Parkkaraktärer

With this background in mind, our main aim is to investigate how the PSD can be experienced and how it can be used as a tool for the evaluation of green spaces. Further investigate the PSD in practice with the help of an observational study and with Slottsparken in Malmö as an example. Finally, we can conclude that the PSD can be used for support when evaluating and understanding an environment, but is interpretable and is therefore not comprehensive.

Inledning

• Bakgrund
• Syfte
• Frågeställningar
• Metod och material
• Litteraturstudie
• Observationsstudie
• Val av park
• Avgränsningar

Slottsparken är en av Malmös. största och mest välbesökta parkerna och det är en bra förutsättning för att hitta parkbetygen. Miljön är lugn och skyddad och det känns som att man kan dra sig tillbaka utan att riskera att bli störd. Den här är dock av en annan karaktär, social gemenskap i form av att sitta och prata eller träffas för en kopp kaffe.

Litteraturstudie

Miljöpsykologins grunder

En viktig fråga inom miljöpsykologisk forskning har varit att fastställa vilka fysiska landskapselement som kan förklara varför vi gillar eller ogillar miljön (Hägerhäll 2005). Ett vanligt tillvägagångssätt var att visa bilder av olika landskap för försökspersoner som ombads betygsätta på en skala hur mycket de gillade varje bild. I detta arbete fokuserar vi på observationer i form av platsbesök för att utforska vilka fastigheter som kan upplevas i miljön (se kapitel 3. Besök på plats).

Parkkaraktärernas framväxt

Ämnet hette ursprungligen arkitekturpsykologi och kan sägas ha vuxit fram i skärningspunkten mellan arkitektur och psykologi (Küller 2005b). Genom faktoranalys grupperades slutligen de olika kvaliteterna i åtta egenskaper hos parken (Berggren-Bärring & . Grahn 1995). De åtta särdragen i parken som nämns i Berggren-Bärring & Grahns (1995) rapport har senare omarbetats och vidareutvecklats.

Beskrivning av parkkaraktärerna

Att man får känslan av att man går in i en annan värld, att området är så stort och rymligt att man inte behöver tänka på var gränserna går. En lugnande känsla av att "träda in i en annan värld" till en sammanhängande helhet, som en bokskog, en havsstrand, en plats där man kan söka eftertanke. Patrik Grahn och Ulrika Stigsdotter (2010) diskuterar i sin rapport innebörden av parkens åtta karaktärer och kom efter folkhälsoforskning fram till att det är fyra karaktärer som anses ytterligare stödja och stärka hälsan.

Andra metoder för att beskriva grönområden och dess kvaliteter

• Kaplan och Kaplan
• Ulrich
• Hartig
• Stoltz – en vidareutveckling

ART indikerar också att vår förmåga till riktad uppmärksamhet leder till trötthet, vilket senare kan resultera i utmattning (Kaplan & Kaplan 1989). För att motverka denna utmattning föreslår ART att en miljö måste 1) erbjuda en känsla av att vara borta från den vardagliga miljön, 2) ge en känsla av omfattning, av en sammanhängande värld, 3) erbjuda möjligheter till fascination, vilket enligt ART ofta levererade i naturlig omgivning, och 4) i enlighet med. Att utsättas för mycket fokuserad uppmärksamhet gör oss trötta, och för att komma över tröttheten behöver vi fascination. För att beskriva innebörden gör Stoltz en analogi om att PSD kan ses som att visualisera färger, men kombinerat med våra andra sinnen och kognitiva förmågor.

Blandningen av dessa ger flera resultat, som i sin tur kan appliceras i olika miljöer för att möta olika behov. Det finns ingen specifik färgpalett att gå efter just nu och Stoltz diskuterar att olika gröna nyanser bör undvikas eftersom de kan vara svåra att urskilja på kartan. Figuren föreslår hur PSD:erna kan relatera till varandra för att ge ett verktyg för miljöplanering och design med olika behov i åtanke.

Eftersom de kan tolkas som upplevda egenskaper som liknar färger, bör varje tecken 1) märkas med ett adjektiv och 2) undvika termer som används för att beteckna närbesläktade teoretiska begrepp. Den har stor betydelse i dagens allt tätare samhälle och skulle kunna användas som ett argument för att bevara grönområden, som ofta betraktas som potentiella områden för ny bebyggelse. Därför kan det vara viktigt att öka förståelsen för hur olika PSD:er kan interagera i en miljö för att undvika konflikter mellan olika behov.

Att förstå sådan dynamik och använda modellen kan gynna kommunikation och PSD för att bättre förstå dess positiva effekter.

Värden i vintertid

• Nödvändiga, frivilliga och sociala aktiviteter
• Väder som en faktor
• Åtgärder för att skapa vintervärden
• Faktisk eller bildlig kontakt med naturmiljö

I forskningsrapporten Urban Winter: Applying Winter City Planning Principles to Improve Lifespan vid University of Winnipeg skisserar rapportförfattaren Meagan Henke (2006) en arbetsmodell för att skapa bekvämt urbant boende för etablerade stadsbor på breddgrader som är starkt påverkade. från vinterklimatet stora delar av året. Henke (2006) nämner att att vistas utomhus är bra för den mentala och fysiska hälsan och hur detta blir särskilt viktigt på vintern då vi ofta lever mer isolerade och tysta liv på grund av mörkret och kylan. Henke (2006) föreslår vidare ett 50-tal åtgärder, där flera aspekter beaktas, för att förbättra transittiden i staden under vinterhalvåret.

Åtgärderna rör såväl fysiska och sociala som ekonomiska insatser och en specifik åtgärd som Henke nämner är: "en fokus på vinterns nöje och skönhet" (Henke 2006, s. 93). Utsmyckning i form av planteringar med vinterstängsel är också något som Henke (2006) nämner som viktigt för att skapa ett mer attraktivt uteutrymme. Försökspersonerna, som var studenter vid University of Regina i Kanada, fick i uppgift att gå en promenad antingen inomhus eller i parkmiljö och sedan svara på olika frågor om sitt välbefinnande.

Frågorna handlade om hur glada försökspersonerna kände sig och hur stressade de kände sig. Totalt deltog över 100 studenter och studien ägde rum under antingen höst- eller vinterterminen (Brooks et al. 2017). Den första studien följdes av en andra där försökspersonerna ombads rapportera sitt välbefinnande efter att ha studerat ett antal bilder.

Resultaten av båda studierna visar att både verklig och inbillad kontakt med naturliga miljöer gynnar vårt välbefinnande, men att verklig kontakt är effektivare. 2017) drar också slutsatsen att dessa fördelar uppstår oavsett säsong.

Platsbesök

Slottsparken

• Indelning av Slottsparken

Parkkaraktärer i Slottsparken

• Lilla dammen
• Lördagsplan
• Kärret
• Stora dammen
• Ön
• Barrdungen
• Linnéplatsen
• Slottsmöllan
• Mölleplatsen
• Slottsträdgården
• Sagolekplatsen
• Carl Gustafsgången
• Idrottsplatsen
• Mariedalsparken

Platsen känns inte öppen eller avskild, inbjuder inte till sociala aktiviteter och det finns inga sittplatser. Det finns inga spår av kultur eller historia, inga vilda element och ingen känsla av att gå in i en annan värld (känsla av rymd). Social gemenskap: Det är en plats som inbjuder till aktivitet, sport eller som mötesplats för människor och djur.

Avskilt och skyddat: Det finns sittplatser omgivna av bambubuskar där du kan sitta ensam och koppla av. Vintervärden: Bambu och andra vintergröna växter skapar rymd och bidrar till en frodig känsla. Vintervärden: Buxbomshäckar ramar in trädgården och ger känslan av ett enkelrum.

Social gemenskap: Social gemenskap i form av goda förutsättningar för aktiviteter på den stora öppna gräsytan. Det finns ett pedagogiskt tema med informationstavlor som förklarar att vissa trädgårdar är inspirerade av historien. Det finns även sittplatser som gör att du kan sitta och känna dig ostörd.

Väggarna täcker vägen och det verkar som att gå in i en annan värld. Social gemenskap: Intill parken finns en lekplats som fungerar som mötesplats för barn och föräldrar. Träden är kala, buskarna ser trasiga ut och inget särskilt spektakulärt.

Parkkaraktärer i Slottsparken – upplevelsekartor

Okarakteristiskt: Läget är relativt stort och öppet men eftersom det ligger precis intill vägen fungerar det främst som genomfartsled.

Parkkaraktärerna i teorin

Parkkaraktärerna i praktiken

Ett mönster vi såg var att där vi upplevde öppenhet och synsätt upplevde vi ofta också social gemenskap. Folk åker dit för att delta i aktiviteter som dans, musik, mat, eller för att se andra människor ha roligt, till exempel samlas till en majstång" (Grahn 2005, s. 252). En trädgård kan erbjuda många olika kvaliteter och de karaktärer vi har hittat här kräver inte mycket utrymme för att fungera, till exempel tillbakadragna och skyddade samt fredliga.

Karaktärerna öppnar och ser ut, vildhet och natur, och känsla för rymd är de enda karaktärerna vi inte kunde hitta i Slottsträdgården. Öppenhet och utsikt kräver, som namnet antyder, ett område fritt från stor vegetation, vilket gör det nästan omöjligt att kombinera med vildhet och natur. En känsla av rymd kan däremot kombineras med vildhet och natur i vissa fall, till exempel på Carl Gustafsgången, men enligt vår tolkning fungerar det inte att kombinera med öppenhet och utsikt.

Parkkaraktärsbeskrivningarna finns till som underlag att använda för att avgöra var de passar på olika platser, men det är ändå utgångspunkten. Vi förknippar också lugnet mer med en känsla än med fysisk design, till skillnad från vildhet och natur, och öppenhet och utsikt, som har ett tydligare samband med fysisk design. Vi ansåg att detta var ett lämpligt tillvägagångssätt snarare än att tvinga platsen på någon karaktär, vilket skulle ha blivit resultatet.

Slutligen kan vi säga att parkens karaktärer kan användas som stöd för utvärdering och förståelse av en plats, men är öppna för tolkning och därför inte heltäckande.

Vintervärden

Det finns inget tydligt rätt och fel, men det är kanske inte heller parkfigurernas avsikt. Detta är något som även Stoltz (2020) tar upp i sin avhandling, som menar att människors individuella upplevelser och förmåga att ta in sin omgivning påverkar upplevelsen av en ny plats. Det kan finnas gemensamma tolkningar, men det kan inte finnas något som är generellt för alla.

Denna slutsats säger dock ingenting om vilka aspekter som bidrar till välbefinnande på vintern, utan är mer en generell observation. Å andra sidan pekar Henke (2006) på att uppmärksamhet bör ägnas åt att skapa värden som gör att människor vill vistas ute på vintern och föreslår olika åtgärder. Vid vårt platsbesök kom vi fram till att Slottsparken är välplanerad och har många vintriga värden.

Vatten som grundämne är något som även Ulrich (1991) lyfter fram som viktigt, eftersom det i evolutionära termer har uppfattats bland annat som säkert. Det finns något spännande att se när vattnet fryser till is och när det tinar. De visuella attributen kan vara vintergrön vegetation och vattendrag, och upplevelseattributen kan vara vindskyddade miljöer där det finns möjlighet att sitta i solen.

Slottsparken är välbesökt, vilket bevisar att den har egenskaper som lockar besökare vintertid.

Metoddiskussion

Förslag på fortsatt forskning

Grönstrukturs betydelse för användning: en jämförande studie av hur människor i barnhem, skolor, samhällen, vårdinstitutioner och andra organisationer använder tre städers parkutbud. 2017) Naturrelaterade humöreffekter: årstid och naturkontakttyp.

Bildkällor