Syfte: Syftet med forskningen var att undersöka erfarenheter av närsköterskor som använder digitala stöd i relation till stress i arbetet. Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett komplext problem där digitalt stöd kan hjälpa till i stresshantering.
Distriktssköterskans funktion och ansvar
Telefonrådgivning kräver god kvalitet med lämpligt beslut av distriktssköterskan som har den viktiga rollen (Huibers et al., 2012). För att främja en god och säker vård är trygghet bland kollegor och teamsamverkan i den dagliga verksamheten viktigt (Smeds Alenius et al., 2014).
Säker vård
Arbetsmiljö
Genom att kunna påverka sitt arbete på arbetsplatsen upplever medarbetaren att ha inflytande över sin arbetssituation. Detta kan leda till att vårdgivaren känner att de har svårt att känna kontroll över sin arbetsmiljö, vilket leder till stress.
Stress
Teoretisk referensram – Neumans system modell
Neuman (2011) talade vidare om tre olika nivåer av interventioner som kan implementeras för att uppnå detta resultat. Bidra till att öka dess förmåga att stå emot potentiella stressfaktorer för att i sin tur motverka ohälsa.
Arbetsrelaterad stress
Digitala stöd
Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att använda digitala hjälpmedel i relation till arbetsrelaterad stress. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att använda digitala stöd i samband med arbetsrelaterad stress.
Urval
Sedan 2020 pågår den tvärkulturella studien i Indien och Sverige med syfte att utveckla stöd för att hantera arbetsrelaterad stress för distriktssköterskor samt att utveckla och genomföra en intervention i Sverige och Indien. Som ett led i detta arbete kommer intervjuer att genomföras med distriktssköterskor angående deras erfarenheter av att använda digitala stödverktyg för att hantera sin arbetsrelaterade stress. Ett induktivt tillvägagångssätt resulterar i en ny teori kring problemområdet efter bearbetning av insamlad data för att utforma en helhet utifrån delarna (Kvale et al., 2014).
Kvalitativ innehållsanalys innebär att söka efter likheter och skillnader i insamlad data från intervjuerna, där det är intressant att se hur olika samhällssköterskor skiljer sig åt, samt vad de har gemensamt. Denna metod verkar lämplig eftersom vi har möjlighet att studera deltagarnas erfarenheter för att få mer kunskap om området (Polit & Beck, 2016).
Datainsamling
En semistrukturerad intervju innebär att intervjuaren ställer några förutbestämda frågor till deltagaren (Danielsson, 2017a). På så sätt anpassar intervjuaren frågorna efter informantens svar för att få ett mer naturligt samtal och låta informanten till viss del styra samtalet själv (Danielsson, 2017a; Trost, 2010). Intervjuerna spelas in i mobiltelefon alternativt via videolänk och transkriberas ordagrant och i sin helhet i direkt anslutning till intervjun.
Dataanalys
Studiedeltagare avidentifierades genom att tilldelas ett nummer mellan ett och elva, se tabell 1 nedan. I nästa steg abstraherade vi de förtätade meningsenheterna, vilket gör att vi lyfte innehållet till en högre nivå. Nästa steg är att kombinera liknande koder för att bilda kategorier och underkategorier (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).
Tabell 2, ett exempel på processen att analysera fenomenet "Erfarenheter av närsköterskor som använder digitala stöd i relation till stress på jobbet".
Etiska överväganden
Deltagare kan avbryta sitt deltagande när som helst utan att ange en anledning och kan även välja att inte svara på vissa frågor.
Förförståelse
Distriktssköterskors strategier för stresshantering
Som stöd i beslutsfattande
Digitala informations- och stödkällor beskrev att distriktssköterskan hjälpte henne att fatta beslut och gjorde henne mer trygg i sin yrkesroll, vilket minskade hennes arbetsrelaterade stress i samband med rädslan för att fatta felaktiga beslut. Ett fåtal var bekanta med digitalt stöd specifikt inriktat på att minska arbetsrelaterad stress.
Att reflektera med kollegor
Strategier till egenvård
Att känna sig utvilad och kunna hantera sin sömnrutin ansågs också vara en viktig del för att kunna hantera stressiga arbetssituationer. Distriktssköterskan sa att sömnen är det första som påverkas när hon har för mycket att göra på jobbet. Hon använde en app som hjälpte henne att somna och få en överblick över hennes sömnkvalitet."
Med hjälp av fysisk aktivitet ökade förmågan att slappna av och hitta inre lugn." Med hjälp av bedömningsformulär fick de en överblick över sin egen upplevda stress och kunde identifiera var de befann sig på skalan.
Distriktssköterskors förutsättningar till användning av digitala verktyg
Tid och kunskap
Supporten bör vara strukturerad på ett enkelt sätt så att det inte krävs flera recensioner för att förstå hur det fungerar.
Betydelse för den egna hälsan
Distriktssköterskors inställning till användning av digitala verktyg
Positiva effekter av digitala stöd
Om det var väldigt lätt att bara "chup chup" kunde man snabbt koppla upp sig och se hur resultatet ser ut och då kunde man bedöma snabbare och kanske hänvisa vidare. En viktig synpunkt som togs upp var att det digitala stödet ska vara ett enkelt system som levererar resultat och frigör tid för distriktssköterskan. Ett tecken på att det digitala stödet fungerade ansågs vara att verktyget användes regelbundet och implementerades i det dagliga arbetet.
Svårigheter i implementeringen
Resultatsammanfattning
Eftersom personalen hinner återhämta sig trodde man att detta kunde leda till mindre omsättning och mer tillfredsställelse i sin yrkesroll. Beskyddarsjuksköterskorna ansåg att för att kunna börja använda sådant stöd borde de inhämta arbetsgivarens samtycke för att skapa ett utrymme för dess användning. Samhällssköterskor tyckte att digitalt stöd borde vara enkelt strukturerat, användarvänligt och lätt att lära sig, så att vem som helst kan ta till sig verktyget och inte vara beroende av individens tekniska kunskap.
De fann att implementering av digitalt stöd för att hantera stress på ett företag skulle kunna leda till minskade stresssymtom för personalen, en mer hållbar arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och ökad tillfredsställelse i deras yrkesroll. De som tidigare upplevde att de hade litet intresse eller kunskap om hur tekniska system fungerar var mer benägna att se risker med digitala verktyg, såsom ökad arbetsbelastning och intrång i individens integritet.
Metoddiskussion
Under analysarbetet framkom att det vore önskvärt med möjlighet att återkomma till informanten för komplettering och följdfrågor som skulle kunna ge en mer innehållsrik berättelse. Vidare diskuterades om en gruppintervju skulle vara lämplig för att föra en djupare diskussion kring ämnet, vilket skulle kunna resultera i en rikare berättelse. En semistrukturerad intervju användes, vilket ansågs lämpligt för att få svar på syftet med studien, samtidigt som datainsamlingen skedde på ett strukturerat sätt, vilket i sin tur ledde till en strukturerad analysprocess (Graneheim & Lundman, 2004).
Transkribering skedde direkt i samband med intervjun för att minska risken att förlora outtalad information som kan ha betydelse för studiens resultat. Den manifest innehållsanalys som används i denna studie syftar till att analysera materialet för att hitta likheter och skillnader och lyfta fram de kategorier som motsvarar syftet (Danielsson, 2017b). För att undvika detta återgick författarna upprepade gånger till originaltexten under analysen (Denscombe & . Larson, 2018).
Författarna valde medvetet att citera flertalet informanter för att få en jämn fördelning. Författarna valde att inte skriva ut den avidentifierade koden som gavs till informanterna inom citattecken för att inte ta bort deras identitet.
Resultatdiskussion
Efter totalt elva genomförda intervjuer nåddes mättnad, vilket innebär att inga nya kategorier eller ny information kommer fram, trots flera intervjuer (Kvale et al., 2014). Sekundärt eftersträvas tidiga tecken på stresssymtom för att behandla dem så tidigt som möjligt så att individen äntligen kan återgå till sitt vana tillstånd, med fokus på att minska och förebygga stressiga situationer och bibehålla stabiliteten i försvarslinjerna (Neuman, 2011). . Distriktssköterskorna menade att när den arbetsrelaterade stressen blev för stor kunde sömnen bland annat påverkas, vilket är ett tecken på att en försvarslinje är bruten och att individen måste återställa balansen för att minska stressen. .
Resultaten visade att områdessköterskor ser en möjlighet att använda digitalt stöd som en strategi för att hantera arbetsrelaterad stress. Ledaruppmuntran och konkret utbildning för användningen av verktyget upplevs som viktigt, vilket Entezarjou et al. 2020) vårdpersonal som har en positiv bild och attityd till användningen av digitalt stöd i näringslivet bör sprida detta bland kollegor, eftersom de uppmuntrar intresset för att implementera teknik i sitt dagliga arbete. En av anledningarna till att de inte ville använda digitalt stöd i vårdpersonalens verksamhet var att de upplevde att de saknade kunskap om hur digitalt stöd skulle användas, vilket istället ledde till en större osäkerhet.
För att digitalt stöd ska kunna implementeras i praktiken krävs att vårdpersonal får lämplig utbildning, stöd och uppmuntran från ledningen (Entezarjou et al., 2020). Om personalen får rätt förutsättningar att lära sig och implementera digitalt stöd kan detta bidra till minskad stress, ökad resurseffektivitet och en förbättrad arbetsmiljö (Curtis & Brooks, 2020; Yap et al., 2019).
Konklusion
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet
Därför verkar det värdefullt att fortsätta forska om arbetsrelaterad stress och utveckla digitalt stöd för att bidra till en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för närsköterskor. Studien syftar till att undersöka närvårdssköterskors erfarenheter av användningen av digitalt stöd i relation till stress i arbetet. Med denna studie syftar författarna till att bidra till ökad kunskap om hur närsköterskor använder digitalt stöd för att hantera arbetsrelaterad stress.
Vilka är distriktssköterskors erfarenheter av att använda digitala hjälpmedel som applikationer i relation till arbetsrelaterad stress. Vad är distriktssköterskors uppfattning om digitalt stöd och vad ska en ansökan som syftar till att förebygga och minska stress innehålla för att stödja dina behov och önskemål. Vilka är de främjande och hindrande faktorerna för en ansökan för att framgångsrikt förebygga och hantera arbetsrelaterad stress.
Jag har läst information om "Erfarenhet av digitalt stöd i relation till arbetsrelaterad stress för distriktssköterskor". Syftet med forskningsprojektet "Sjuksköterskors livsvärld" är att utveckla ett mobilt stöd för distriktssköterskor för att hantera arbetsrelaterad stress. Kan du ge exempel på tillfällen då du har sökt information, fått stöd eller använt strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.
På vilka sätt kan du överväga att använda ett digitalt verktyg (mobilapp) för att förebygga eller hantera din stress.
