EG-domstolens dom den 25 juli 2008 i mål C-127/08 (Metock m.fl.) angående rätten för tredjelandsmedborgare – som är familjemedlem till unionsmedborgare – att vistas i
medlemsstat
EG-domstolen ändrar och klargör sin tidigare praxis1 angående rätten för tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till unionsmedborgare att bosätta sig i en medlemsstat. Domstolen slår fast att det saknar betydelse var och när parterna har ingått äktenskap. Familjebildningen behöver således inte ha uppstått innan unionsmedborgaren kom till det land denne/denna befinner sig i.
Blaise Baheten Metock och flera andra tredjelandsmedborgare hade gift sig med unionsmedborgare som hade utnyttjat sin fria rörlighet och bosatt sig på Irland. I några av fallen hade tredjelandsmedborgaren ”anslutit sig” till unionsmedborgaren som vistades på Irland och i ett par andra fall hade tredjelandsmedborgaren redan vistats på Irland när unionsmedborgaren anlände dit.
I begäran om förhandsavgörande ställde High Court (Irland) två frågor angående tolkningen av rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. det s.k. rörlighetsdirektivet. Den första frågan var huruvida kravet på föregående lagenlig vistelse i en annan medlemsstat är förenligt med direktivet. EG-domstolens svar på första frågan var att det inte är tillåtet för en medlemsstat att kräva av en tredjelandsmedborgare – som är gift med en unionsmedborgare som uppehåller sig i en medlemsstat utan att vara medborgare där – att
vederbörande redan ska ha uppehållit sig lagligen i en annan medlemsstat före ankomsten till den mottagande medlemsstaten.
Den hänskjutande domstolens andra fråga syftade i huvudsak till att få klarhet i huruvida giftermålsdatumet inverkar på uppehållsrätten. EG- domstolen hänvisade till i direktivet angivna kraven på att
familjemedlemmar ”ska följa med” eller ”ansluta sig till”
unionsmedborgaren i den mottagande medlemsstaten för att ha
uppehållsrätt. Domstolen gav dock uttrycken en mycket extensiv tolkning och besvarade frågan på så sätt att rörlighetsdirektivet är tillämpligt oberoende av när och var parternas giftermål har ingåtts och oberoende av när och på vilket sätt tredjelandsmedborgaren har rest in i den mottagande medlemsstaten.
1 EG-domstolen hade i sin tidigare rättspraxis (dom den 23 september 2003,
C-109/01, Akrich) slagit fast att det, för att kunna komma i åtnjutande av de rättigheter som följde med sekundärrättsakter, krävdes att en tredjelandsmedborgare som är make till en unionsmedborgare uppehåller sig lagligen i en medlemsstat när han flyttar till en annan medlemsstat dit unionsmedborgaren flyttar eller har flyttat. I det aktuella målet (Metock m.fl.) konstaterar emellertid EG-domstolen att denna slutsats borde omprövas.
