Fler studier har gjorts på honungsbin jämfört med vilda bin, vilket återspeglas i resultaten. Till de reglerande ekosystemtjänsterna hör pollinering, vilket enligt Svenska naturvårdsverk innebär att blommande växter pollineras av insekter (Naturvårdsverket u.a.a; Naturvårdsverket u.a.b.).
Inledning
Syfte och frågeställning
Målet är att ta reda på vilka växter från landskapsarkitekturprogrammet som möter binas behov. I vilken utsträckning växter från olika växtkategorier, geofyter, perenner och lignoser, från urvalet av landskapsarkitekturprogramväxter kan tillgodose binas behov i stadsmiljö under hela blomningssäsongen, mars-oktober.
Avgränsningar
Innan studien av valet av utbildningsanläggning påbörjades genomfördes en dokumentstudie för att förstå grundläggande information om ämnet. Nyckelord som bin, humlor, vilda bin, pollinatörer, pollinering, stadsmiljö och växter användes för att förfina informationssökningen.
Metod
Dessutom var det direktkontakt med jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet för att verifiera de insamlade uppgifterna. För att avgöra vilka växter som är fördelaktiga för bin användes främst de källor där växtförslagen gavs i listform.
Förstudie
Växtutbudets uppkomst och utveckling
Ligno-kompendiet har genomgått liknande revisioner, men information om när det först utarbetades saknas (Dahlman et al. 2021). Perennkompendiet beskriver också om växten hålls särskilt bland fjärilar eller bin (Elg et al. 2014).
Pollinering
- Pollinering – en ekosystemtjänst och dess bidrag till landskapet
- Blommor och bins samevulotion
- Förekomst av pollen och nektar - några tumregler
- Släktet Salix
- Släktet Tilia
De kan också vara korspollinerande, där pollinering sker mellan blommor på olika individer av samma art (ibid.), till exempel äpple (Malus) (Sjöberg & . Weiss 2018). Det gäller även arter med individer som är han- och honväxter (ibid.), såsom pil (Salix caprea)8 (Sjöberg & Weiss 2018).
Bin
- Bin – vilka som finns och dess roll i blomriket
- Honungsbin
- Humlor
- Solitärbin
- Bin i urban miljö
Det kommer att bli fler och fler monokulturella produktionslandskap, vilket leder till en minskad area av bete, slåtter och våtmarker, samt en minskning av förekomsten av död ved (ibid.:34). För att blommande växter i parker och trädgårdar ska gynna bin krävs god uppkoppling (ibid.:42).
Resultat – månad för månad
Växter som gynnar bin, månad för månad
- Mars
- April
- Maj
- Juni
- Juli
- Augusti
- September
- Oktober
Av dessa 368 arter har 239 arter pollen och/eller nektar som kan gynna bin. Det finns 47 arter som fortsätter att blomma i juni från och med maj och 53 nya arter börjar blomma i juni (se tabell 4 - 7). Det är 41 arter som blommar i juli från föregående månader och 25 nya arter börjar blomma under månaden (se tabell 8).
Det bör noteras att inga geofyter börjar blomma under månaden, men en geofyt, krypliljan (Lilium martagon), fortsätter att blomma från föregående månad. Lignoserna kalk (Tilia platyphyllos) och silverkalk (Tilia tomentosa) har också mycket höga nektarvärden för honungsbin. Den tidigaste av dessa arter börjar blomma i maj, varav fyra är perenner och en lignostisk.
Arten viol (Viola odorata) börjar blomma i april och har sedan ett uppehåll under juni - juli och kan ibland blomma igen i augusti. Fem arter börjar blomma under september (se tabell 10) och 33 arter blommar under månaden från föregående månader. Inga nya arter börjar blomma under denna månad, så det finns ingen tabell över antalet arter som började blomma.
Summering av månadernas blomning
Stapeldiagrammet, figur 2, visar hur många plantor från varje växtkategori, geofyter (mörkröd), perenner (orange) och lignoser (ljusrosa) som börjar blomma varje månad. Staplarna visar att antalet perenner som börjar blomma varje månad är relativt lika mellan månaderna jämfört med geofyter och lignoser som har stora fluktuationer mellan månaderna. Diagrammet visar tydligt den stora tillväxten av växter som börjar blomma i maj och att den domineras av lignos.
Grafen visar också att det inte finns någon geofyt som börjar blomma i juli eller augusti.
Sammanställning av geofyter, perenner och lignoser under blomningssäsongen . 39
- Perenner
- Lignoser
- Helhetsbild av växtkategorierna
Geofyterna som blommar sent på säsongen, i september till oktober, är tidlösa (Colchicum autumnale) och tidlösa prakt (Colchicum speciosum). Av dessa 100 arter framgår det av tabellerna 12 och 13 att 66 gynnar bin eftersom de erbjuder pollen och/eller nektar. Det är också möjligt att bestämma hur stor procentandel de orangea staplarna är av det totala antalet 66.
Tidiga säsongsblommande arter med de högsta värdena är julros (Helleborus niger) och vallört (Doronicum orientale). Det finns 237 arter av lignos i urvalet av pedagogiska växter, och av dessa är 148 bivänliga, vilket innebär att 62 % av pedagogisk lignos kommer bin till godo. Det är också möjligt att sluta sig till hur stor procentandel de orangea kolumnerna representerar av det totala antalet, 148.
Diagrammet, figur 6, visar hur många arter inom varje växtkategori blomma (siffrorna) i varje månad och hur det förhåller sig till det totala antalet arter (kurvan) som blommar i varje månad, oavsett växtkategori. I likhet med stapeldiagrammet, figur 2, för när plantorna börjar blomma kan man även avläsa i figur 6 att maj är den månad då de flesta arterna blommar och att det är lignos som dominerar. Inga växter börjar blomma i oktober (se figur 2) och endast ett fåtal arter fortsätter att blomma in i oktober.
Avvikande resultat
Observera att det är släktet som enligt de källor som används gynnar bin och att information om huruvida specifika arter gynnar bin saknas. Anledningen till att urvalet av utbildningsväxter sågs över är att växter utgör grundrepertoaren för den nyutexaminerade landskapsarkitekten och därmed ramarna för landskapsarkitektens framtida växtutformningar. Resultatet visar att det finns blommande växter under hela blomningssäsongen, dock är inte alla växtkategorier representerade i varje månad.
Det gör att det finns en risk att tillgången på mat till bin minskar under hösten. Anledningen är att en del av de växter som blommar under augusti - oktober är i slutet av sin blomningstid och vädret kan påverka hur lång den faktiska blomningssäsongen är för växten. Vi tror att det kan finnas flera anledningar till att resultatet ser ut som det gör.
En av anledningarna är att vi forskar på växter i Sverige där temperatur och årstider påverkar växternas blomningsperiod. En annan orsak till den ojämna fördelningen är att mer än hälften av de lignos som gynnar bin blommar i maj. En tredje anledning kan vara att växterna i utbildningens växtval är valda på karaktär, plats och användningsområde och inte på bivänlighet eller inte.
Diskussion
Den ojämna fördelningen och dess möjliga orsaker
Dessutom är fördelningen mycket ojämn mellan månader, olika växtkategorier och mellan olika bin. Utmaningen är att många av dessa listor inte är baserade på vetenskapliga studier, utan snarare på observationer, någons åsikter eller något någon berättat för dem. En annan faktor är att de uppgifter som presenteras i växtlistorna i källorna till största delen gäller perenner med geofyt- och lignoselement.
Anledningen till att perenner är överrepresenterade i växtlistorna är för att källorna ofta riktar sig till honungsbin. Anledningen till detta är för att honungsbin används inom jordbruk och biodling i syfte att öka skördarna och därmed den ekonomiska avkastningen. Det gör att mer tid och större resurser har ägnats åt att undersöka vilka växter som gynnar honungsbin jämfört med vilda bin.
Det gör i sin tur att det finns väldigt lite information i våra resultat om vilka bin som har nytta av vilket lignos (se tabellerna 14–17). Det finns viss information om nektar- och pollenhalten i lignoser för honungsbin, men inga data för vilda bin. Även om forskning har visat att honungsbin är mycket värdefulla för vilda bin (Ehnström & Öberg 2009; Aulén 2012) definierar de använda källorna inget numeriskt värde för vilda bin, utan endast för honungsbin.
Generalister kontra specialister
Eftersom honungsbin är generalister som hanteras och flyttas av människor är de inte hotade. Eftersom detta sker i odlingslandskapet finns det risk för konkurrens mellan vilda bin och honungsbin. Ett annat hot mot vilda bin, som är det viktigaste, är, som tidigare nämnt, förlusten och fragmenteringen av deras livsmiljöer (Naturvårdsverket u.å.c).
Många solitärbin är knutna till en viss växt eller ett fåtal arter inom ett släkte, vilket innebär att dessa växter är vad som behövs i blomrika miljöer om solitära bin ska ha någon chans att överleva. Dessutom bör man ta hänsyn till att förlusten av livsmiljöer för vilda bin också innebär en förlust för andra arter, inklusive människor. Enligt Jordbruksverket (Rahbek Pedersen & Gustavsson 2023) bör man särskilt överväga om syftet med att sätta upp bikupor är att gynna biologiska.
Exempel på åtgärder som är bättre för den biologiska mångfalden än att placera ut honungsbin är att göra gräsmattan till en hage, möjliggöra livsmiljöer för vilda bin eller plantera nektarrika och pollenrika växter i stadsmiljön. Som tidigare nämnt är detta utmanande eftersom det mest finns information om bivänliga växter för honungsbin. Det finns ett intresse för att plantera bivänliga växter i samhället, men när informationen inte är lättillgänglig eller inte alltid tillförlitlig är det svårt att veta om växterna som planteras är korrekta.
Landskapsarkitektens vågmästarroll
Vissa växter som av estetiska skäl bedöms som ogräs är med andra ord ofta växter som gynnar vilda bin. Så synsättet på vilka växter som anses lämpliga i stadsmiljö måste förändras, så att mer fokus läggs på ekologiska och sociala aspekter. Att veta vilka växter som är bivänliga och ha förståelse för hur olika växter interagerar med pollinatörer är viktigt för att möjliggöra blomrika miljöer i stadsmiljön till förmån för bina.
Resultatet tyder på att det saknas växter som främst tillgodoser vilda bins behov av nektar och pollen. Olika orsaker till detta diskuteras i diskussionen, där bristande information om vilka växter som är bra för vilda bin förklaras som en förklaring. Denna forskning bekräftar tidigare forskningsrön att det är svårt att hitta tillförlitlig information och att informationen kan vara motsägelsefull eller inte täcka de växter som anses accepterade, till exempel pil.
Detta problem kan vara en anledning till att utbildningen inte ger detaljerad information om vilka växter som gynnar bin. Vad som dock kan konstateras är att när information om alla biarter fanns saknade landskapsarkitektens program växtval framför allt växter som gynnas av solitära bin. Detta understryker vikten av att landskapsarkitekter, som har stort inflytande på utformningen av städer, har kunskap om vilka växter som gynnar bina.
Slutsats
Den här uppsatsen hävdar att det inte finns tillräckligt med växter från landskapsarkitekturprogrammet som gynnar bina.
