Detta gäller alltid när ansökan prövas medan sökanden befinner sig utanför Sverige, förutom vid förflyttning av en skyddsbehövande till Sverige. omplacering) och i vissa familjeåterföreningsfall där identiteten inte kan fastställas, t.ex. Vid familjeåterförening ska en proportionalitetsbedömning göras när sökanden inte kan styrka sin identitet, för att avgöra om en bevisnedsättning i den meningen att identiteten ska göras sannolikt kan motiveras. Även när den sökande befinner sig här i landet vid prövningen är utgångspunkten att identiteten ska styrkas för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas.
Det finns även situationer där uppehållstillstånd kan beviljas trots att identitet inte är möjlig, till exempel vid allvarlig sjukdom eller vid asylärenden där det är av underordnad betydelse att veta vem den sökande är för att avgöra frågan om behöver skydd.
Syfte
Bakgrund
Identitetsbegreppet
Om bevislättnadsregeln tillämpas, och i andra fall av anknytning där sökanden inte har möjlighet att styrka sin identitet, måste en proportionell avvägning göras mellan familjens intresse av att bo tillsammans i Sverige och statens intresse av en fastställd identitet ; för trygghet och reglerad invandring.6 I andra frågor som rör uppehållstillstånd ska den sökande kunna styrka vem han är.
Rättslig bedömning
Om bevisningen
- Bevisprövning
- Pass
- Exempel på andra handlingar
- Resehandling eller annan handling utfärdad av annat land än
- Barn fött i Sverige
Det innebär att det i princip inte finns några begränsningar för vilka källor som kan användas för att ta reda på sanningen. För att en sökande ska anses ha styrkt sin identitet på ett adekvat sätt bör han eller hon som huvudregel kunna uppvisa ett pass i original eller en originalfotolegitimation utfärdad av behörig myndighet i. Andra exempel på handlingar som kan vara viktiga för att styrka identiteten är nationella pass, identitetskort av olika slag, intyg om medborgarskap, födelseattest, militära register, körkort, rang, vigselbevis, bankbok och sjömansregister.
En förutsättning för att identiteten ska anses verifierad är att personen har godtagbara handlingar från bosättningslandet.
Asylärenden
För flyktingar och andra skyddsbehövande blir den nämnda identitetsfrågan (se kapitel 2.1) ofta sekundär i praktiken, även om stora ansträngningar görs för att klarlägga identiteten. När det gäller asylsökande ska det särskilt beaktas att det för att klarlägga identiteten inte är möjligt att begära kontakter med myndigheterna i hemlandet eller annat land mot vilket den sökande anger skyddsskäl. Det kan till exempel ske i situationer där att veta vem den sökande är är sekundärt till att avgöra om det finns behov av skydd.
5 infördes den 1 januari 2015 i utlänningslagen för att till fullo följa bestämmelserna i det reviderade skyddsdirektivet (se SFS 2014:1400 och regeringens proposition Genomförande av det reviderade skyddsdirektivet, 10 kap.
Anknytningsärenden
- Krav på styrkt identitet
- Krav på pass
- Prövningsordningen
- Bevislättnad gällande identiteten
- Proportionalitetsbedömningen
- Ordning för prövningen av rätten till skydd för familjelivet
- Bevislättnadsregeln
- Förälder och gemensamt barn från ett land med ingen eller dålig
- Den som ansöker omfattas inte av bevislättnadsregeln
- Gift med eller barn till anknytningspersonen i andra fall
- Förälder till ett skyddsbehövande barn i Sverige
- Andra familjemedlemmar som kan få uppehållstillstånd men saknar
- Sökandes möjligheter att få handlingar
- Anknytningspersonen är flykting
- Andra hinder för sökanden att få handlingar
- Bedömningen efter att en dna-analys genomförts
- När en dna-analys inte genomförts
- Förhållandet har inletts efter att anknytningspersonen kom till Sverige
- Ansökan från en förälder till ett barn i Sverige
- Menrekvisitet
- Synnerliga skäl
- Sökanden har eller kan få uppehållstillstånd på annan grund
Det innebär att vi inte behöver utreda ärendet ytterligare, om det finns tillräckligt med underlag för att fatta beslut. En ansökan kan alltså redan avslås om något av kraven för att få uppehållstillstånd inte är uppfyllt. Men om det står klart att förhållandet i sig inte kan ligga till grund för uppehållstillstånd eller att kravet på regelbunden försörjning och/eller boende inte är uppfyllt, kan ansökan avslås trots att det saknas tillräcklig utredning för att bedöma. identitetskravet. .
Även när förutsättningarna för tillämpningen av bevislättnadsregeln inte föreligger ska Migrationsverket göra en proportionell avvägning mellan. Det är bara föräldrarna som måste ha bott tillsammans i ett hushåll för att bevislättnadsregeln ska gälla. När kontaktpersonen är flykting ska Migrationsverket vara noga med att beordra hans eller hennes familjemedlemmar att besöka hemlandets myndigheter för att skaffa identitetshandlingar.
I vissa fall av familjeåterförening är Migrationsverket skyldigt att erbjuda en DNA-analys när det inte finns tillräcklig undersökning av det biologiska sambandet för att kunna bevilja uppehållstillstånd. I samtliga fall ansvarar Migrationsverket enligt myndighetsprincipen för att ärendet utreds på ett adekvat sätt. För att en bevisminskning i en proportionalitetsbedömning ska komma i fråga krävs vanligtvis en DNA-analys för att styrka det påstådda släktskapet.
Eftersom det finns en presumtion att en förälder också är behörig ombud för sitt barn, blir konsekvensen i dessa fall att ansökan avslås, inte avslås. För beviljande av uppehållstillstånd efter inresa är utgångspunkten att alla kriterier för uppehållstillstånd, inklusive verifierad identitet, ska vara uppfyllda och det finns ytterligare kriterier i 5 kap. Dock kan omständigheterna i undantagsfall vara sådana att personen har ett starkt band med någon i Sverige och det kan rimligen inte krävas att den sökande återvänder till ett annat land för att söka därifrån, trots att den sökande inte på ett tillfredsställande sätt kan styrka sin identitet.63 I en sådan n
Vid bedömningen av om det är rimligt att kräva att en person reser till ett annat land för att ansöka därifrån bör särskilt beaktas konsekvenserna för barnet av att skiljas från sina föräldrar.
Synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter
Detta innebär undantagsvis att det även kan vara lämpligt att bevilja uppehållstillstånd, även om sådant tillstånd inte har beviljats vid ett prov före inresan, eftersom det inte är proportionerligt att kräva att den sökande lämnar landet. Som ytterligare exempel på undantag nämns den situationen att personen efter hemkomsten kan antas vara förhindrad att lämna sitt land igen 65. I vissa särskilda fall kan det finnas särskilda skäl att låta ansökan beviljas. under den tid en person vistas i landet, även om identiteten inte är klarlagd.
Så är fallet om personen inte kan återvända till Schengenområdet efter utvisning och det skulle strida mot rättskänslan.66 I en sådan situation räcker det sannolikt att den sökande legitimerar sig. Sökanden har eller kan få uppehållstillstånd på annan grund När sökanden är i Sverige och har eller kan få uppehållstillstånd den När sökanden är i Sverige och har eller kan få uppehållstillstånd på annan grund än vad som normalt skulle stå i proportion till upprätthålla den högre bevisnivån; att identiteten måste verifieras.
Verkställighetsärenden
Annan särskild anledning till att ett beslut om avvisning eller utvisning
- Dna-analys i verkställighetsärenden
- Främlingspass i verkställighetsärenden
Om det står klart att sökanden skulle omfattas av den enkla bevisregeln vid ansökan före inresan, bör det förhållandet att sökanden inte styrkt sin identitet, utan endast gjort det sannolikt, inte i sig utgöra något hinder mot uppehållstillstånd. För det fall sökanden inte skulle omfattas av bevislättnadsregeln om han ansökte utifrån, krävs vanligtvis legitimation för att utfärda uppehållstillstånd. Ett annat särskilt skäl i detta fall är om verkställigheten skulle leda till att familjen splittras utan möjlighet till återförening i Sverige eller något annat land inom skälig tid, eftersom personen inte har möjlighet att styrka sin identitet och då får konsekvenserna. verkställigheten av beslutet förefaller oacceptabelt.
Beslutet ska då inte verkställas även om personen inte uppfyller kraven på verifierad identitet och pass. Om ett barn föds i Sverige bevisas förhållandet mellan modern och barnet normalt av att barnet är fött på ett svenskt sjukhus, eller på annat sätt under tillsyn av svenska myndigheter. När pappan är registrerad som pappa till barnet i det svenska folkbokföringsregistret innebär det vanligtvis att släktskapet är fastställt.
Den sökande ska dock ha möjliggjort både sin identitet och risken för att familjen inte kan återförenas inom skälig tid. Som framgått ovan kan släktskap mellan föräldrar och barn behöva fastställas genom DNA-analys för att ifrågasätta minskade identitetsbevis. Migrationsverket ska dock informera den sökande om vikten av en DNA-analys, i de fall bevisunderlättandet kan vara viktigt, när det krävs för att styrka sambandet.
När det är ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, och uppehållstillståndet kräver att den sökande har ett pass, ska Migrationsverket utfärda ett främlingspass. Främlingspasset bör, när det gäller kontrollerbarhet, förses med en anmärkning om att innehavarens identitet inte har verifierats.
Undantag från passkravet för personer med uppehållstillstånd som
I propositionen med medborgarskap och identitet, som föreslog vissa ändringar i den tidigare gällande lagen om svenskt medborgarskap, angavs dock att utgångspunkten i ärenden om uppehållstillstånd är att den sökandes identitet måste styrkas för att uppehållstillstånd ska beviljas bevilja tillstånd. .72. Enligt 11 § 1 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap är en av förutsättningarna för att efter ansökan få svenskt medborgarskap att han eller hon har styrkt sin identitet. Detta gäller i den mån den övriga utredningen om förhållandet inte räcker för att bevilja uppehållstillstånd och det inte heller framgår att det åberopade blodförhållandet inte föreligger.
Ett villkor för verkställighet av denna princip och för ansökan om uppehållstillstånd för. Migrationsdomstolen prövade här det krav på verifierad identitet som gäller för att få svenskt medborgarskap, men domstolens uttalanden kan även få viss betydelse i uppehållstillståndsmål. För att en person i ett medborgarskapsmål ska anses ha styrkt sin identitet genom make krävs normalt att parterna har bott tillsammans under sådana omständigheter och under en tid innan de kom till Sverige. han eller hon kan därför med tillräcklig säkerhet göra ett uttalande om den andres identitet.
8 § utlänningslagen, som tidigare var en förutsättning för beviljande av permanent uppehållstillstånd till maken i det första beslutet76, och frågan om bevislättnad avseende identitet. Domstolen anförde att det inte är en förutsättning att föräldrar och barn har bott tillsammans utomlands för att underlätta legitimation. En grundläggande förutsättning för att en utlänning ska få resa eller vistas i Sverige är enligt 2 kap.
Migrationsdomstolen har i flera domar tagit ställning till vikten av ett giltigt pass vid inresa och vistelse i Sverige samt att ett giltigt pass krävs för att få ett tillfälligt uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolen slog fast att en tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare måste visa upp ett giltigt pass för att dokumentera sin uppehållsrätt. Migrationsdomstolen hade i det överklagade beslutet gjort gällande att passkravet i svensk rätt inte skulle tillämpas eftersom det utgjorde ett hinder mot att bevilja en person ett tidsbegränsat uppehållstillstånd p.g.a.
Utöver reglerna om pass-, viserings- och uppehållstillståndsansökan är en begäran om klarlagd identitet en förutsättning för att fatta ett välgrundat beslut om det finns särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd enligt 5 kap.
