Utifrån diskursen om hybridfemininitet och medieteorin om embodimentteorin utförs analysen med hjälp av en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs tredimensionella analysverktyg, med hänsyn till text och diskursiva praktiker. Resultaten tyder på att Magdalena Anderssons ledarskap formats av den jämvikt som framkallas av den hybrida femininitetsdiskursen. Slutsatsen i uppsatsen är alltså att gestaltningen huvudsakligen sker utifrån diskursen om hybridkvinnlighet, även om mer klassiska skildringar blir tydliga i användningen av prefixet 'kvinnligt' där Magdalena Andersson är mer av en kvinnlig statsminister än helt enkelt en premiärminister.
Inledning
Syfte
Syftet med denna uppsats är att granska medias bild av Magdalena Andersson ur ett genusperspektiv.
Disposition
Uppsatsens disposition är följande: Nedan följer ett avsnitt som diskuterar den tidigare forskningen och teorin som ligger till grund för denna uppsats, följt av ett metodavsnitt som presenterar metod och material för analysen av uppsatsen.
Litteraturöversikt och teori
Vägen mot kvinnliga politiker som subtyp, och hybridkvinnlighet
I det här fallet är den avvikande gruppen "kvinnliga politiker", som avviker från den större gruppen "kvinnor". Resultaten visar att det endast finns ett fåtal egenskaper som är stereotypa för kvinnliga politiker som de svarande är överens om3, medan egenskaper som förknippas med kvinnor i allmänhet inte visade sig vara starkt förknippade med kvinnliga politiker. Julia Berkqvist (2019) bygger på forskning om hybridmaskulinitet samt Schneider och Bos (2014) studie för att argumentera för varför en ny hybrid femininitet kan ses som relevant i diskursen kring politik och framgångsrikt ledarskap för kvinnliga politiker.
Gestaltningsteori
Mer specifikt handlar det om att inse att mediernas journalistiska nyheter inte ska ses som objektiva beskrivningar av verkligheten, utan snarare som representationer av den. I representationer av verkligheten sållar journalister hela tiden mellan vad som kommer att ingå i representationen och vad som kommer att utelämnas, så en bild av verkligheten konstrueras som journalisten ser den, oavsett om detta sker medvetet eller omedvetet. Utifrån det antagandet menar Strömbäck att gestaltningen skapas när media formar sina egna verklighetsbeskrivningar.
Mediers makt
Ett tydligt exempel på hur maktens tre ansikten inte befinner sig i tre separata världar, utan i en och samma, där de påverkar varandra, är exemplet med könsförmedling. Således beskrivs alltid en kvinnlig politiker som sådan, hennes kön alltid den primära deskriptorn" (s.109), skriver Sreberny-Mohammadi och Ross (1996) för att betona att kvinnliga politiker aldrig kommer att kunna bli bara politiker (s.114) .. Inte minst på grund av fokuseringen på de negativa aspekterna av medias skildring av kvinnliga politiker.
Metod och material
- Kritisk diskursanalys (CDA)
- Val av material
- Urval av artiklar
- Reliabilitet och validitet
Detta är viktigt att poängtera i denna uppsats, eftersom ett öppet förhållningssätt är av yttersta vikt för det mest trovärdiga resultatet. Författarna beskriver helt enkelt diskursanalys som ett verktyg för att undersöka hur språket aktivt bidrar till verklighetsbildningen. Att göra diskursanalys innebär att tolka materialet framför dig för att vidga och fördjupa bilden av det som uttryckligen sägs i texten.
Denna definition innebär inte bara en ren textanalys, utan tar hänsyn till sociala strukturer för att förstå hur de förhåller sig till diskurs. En kritisk analys av diskurs innehåller olika nivåer, för att kunna tolka materialet och göra det möjligt att granska diskurser i relation till sociala strukturer, vilket kännetecknar den kritiska analysen av diskurs. Bergström och Boréus (2012, s.376) presenterar två av de analytiska verktyg som används för att analysera diskurser på textnivå: modalitet och transitivitet.
Det är dessa teman som analysen kommer att struktureras på, för att fånga de vanligaste porträtten av Magdalena Andersson och därmed svara på uppsatsens fråga. Det handlar snarare om ambitionen att kunna generalisera i mer abstrakt bemärkelse för att kunna säga något om det. Att kvällstidningarna har olika politiska inriktningar är viktigt för att rent politiskt sudda ut gränserna mellan dem.
För att ta fram materialet från detta urval användes Mediearkivet vid Göteborgs Universitetsbibliotek, som är Nordens största digitala nyhetsarkiv (Göteborgs Universitetsbibliotek, u.å).
Resultat
Disposition av analysen
Dessutom är processen för urval av artiklar viktig, jag har främst valt artiklar där Magdalena Andersson varit i fokus och valt artiklar där namnet nämns sällan. Det första temat som jag hittade vid en första samlad läsning av materialet är bland annat Magdalena Anderssons perspektiv som föregångare, kvinnlig förebild, och hur hon framställs i förhållande till att vara den första kvinnliga statsministern. På samma sätt som intervjupersonerna tydligt vill att vinkeln ska vara att hon är Sveriges första kvinnliga statsminister, är Andersson själv tydlig med att hon först och främst är statsminister och inte kvinna, och att hon är beredd att jobba hårt.
På en annan fråga av samma slag svarade Andersson att han är statsminister för hela Sverige, oavsett kön. Samtidigt som hon säger att hon är "varm och stolt" över att hon nu är en förebild och visar att det är möjligt för fler unga tjejer i Sverige. Vidare beskrivs hur hon beskrevs som "partiets kronprinsessa", men att hon har ett temperament som man har varnat för.
Magdalena Andersson beskrivs som aggressiv, någon som alltid skulle ha sista ordet och som fullständigt körde runt folk i förhandlingssituationer." (Lundell, 2022). I ett annat nyhetsreportage i Aftonbladet den 15 juli 2022 citerar journalisten Frida Willander en intervju gjord med Magdalena Andersson för en annan tidning. Flera av artiklarna gör en stor sak om att Andersson är den första kvinnliga statsministern.
Något som inte är ovanligt i sig, för det var något historiskt som hände när Magdalena Andersson blev statsminister.
Andersson är den känslosamma statsministern med en aggressiv ledarstil
Var det nattvädret som tog sitt sista andetag eller Magdalena Andersson, som läste Expressen i Sagerska huset och svor att hela huvudstaden fick en tagg?” (Marteus, 2022). Dessa spelmetaforer förstärker framställningen av Andersson som en konkurrenskraftig, ambitiös och aggressiv politiker och ledare. I en artikel av John Falkirk i Expressen från den 3 december 2021 beskrivs hur Andersson blir känslosam i intervjuprogrammet Skavlan.
Lena Einhorn (2022) beskriver i kulturartikeln hur Magdalena Andersson såg glad ut under presskonferensen när hon kunde berätta för svenska folket att de kunde återgå till det normala. Av det som sades på presskonferensen och vad Andersson menar med återgången till det normala väljer Einhorn att citera Andersson när han säger att vi återigen kan krama morföräldrar och umgås med familjen och ”äntligen gå på den där handbollscupen som blev inställd. tidigare.” I Johan Ronges Expressartikel från den 7 december 2021, då nya restriktioner skulle införas, skriver han om en av Anderssons presskonferenser.
Statsminister Magdalena Andersson drar på sig genom att tilltala barn i sina tal" (Karlsson, 2022). Oisín Cantwell skriver i en kommentartext för Aftonbladet den 10 december 2021 om Anderssons första vecka som statsminister med fokus på den första frågeperioden i riksdagen hon deltog i. En närmast aggressiv skildring av Andersson som talare, i motsats till de mer känslomässigt orienterade och moderliga gestaltningarna av henne som tidigare lyfts fram.
Cantwells skrivstil ger intrycket att Andersson är på plats, vet vad hon pratar om och är svår att sluta när hon väl börjar prata eller diskutera.
Andersson, Ukraina och Natoansökan
Det är inte många som kan motstå de "kulsprutsalvor" av ord som Cantwell beskriver Andersson levererar, vare sig det är sant eller inte. En betydande del av materialet är artiklar som fokuserar på Ukraina och Sveriges NATO-ansökan, inte helt överraskande. Magdalena Andersson var premiärminister när Ryssland gick in i Ukraina och var därmed också premiärminister när processen att bli medlem i Nato startade.
En betydande del av skildringen av Andersson i dessa artiklar handlar om hennes ledarstil relaterad till hanteringen av den ryska invasionen av Ukraina och begäran om Nato. Även om rubriken lyder "Magdalena Andersson minskar inte kassan för fallet med arbetslöshet" ägnar Persson det mesta av texten åt Ukraina och ansökan till Nato och Magdalena Andersson som statsminister. I en krönika för Expressens ledarsida den 14 maj 2022 skriver Anna Dahlberg om Sveriges ansökan till Nato och hur Magdalena Andersson tvingade Socialdemokraterna att vända på frågan efter att ha "agerat ankare" under lång tid.
Vinkeln förstärker framställningen av Andersson som en avgörande ledare då den kontrasterar Putins uttalanden och expertutlåtanden från en brittisk författare och akademiker. När Natomedlemskapet debatterades i SVT någon gång våren 2022 beskrevs Andersson dock som för "ovärdig lågmäld" i frågan för att vara statsminister, anser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch. Hittills har framställningen av Andersson som statsminister framför allt varit positiv när det gäller hanteringen av Rysslands invasion av Ukraina och frågan om Natomedlemskap.
Artikeln avslutas med en beskrivning av Andersson som "okunnig om och ointresserad av rikets säkerhet" och inte särskilt påläst och kunnig som en ledare borde vara.
Slutsats och avslutande diskussion
Det blir tydligt inte minst i användningen av prefix och fokus på Andersson som statsminister. Schneider och Bos (2014, s. 261) skriver själva att mer korrekta könsstereotyper för kvinnliga politiker skulle kunna utvecklas genom studier som tar hänsyn till andra sammanhang, som partisympatier. Detta kan vara vägen framåt för att få mer exakta studier av denna typ.
Att överföra studien till ett annat sammanhang än det amerikanska, även om resultatet är detsamma, behövs ett sådant undantag, och om resultatet är annorlunda är det också intressant. Det hade förmodligen förändrat resultatet av min uppsats, även om resultatet som det ser ut nu inte är ointressant eller "fel". Ett annat förslag hade varit att jämföra framställningen av Magdalena Andersson som statsminister med en manlig statsminister, så att den kunde säga något om eventuella könsskillnader.
Högst förtroende för Magdalena Andersson (S) - men stödet minskar.https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hogst-fortroende-for-magdalena-andersson-s-men- stodet-minskar.
Artikelbilaga
