Vidare utreds om tillämpningen av multifunktionalitet på lek- och grönområden kan vara en del av strategin för att hantera packningsproblematiken. Det innebär att grönområden, som är viktiga för att bidra till rekreation och ekosystemtjänster i stadsstaden, minskar i antal och storlek (Haaland &.
Syfte och frågeställning
Val av plats
Siegbahnsparken
Detta för att skapa en lekmiljö som är pedagogisk och samtidigt uppmuntra och tillgängliggöra utomhuslek. Karavans (u.å) vision var att skapa en mängd olika lekmiljöer för att ge barn i alla åldrar lek.
Förtätning för hållbar stadsutveckling
Eftersom fokus i detta arbete är lekens funktioner och ekosystemtjänster avslutas avsnittet med en beskrivning av lekmiljöernas betydelse i den urbana staden och vad som krävs för att en plats ska uppnå goda lekvärden. Bostadsverket skriver att vi "måste vara försiktiga i våra prioriteringar för att uppnå en hållbar stadsutveckling" (Boverket 2016:7).
Grönytors kvalité och möjlighet till mångfunktionalitet
Vidare lyfter Boverket (2016) vikten av att förtätning inte bara ska resultera i bebyggda bostäder, utan även till att det skapas trivsamma miljöer för befolkningen. Studier har till exempel visat att barn och unga som dagligen vistas i gröna miljöer utvecklar bättre fysisk och psykisk hälsa (Dadvand et al. 2015; Vujcic & Tomicevic-Dubljevic 2018).
Ekosystemtjänster
Lekmiljöer i den urbana staden
Den konventionella lekplatsen kontra den ”naturlikt” gestaltade lekplatsen . 18
I en mer naturligt utformad lekmiljö integreras lekmiljön i det omgivande landskapet, vilket Woolley och Lowe (2013) menar ger bättre förutsättningar för olika typer av lek när leken också kan flytta in i naturliga delar av staden. Woolley och Lowe menar vidare att en naturligt utformad lekmiljö utmanar alla sinnen och därmed ger möjlighet att använda olika typer av lek, såsom motorisk och rörelselek, social och samarbetande eller kreativ och kreativ lek. Utifrån Woolley och Lowes teori om att en naturligt designad lekplats uppnår högre lekvärden kommer vi att undersöka om det är möjligt för ekosystemtjänster och lekvärden att samverka på en plats.
I analysverktyget har författarna sammanställt tidigare forskning från bland annat Woolley och Lowe (2013) och Mårtensson (2013) för att presentera de faktorer i designade miljöer som bidrar till höga lekvärden (se bilaga 1 och 2 ). För att undersöka om lek- och grönytor kan vara multifunktionella och om lekfunktioner och ekosystemtjänster kan samverka på ett ställe, genomfördes två analyser med olika inriktning på ett ställe. Som tidigare nämnt valdes en sajt ut som förväntades uppnå höga värden utifrån perspektivet spelvärde och ekosystemtjänst.
Beskrivning av verktyg för analys av lekvärden
I detta avsnitt förklaras hur Jansson och Anderssons analysverktyg för utvärdering och utveckling av lekplatskvalitet och ESTER 2.0 användes för att analysera lekplatsvärden respektive ekosystemtjänster i Siegbahnsparken. Metodavsnittet avslutas med en beskrivning av hur vi gick tillväga för att jämföra de två analyserna. För de tolv kategorierna finns en beskrivning av olika aspekter som en spelmiljö måste uppfylla för att uppnå högsta möjliga poäng i kategorin.
Utifrån beskrivningen för varje kategori bedömde vi hur väl spelmiljön uppfyllde kriterierna som anges i beskrivningen av respektive kategori. Efter instruktionerna i verktyget Jansson och Andersson användes en poängskala från 0 till 1 för att betygsätta hur väl spelmiljön uppfyllde kriterierna i varje kategori. Ett exempel kan vara att endast hälften av kriterierna i kategoribeskrivningen är uppfyllda, vilket resulterar i att kategorin får 0,5 poäng och fyller halva cirkeln i formuläret.
Beskrivning av verktyg för analys av ekosystemtjänster
Jämförelse av identifierade värden på platsen
Detta var användbart eftersom det gjorde det möjligt att identifiera exempel på hur lekfunktioner och ekosystemtjänster samspelade i Siegbahnsparken. Till vänster finns lekvärdesanalyskategorin "Olik topografi" och de kriterier som behövs för att uppnå full poäng i verktyget. Till höger finns exempel på länkar som kan läsas i ESTER 2.0 ekosystemtjänstkategorier och relaterade frågor.
En sammanfattning av bedömningen av Siegbahnsparkens lekvärden och ekosystemtjänster presenteras för att undersöka i vilken utsträckning funktioner kan samverka. De identifierade sambanden och motsättningarna mellan samspelet mellan funktioner och ekosystemtjänster redovisas sedan för att utforska hur funktionerna kan interagera i området. Kapitlet avslutas med en samling resultat för att besvara frågorna: Hur kan spelfunktioner och ekosystemtjänster interagera på ytan.
Siegbahnsparkens täckning i lekvärdesanalysen och ESTER 2.0
Hur samverkar funktionerna lek och ekosystemtjänster i Siegbahnsparken?
- Platsens kvaliteter och påverkbarhet
- Inkludering
- Möjlighet till omvärldsförståelse
- Karaktär
För att uppnå höga värden i kategorin "1.1 biologisk mångfald" av ESTER 2.0 måste platsen vara hem för en mängd olika arter och ekosystem. Det går även att koppla "lekbar vegetation" till ESTER 2.0:s kulturekosystemtjänstkategori "4.1 Fysisk hälsa", då ESTER 2.0 kräver grönska och natur som främjar fysisk aktivitet. Detta är en aspekt som också tas upp i ESTER 2.0:s kulturella ekosystemtjänstkategori "4.4 Social Interaction", som understryker vikten av att grönska på platsen tillhandahåller mötesplatser för människor med olika bakgrund och åldrar.
Som ett resultat är kategorin för lekvärdeanalysen "Mötesplatser" i linje med flera av ESTER 2.0:s kulturekosystemtjänster. Förekomsten av blåbär och nypon i Siegbahn-parken kan också i viss mån kopplas till ESTER 2.0:s stödjande ekosystemtjänstkategori "3.1. Denna aspekt kan kopplas till ESTER 2.0:s kategori "4.4 Social interaktion" eftersom denna delar flera naturliga mötesplatser ger picknick, lek och samtal.
Motsättningar mellan lekvärden och ekosystemtjänster i Siegbahnsparken
Slutligen kräver en analys av lekens värde en mängd olika lekmöjligheter som utmanar barn i olika åldrar. Som redan nämnts finns det många olika möjligheter till lek i Siegbahnsparken, då platsen har definierat sociala, vilda, rymliga och lugna zoner. Att analys av spelvärde kräver olika alternativ stämmer överens med ESTER 2.0, som också kräver ett brett utbud av kvalitet.
En tydlig motsägelse mellan analyserna kan också observeras mellan de identifierade spelvärdena och de stödjande tjänstekategorierna för ESTER 2.0-ekosystemet. Endast ett svagt samband kan observeras mellan viltvärdesanalyskategorin ”tid och förändring” och ekosystemtjänstkategorin ”3.1 Matförsörjning”. Detta beror på att ESTER 2.0 visar låga värden i förhållande till att stödja ekosystemtjänster och det enda kända exemplet i Siegbahn Park är att bärbuskar är på plats.
Sammanställning av data
Möjligheter och samverkan mellan funktionerna lek och ekosystemtjänster 35
Dessutom har flera tydliga exempel på hur barns lek kan interagera med ESTER 2.0:s kulturella ekosystemtjänstkategorier identifierats. Detta samband kan ses eftersom ESTER 2.0 utgår från att grönska och natur gynnar fysisk aktivitet som träning, lek och utomhusaktiviteter. Den kulturella ekosystemtjänstkategori som får högst poäng i ESTER 2.0 är "4.3 Kunskap och inspiration" som handlar om att grönska och natur kan ge inspiration, kunskap och öka förståelsen, till exempel genom naturutbildning (Boverket 2022a).
Dessa redovisade exempel visar att flera av de identifierade lekvärdena på platsen är kopplade till grönska och natur. Vidare tas inte de stödjande ekosystemtjänsterna upp i Jansson och Anderssons verktyg, förutom att odling och bär kort nämns. Av dessa skäl går det inte att urskilja några tydliga samband mellan lekfunktionerna och de stödjande ekosystemtjänsterna.
Resultatdiskussion
Dessutom diskuteras forskningsansatsen kritiskt för att avgöra hur de valda analysmetoderna kan ha påverkat resultaten. Resultatavsnittet innehåller motsättningar som gör det svårt att designa lekmiljöer som tilltalar alla och omfattar alla ekosystemtjänster. En utvecklingspotential för att stärka kopplingarna mellan lekplatsvärden och ekosystemtjänster i Siegbahnsparken kunde således ha varit att skapa möjligheter till odling på platsen.
För att en lekmiljö ska uppnå höga lekvärden krävs inte bara en stor variation av utrustning och topografi, utan även tillgången på ytor som är tillräckligt stora för att utmana barns fysiska aktivitet (Jansson & Andersson 2018). I takt med att grönområdena minskar i antal och storlek på grund av förtätning (Haaland & Konijnendijk van den Bosch 2015; Grêt-Regamey m.fl. 2020; Uppsala Stadsbyggnadsförvaltning 2020) kan man därför anta att det kommer att bli allt svårare att utforma lekmiljöer som uppnår höga spelvärden. Detta överensstämmer med Gómez-Baggethun et al. s tidigare forskning (2013) som visar att mångfalden av olika intressen kopplade till begränsad storlek kan leda till kompromisslösningar mellan funktioner.
Möjligheter och utmaningar med mångfunktionella ytor
Möjligheter med mångfunktionella ytor
Av denna anledning har Gómez-Baggethun et al. 2013) att utvecklingen av ekosystemtjänster kan spela en viktig roll för att öka förståelsen för kopplingen mellan ekosystemtjänster och människors välbefinnande. Detta anses vara fördelaktigt eftersom det kan minska risken att ta gröna ytor för givet (Gómez-Baggethun et al. 2013). Detta är fördelaktigt eftersom hållbarhetsorienterade element som ekosystemtjänster kan bidra till att lösa många olika urbaniseringsproblem (Maes et al. 2019).
Till exempel mildrar ekosystemtjänster effekten av luft- och bullerföroreningar och värmeböljor i de allt hårdare städerna (Maes et al. 2019). Att multifunktionella ytor kan främja en hållbar stadsutveckling är i enlighet med Haaland et al. 2015) menar att multifunktionella ytor kan vara en viktig strategi för att hantera förtätningsproblemet. Vidare har Haaland et al. att multifunktionella ytor sannolikt kan höja kvaliteten på kvarvarande grönytor och offentliga ytor, till exempel lekmiljöer.
Utmaningar
I citatet ovan säger Artmann et al att det behövs mer än bara utveckling av kvaliteten på den kvarvarande grönskan för att kompensera för bortfallet av grönska. I studien tar Artmann et al. 2017) upp denna utmaning och menar att det krävs högkvalitativ planering för att genomföra utvecklingen av multifunktionella utrymmen i urbana städer. Detta är något som även Gómez-Baggethun et al hävdar att flera intressen i kombination med begränsad storlek kan leda till kompromisslösningar mellan olika funktioner.
Av dessa skäl hävdar Artmann et al. 2017) att policyer är avgörande för att stödja högkvalitativ planering och hållbar markförvaltning och minska potentiella intressekonflikter. Detta är viktigt för att skapa tydliga riktlinjer som förklarar hur planerare ska gå tillväga för att förverkliga visionen om gröna städer, med hänsyn till utvecklingsstrategin för förtätning (Haaland & Konijnendijk van den Bosch 2015; Artmann et al. 2017). Dessutom kommer sannolikt multifunktionella ytor och ekosystemtjänster att utgöra en viktig del av strategin för att ta itu med packningsproblemet.
Metodreflektion
Vidare studier
Vidare undersöktes om användandet av multifunktionalitet på lekplatser och grönytor kan vara en del av strategin för att komma tillrätta med förtätningsproblematiken. Slutsatsen av detta arbete är att multifunktionella ytor sannolikt är en väsentlig del av strategin för att hantera förtätningsproblemet. Ytterligare forskning behövs för att undersöka vilka funktioner som fungerar bäst tillsammans så att positiva synergistiska effekter kan uppstå.
Multipurpose ytor - klimatanpassning av befintlig byggd miljö i städer och tätorter med grönstruktur. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/mangfunktio nella_ytor.pdf. Manual för planering, design och organisering av den yttre miljön på skolor och förskolor. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/gor-plats- for-barn-och-unga-bokversion.pdf https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016 /ratt-tatt-en-ideskrift-om-fortatning-av-stader-ortars.pdf. Handbok för ESTER 2.0 - Ett verktyg för att kartlägga och analysera ekosystemtjänster. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-. förvaltning/ekosystemtjänster/olika-grupper-av-ekosystemtjänster.
Analys av lekvärden
I bilagan redovisas hur väl Siegbahnparken uppnår kriterierna för höga lekvärden i avsnittet "Lekplatsegenskaper" från Jansson och Anderssons analysverktyg för lekplatskvalitetsbedömning och utvärdering (2018).
Beskrivning av lekvärdesanalysens kategorier
Analys av ekosystemtjänster
