Generation Zs investeringsbeteende i början av lågkonjunkturen: en kvantitativ studie om inverkan av psykologiska faktorer på aktiemarknaden på generation Z. Titel: The investment behavior of generation Z at the beginning of the recession: A quantitative study on the generation Z. aktiemarknadspsykologiska faktorers inflytande på generation Zs investeringsbeslut. Syfte: Syftet med arbetet är därför att undersöka och visa vilka aktiemarknadspsykologiska faktorer som påverkar generation Zs beslutsfattande vid inträde i en.
Att döma av regressionsanalysen är det dock endast möjligt att härleda signifikanta samband mellan fördomarna övertro, flockbeteende och ankarbias mot generation Z:s investeringsbeslut under början av en lågkonjunktur. Titel: Generation Z:s investeringsbeteende i början av en lågkonjunktur: En kvantitativ studie om inverkan av psykologiska faktorer på generation Z:s investeringsbeslut.
Inledning
- Problembakgrund
- Problemdiskussion
- Syfte
- Undersökningsfråga
- Avgränsningar
Oldstrand förklarar att tioåriga amerikanska statsobligationer, även kallade "riskfria från all riskfri avkastning", fördubblades 2022. Det vill säga att människor är mer villiga att ta risker för att undvika förluster än att uppnå vinster. Detta kan också förklara att investerare är snabbare att sälja en aktie för att säkra en vinst än att sälja en aktie för att minimera en förlust (Betheendekonomi, u.å).
Studien syftar till att undersöka hur Generation Z:s investeringsbeslut kan påverkas av psykologiska fördomar på aktiemarknaden under inledningen av en lågkonjunktur. Enligt forskargruppen anses därför 18-28-åringarna vara en intressant grupp att studera, dels för att man ser fler och fler investeringar som kommer från denna generation, dels för att generationen spenderar mer tid på sociala medier, vilket potentiellt kan påverka besluten. .
Teori
- Den effektiva marknadshypotesen
- Rationalitet
- Behavioural finance
- Overconfidence
- Confirmation bias
- Herding behaviour
- Representativeness bias
- Anchoring bias
- Misattribution bias
- Risk- and loss aversion
- Teoretisk analysmodell
- Hypoteser
Övertro H0: Övertroende påverkar inte investeringsbesluten för Generation Z under början av en lågkonjunktur. Bekräftelsebias H0: Bekräftelsebias påverkar inte investeringsbesluten för generation Z under inledningen av en lågkonjunktur. Anchor bias H0: Anchor bias påverkar inte investeringsbesluten för generation Z under början av en lågkonjunktur.
Feltilldelningsbias H0: Feltillskrivningsbias har ingen inverkan på Generation Z:s investeringsbeslut under början av en lågkonjunktur. H1: Risk- och förlustaversion påverkar Generation Z:s investeringsbeslut under inledningen av en lågkonjunktur.
Metod
- Metodval
- Kvantitativ studie
- Deduktiv ansats
- Datainsamling
- Litteraturstudie
- Pilotundersökning
- Enkätundersökning
- Urval
- Analysmetod
- Deskriptiv analys
- Regressionsanalys
- Signifikans och p-värde
- Kodning av data
- Studiens kvalitet
- Validitet
- Reliabilitet
- Cronbach Alpha
- Metodkritik
- Forskningsetik
För att få bättre relevans av artiklarna och studierna användes verktyget "antal citeringar" för att se vilka som var framträdande inom ämnet. Detta för att minska risken för utebliven närvaro, vilket är en svaghet som måste beaktas i en undersökning. För att öka studiens generaliserbarhet sändes därför enkäten i olika kanaler där målgruppen fanns.
Syftet var också att nå så många respondenter som möjligt för att forskningen skulle bli mer representativ. Resultaten av forskningen har sammanställts i tabeller och diagram för att ge en tydlig överblick över resultaten. Kön har den nominella skalan på datanivå, men kan transformeras med dummyvariabler eller 0/1-variabler för att utföra statistiska tester.
För att säkerställa detta beräknades även Cronbach Alpha, ett mått på i vilken utsträckning olika frågor mäter samma sak. För att uppnå en hög grad av validitet var det också viktigt att alla respondenter tolkade frågorna på samma sätt. För att uppnå en hög validitetsnivå är det dessutom mycket viktigt att den insamlade datan är sann och därför giltig (Eliasson, 2022).
Detta är att ställa flera olika frågor i en undersökning för att mäta en och samma variabel (Eliasson, 2022). Detta är något som är viktigt att vara medveten om och att behandla så mycket som möjligt för att minimera bortfallet. För att minimera antalet icke-svar valdes stängda frågor för att underlätta respondentens arbete och alla frågor var obligatoriska.
Resultat
- Beskrivande statistik
- Data värdepappershantering
- Enkel linjär regression
- Data overconfidence
- Data confirmation bias
- Data herding behaviour
- Data representativeness bias
- Data anchoring bias
- Data misattribution bias
- Data risk- and loss aversion
Vad som kan utläsas av denna fråga är att 82 av dem (68,9 %) bekräftar att de fortsätter att spara som tidigare. När det testas på 5 %-nivån är det möjligt att dra slutsatsen ett signifikant samband mellan övertro och investeringsbesluten från Generation Z. Man kan också sluta sig till från statistiska studier att kön har en signifikant inverkan på övertro och att 18,14 % av variationen är förklaras av modellen.
Från de statistiska testerna kan man dessutom dra slutsatsen att ålder har ett signifikant samband med individers övertroende. Sammantaget kan man också dra slutsatsen att de flesta individer beter sig annorlunda när det sker en uppgång eller nedgång på aktiemarknaden än i normalfallet (diagram 2). När det testas på 5%-nivån är det möjligt att sluta sig till en positiv, icke-signifikant samvariation (β=0,1170) mellan bekräftelsebias och Generation Z:s investeringsbeteende i början av en lågkonjunktur.
Detta innebär att det inte är möjligt att med statistisk säkerhet dra slutsatsen att bekräftelsebias har en betydande inverkan på Generation Z:s investeringsbeslut under inledningen av en lågkonjunktur. När den testas på 5%-nivån är det möjligt att sluta sig till ett signifikant samband mellan flockbeteende och flockbeteende. Vidare visar de statistiska testerna ett signifikant samband mellan kön och flockbeteende och 17,12 % av variationen förklaras av modellen.
Detta syns även i det beskrivande materialet, där förankringsbeteendet på ett tydligt sätt kan utläsas från själva svaren. Av den beskrivande statistiken går det inte att sluta sig till att utvecklingen på aktiemarknaden påverkar risken, eftersom medelvärdena är neutrala och något under mittpunkten (tabell 15). Den fjärde frågan, som ställdes för att ta reda på respondenternas inställning till risk, var: "Du får 10 000 kr med ett val, vad väljer du?".
Analys och diskussion
- Värdepappershantering
- Overconfidence
- Confirmation bias
- Herding behaviour
- Representativeness bias
- Anchoring bias
- Misattribution bias
- Risk- and loss aversion
- Analysmodell
Övertrohet beskrivs som övertro på sin egen förmåga och att individer tenderar att tro att de är bättre än genomsnittet. I undersökningen kan man också utläsa att individer i generation Z känner att de vet hur de ska hantera svängningar på aktiemarknaden (tabell 11). Från regressionsanalysen är det möjligt att härleda ett signifikant samband mellan generation Z:s investeringsbeteende och övertro (tabell 9).
Resultaten av undersökningen visar också på ett signifikant samband mellan ålder och övertrohet där åldrarna 18–22 tenderar att ha. Det kan bero på att de allra yngsta investerarna har missat de flesta av de senaste högkonjunkturåren. 2013) menar att de individer som selektivt söker och värdesätter information tenderar att vara mer benägna att ha en övertro på sin egen förmåga och sina beslut, vilket kan kopplas till det faktum att individen då lider av övertro.
Detta bekräftas också av resultaten av regressionsanalysen, där ett signifikant samband kan härledas mellan investeringsbesluten från Generation Z i början av en lågkonjunktur och förankringsbias (tabell 9). H0 accepteras eftersom inget statistiskt signifikant samband kunde fastställas mellan felattributionsbias och investeringsbeteendet hos Generation Z vid ingången av a. Studien kan inte heller påvisa något signifikant samband mellan risk- och förlustaversion och Generation Z.
H0 accepteras eftersom inget signifikant samband kunde påvisas mellan risk- och förlustaversion och investeringsbeteendet hos Generation Z under början av en lågkonjunktur. Denna studie drog slutsatsen att övertro, vallning och förankringsfördomar har ett betydande samband med generation Z:s investeringsbeslut. I modellen indikerar de fördomar som markerats med grönt att ett signifikant samband har påvisats mellan dessa fördomar och Generation Z:s investeringsbeteende under de tidiga stadierna av en lågkonjunktur.
Slutsats
- Slutsatser
- Studiens bidrag
- Etiska och samhälleliga aspekter
- Förslag till framtida forskning
Förtroendet återspeglas också i att få investerare investerar utifrån rekommendationer i sociala medier, trots att sociala medier har ökat investeringsintresset hos många individer. Man kan också se att sociala medier har ökat intresset för investeringar, även om de spelar en liten roll för investeringsbeslut. Detta skulle kunna förklaras av att männen lider av övertro och väger sina egna förmågor tyngre än andras.
Eftersom det är Generation Z som studerades var maxåldern 28 år, vilket innebär att det bara kan finnas ett litet antal respondenter som har stått inför investeringsbeslut i början av en tidigare lågkonjunktur. Vidare är det också viktigt för andra investerare att kunna förstå att rörelser i aktiekurser kan bero på det irrationella beteendet hos grupper av investerare, vilket studien kunde påvisa. Författarna skulle ge råd till Gen Z att de, förutom att förstå deras olika fördomar, också förstår varför de investerar och följer sin strategi.
Ett vanligt exempel på detta är när individer så kallat "bullar" en aktie, det vill säga de pratar mycket om en aktie så att den kan stiga i pris. I studien kan man se att individer i generation Z har fått ett större intresse från sociala medier, men att det finns fallgropar. Faktum är att resultaten av studier visar att generation Z i stort sett inte fattar köpbeslut baserat på rekommendationer på sociala medier, men det finns också individer som gör det.
I vissa fall kan det vara olagligt att använda sociala medier för att skapa en prishöjning, och investerare bör också vara medvetna om att detta sker. Det skulle ha varit relevant att analysera investeringsbeteendet hos Generation Z med hjälp av multipla regressionsmodeller för att få en övergripande bild av effekterna av de olika aktiemarknadens psykologiska faktorer. För att få en djupare redogörelse för Generation Z:s beslutsfattande på finansmarknaden i början av en lågkonjunktur hade den kvantitativa metoden kunnat kompletteras med en kvalitativ metod.
Källförteckning
Financial knowledge and short- and long-term financial behavior of millennials in the United States. Behavioral Factors Influencing Investment Decision Making in Bank Shares on the Ghana Stock Exchange. 2022) The influence of demographic variables on the behavioral dispositions of individual investors - an empirical analysis. Journal of Business and Behavioral Entrepreneurship Behavioral Biases Affecting Investment Decisions of Capital Market Investors in Bangladesh: A Behavioral Finance Approach.
Enkät
Hur ofta går du till din plattform för investeringar (t.ex. Nordnet, Avanza etc.) för att se hur fina värdepapper har utvecklats. Har du någon gång under det senaste året köpt eller sålt värdepapper baserat på andras rekommendationer. Jag litar på människor på sociala medier när de fattar ett ekonomiskt beslut (Instagram, Twitter, Reddit, etc.).
Jag litar på människor jag litar på när jag fattar ett ekonomiskt beslut. Skulle du kunna tänka dig att investera i en aktie eller fond som har gått dåligt de senaste 3 åren. Skulle du kunna tänka dig att investera i en aktie eller fond som har gått bra de senaste 3 åren.
Om du ser att värdet på en aktie/fond du är intresserad av har ökat mycket på kort tid, hur troligt är det att du investerar i den. Om du märker att en aktie/fond du är intresserad av har sjunkit avsevärt i värde på kort tid, hur troligt är det att du investerar i den.
