RI'Sl rorbundet mer biinklusivt. I majnumret av Kom Ut lanserar redaktör Greger Eman begreppet

"HBT-samhället" istället for det gamla begreppet ~homosamhälle[", delta för att synHggöm bisel<uella och transpcrsoner inom "fd hOlllosamhället".

15 maj

Genom inlägg p~ BiPride tar Hanna initiativ dll upprättandet aven bistoria, en historieskrivning kring biaktivismen i Sverige

3 augusti

l $:Imband med Stockholm Pride arranger.lr RFSl.;s BiArbctsgrupp en endagars kon- ferens pS tema bisexualitet, kallad "BiForum~. Svell5ka uppsatser om bisexualitet presenrel".!S. Arrangörerna beräknar att ca 150 personer allt som allt kommit och gått under d~gcn. Hanna her om imresseallmälningar fr:in deltagare pil Bil'orumer i ,;yfte att skapa ett nordiskt Biakademiskt nätverk. Under Pride-veckan finns birepre- scntantcr i förbundstältct en timme om dagen for att svara p~ frågor, bisexuella besökare uppmanas att fylb i en cnkäl om biidentitet och behov av RFSL 25-28 augu,;ri

6:e Inrernationdb Bi Konferens i Manchester, 1BC6. Hanna närvarar i egCllSkap av rcprescnt:lll! ror lGLYO (1ll1crnational Gay and Lesbian Youth organiution) och knyter k(lntakter med imernatiolldla biaktivister.

89

Hanna Bertllsdotter

No[er

S september

NBAN, Nordiska biak.ad~miska n!ltverkec, ett löst sammanhlllet nätverk av män- niskor intresserade av bi5tudics/bithcory kan säga.> vara skapat i och med att Hanna drar iglng mailinglistan, NBAN.

24 september

l samband med Regnbågsrutivalen i Malmö arrangenr RFSI..& BiArbetsgrupp en endagars konferens pl tema bisexualitet, bUad "BiForum Syd". Arrangör« berilk·

nade att ca l S penonu allt som allt kommit och gitt under dagen. (samband med BiForumet skapas en bibasgrupp i Malmö.

30 s~pt~mber-l oktober

BiA träffas Pdr ett andra arbersmöt~, i Malmö. Bisektion i Regnb:igsparaden samlar 6

person~r under den gemensamma paroll "BiPrid~".

12 oktober

Göubow/'Ostm rapporterar om Ku Klwc Klan·hor mot BIG 14-1 S oktober RFSL; 2:a bikonfi::u:ns, Ljusdal. HallOa och Indra är arrangörer. 19 personer deltar.

deamber

Roben Karlsson Svärd lämnar FS under 2000 (Ilr anställning som informationssc- kr~terare p'\ RFSL-fOtbundct).

S november

På initiativ av Charlotta Hald~n och Maria Mallande r bildas sroddlOlmbiakclvistgruppen ~B:CilUse~.

8 november

Erika Reinedahl startar bigrupp i Uppsala.

december

RFSL Linköping anordnar ~n queerdag p'\ tema bi och trans.

2001

I början av Stel blir Anna-Karin Skanu:, öppet bi, vald till ordf'dt1tnde i RFSL Linkö_

ping.

26 mars

Sveriges första biklubb, "Honung", har premiär i Srockholm. B:cause arrangörer.

Gunilla Karlmark [ämnar FS vid kongressc:n2001.

29-30 maj

Gaystudent~rna vid Stockholms universitet anordn<tr "bifestival" på Stockholms univ~rsitet med föredrag och diskussioner pl rema bis~xualitel.

I RfSls bisajt på www.ml.sekommeratt lanseras i Silmband med Stockholm Pride i början av augusti 200 I.

l Främst monosexuella sidana; jfrfreud 1905; Havelock Ellis 1897, 1915, Stekel 1920, Kin- sey et al 1948, Klein 197811993.

Referenser

Binet

USA.

httpJ/www.binewsaorg..

CantareiIa, E., Bisexuality in theancienr world, Yale University Press, london 1992.

Donaldson, S., "The bisexual movement's beginnings in the 70s: A personal retrospective", i ed Tucker, N, BisexlJill poIide5 tileories, queries & visions, Harrington Park Press, New York 1995.

Freud, S., Extracts from "Three essays on the theory of sexuality: I. The sexual aberrations"

90

Mukro,blrn

(1905), ur (ed.) 5to1"r M., BisfilXllillicy: A crit:ica/reader, RoutIedge london & New York 1999.

Havelock Ellis, H., Extracts from "Studies In psychology of sex, Volume I: Sexual inversion"

(1897) and from "Studies in psychology of sex. Volume II: Sexual Inversion" (1915), (ed.) Storr M., Bisexuality: A critJcal reader, Roudedge London & New York.: 1999

Steke~ W., Extraw from "8j-Sexuallove" (1920), (ed.) Ston-M., BlsexuaJity: A eridal reader, RoutJedge london & New York. 1999.

Kinsey et al, Extracu from ''Sexual behaviour in the human male" (1948), (ed.) Storr M., 8i5exuality: A crirical reader, Routledge london & New York 1999.

Klein, f., The bisexual option, Harrington Park Press, New York 1978f 1993.

Garher, M., Vice versa: Bisexuality and die eroticism ofeveryday life, Hamish Hamilton, London 1995.

Highleyman, LA.,"A brief history of the bisexual movement", 1993; httpJI www.biresource.orglhistory.html. nerladdad 010517

Kulick, D .. "Queer Theory: vad är det och vad är det bra rorl", lambda nordica, 1996:3-4, Scandinavian University Press.

Mosse, G.L., The image ofman: The creadon of modern masculinity, Oxford University Press, New York.: I 996

Ochs, R.,{ed.), Bisexual resourceguide, Bisexual Resource Center, USNCambridge: 1999 Raymond, D., "A brlef history of the blsexual movement", 1994, http://www.binetusa.orgl

History.html, nerladdad 010523.

Rust, P.C~ Bisexuafiry and the challenge co few;;,n poIi6cs, New York University Press. New York/london 1995.

lucker, N., "Bay Area Bisexual History; An Intervju with David lourea", i (ed.) Tucker, N, Bisexual politics !heories, queries & visions, Harringcon Park Press, New York: 1995 Udis-Kessler, A, "1dentityfPolitics: A history of the bisexual movement"', i (ed.) Tucker, N,

Bisexual politics !heones, queries & visions, Harringcon Park Press, New York: 1995 Uppgiftslämnare till den svenska bi-historiken:

Jacob Boman

"Chimanna"

Gunilla Karlmark Robert Karlsson Svärd

91