Nyckelord: Stockholm, landskapsarkitektur, S:ta Maria Magdalena kyrkogård, Adolf Fredriks kyrkogård, S:t Johannes kyrkogård, Katarina kyrkogård, kyrkogård, stadskyrkogård, grönområde, stadsplanering, rekreativa stadsmiljöer, parkmiljö, upplevda sensoriska dimensioner (PSD), liminala, andliga -, multikulturella och multifunktionella rum (LSMM). Minnesskogen vid Maria Magdalenas kyrkogård ses som en viss skyddad kvalitet med bänkar omgivna av en meterhög häck.
Introduktion
- Grönytor i staden – en hållbarhetsfråga
- Att använda kyrkogårdar som rekreativ grönyta – en generationsfråga
- Kyrkogårdar i staden – igår, idag och imorgon
- Syfte och frågeställningar
Tidigare studier (Grabalov och Nordh 2021; Rae 2021; Nordh et. al. 2022a) har visat att kyrkogårdar och gravfält globalt sett har börjat användas för mer än bara gravbesök. Förtätningen i städerna påverkar användningen av och attityden till gravplatsen som möjlig rekreationsplats (Nordh et. al. 2022a).
Teori
Teoretiskt ramverk 1: PSD
- Naturlig kvalitet
- Kultiverad kvalitet
- Sammanhängande kvalitet
- Diversifierad kvalitet
- Skyddad kvalitet
- Öppen kvalitet
- Rofylld kvalitet
- Social kvalitet
- PSD-kvaliteternas relation till varandra
Den öppna kvaliteten står i kontrast till skyddad kvalitet, men är förenlig med de odlade och sammanhållna kvaliteterna (se avsnitt 2.1.9) (Stoltz & Grahn 2021). Den lugna kvaliteten har likheter med de naturliga och sammanhängande kvaliteterna (se avsnitt 2.1.9) och återfinns främst i lugna, lugna omgivningar med hög upplevd trygghet (Stoltz & Grahn 2021).
Teoretiskt ramverk 2: LSMM
- Ett tröskelutrymme
- Ett spirituellt rum
- Ett multikulturellt rum
- Ett multifunktionellt rum
Vidare framhåller författarna att man i Oslo närmar sig uttrycket multifunktionalitet ekologiskt, genom ett tydligt fokus på biologisk mångfald, klimatanpassningar och genom att ta med till exempel strategier för att öka mängden pollinatörer. I Köpenhamn ses zonindelning som ett sätt att göra kyrkogården mer multifunktionell, men man menar samtidigt att det trots inrättandet av rekreationszoner är viktigt att bevara kyrkogårdens huvudfunktion så att den typspecifika karaktär är inte förlorad. inte (ibid.).
Metod
- Litteraturöversikt
- Checklista
- Platsbesök
- Spontana möten
- Dokumentstudier
- Val av plats
- Adolf Fredriks kyrkogård
- S:t Johannes kyrkogård
- S:ta Maria Magdalena kyrkogård
- Katarina kyrkogård
Adolf Fredriks kyrkogård (se figur 2) anlades som kyrkogård på 1630-talet och ligger centralt på Norrmalm i Stockholm (Stockholms Stift 2017a). Under 1800-talet fick S:ta Maria Magdalena kyrkogård i samband med en minskning av gravsättningar på kyrkogården en mer parkliknande karaktär (ibid).
Resultat
Naturlig kvalitet
Kultiverad kvalitet
Sammanhängande kvalitet
Diversifierad kvalitet
Kyrkogård på Katarina kyrkogård, som ger ett brokigt intryck med variation i form och färg på vegetation, gravdekorationer och gravstenar.
Skyddad kvalitet
I St. John Cemetery fanns element som täta stråk och topografiska skillnader, som verkar skapa utrymme i större skala (se figur 12). Både S:ta Maria Magdalena kyrkogård och Katarina kyrkogård är omgivna av täta fasader som skyddar dem från resten av Södermalm, vilket tycks skapa utrymme och kännas ombonat för hela områdena, även om kvaliteten ansågs vara låg på båda kyrkogårdarna. . Vid St. Maria Magdalena kyrkogård fanns en minneslund omgiven av ett staket (se figur 13) och vid Katarina kyrkogård var det sydöstra hörnet omgivet av mur och vegetation (se figur 14).
På den sydvästra delen av Katarinas kyrkogård finns ett område med två bänkar med omgivande mur och vegetation, vilket ger ett visst visuellt skydd.
Öppen kvalitet
Liksom på Maria Magdalenakyrkogården var det god visuell öppenhet över stora delar av Katarinakyrkogården under vintern (se figur 18 och 21), men växtligheten här kan också anses vara något skuggig under sommaren. På Katarinas kyrkogård uppskattades rörelsefriheten vara relativt hög, men minnesskogen var till exempel avskild från resten av kyrkogården med ett staket. Ett stort antal gravvakter begränsade också hur man kunde röra sig i vissa områden på både St. Mary Magdalene Cemetery och Katarina Cemetery.
En stor öppen yta på Johanneskyrkogården utan visuella eller fysiska hinder, förutom tillfällig avgränsning i form av ett tillfälligt staket till vänster i bilden. På Katarina kyrkogård finns ett antal områden som är mer eller mindre helt öppna (både visuellt och fysiskt) och områden som har vissa skuggelement, främst i form av gravvakter.
Rofylld kvalitet
Social kvalitet
Sammanfattning av identifierade PSD-kvaliteter
På kyrkogårdar var kultur och socialt mer framträdande, medan öppet och mångsidigt var något mindre framträdande.
Ett tröskelutrymme
Avståndet gjorde det möjligt att vara mer eller mindre privat trots att man befann sig i ett offentligt rum. Vid entrén till Adolf Fredriks kyrkogård fanns skyltar som informerade om gröna initiativ och skyltar med förhållningsregler (se figur 30).
Ett spirituellt rum
Ett multikulturellt rum
Ett multifunktionellt rum
Under en rundtur på platsen, en anställd vid kyrkan St. Marije Magdalene kommenterade att de öppna grönområdena på kyrkogården i St. Maria Magdalena används för rekreation för picknick, träning och solbad. Kontorist i kyrkan St. Marije Magdalene berättade också att det kan bli en konflikt mellan besökare i minneslunden och motionsintresserade som använder det intilliggande grönområdet.
Sammanfattning av identifierade LSMM-värden
Diskussion
Resultatdiskussion
En intressant iakttagelse vi gjorde var att trots att naturkvalitet och sammanhållningskvalitet bedömdes som låg på Katarinas kyrkogård, så var det ändå den kyrkogård vi upplevde som den mest fridfulla. Det beror sannolikt på att bullret från trafiken var lägre på Katarinas kyrkogård än på andra kyrkogårdar och att inga vägar eller trafik syntes inifrån kyrkogården. I motsats till St. Johns kyrkogård och Katarinas kyrkogård, Adolf Fredriks kyrkogård var mycket privat, och St. Maria Magdalenas kyrkogård hade ingen tydlig uppdelning mellan offentliga och privata områden och det gjorde att de offentliga områdena uppfattades som ett intrång i den privata sfären och last. vice versa.
En bra balans mellan offentligt och privat ger därför ett högre tröskelvärde, varför S:t Jans kyrkogård och Katarina kyrkogård har fått ett högre tröskelvärde än Adolf Fredriks kyrkogård och St. Maria Magdalena kyrkogård. Katarinas kyrkogård stack ut som den mest andliga och "mystiska" kyrkogården med de många äldre gravar och äldre träd som stod på platsen. Samtidigt var Katarinakyrkogården en av kyrkogårdarna med de högsta sociala egenskaperna, vilket kan verka motsägelsefullt.
Vidare är vi av den uppfattningen att Adolf Fredriks kyrkogård och St. Maria Magdalenas gravplats har en viss andlighet, men att ingen av dem var särskilt mystisk. Men Katarina Cemetery lyfte fram både sociala och ekologiska aspekter, samt tillgodose behoven hos den privata och offentliga sfären, och därför bedömde vi Katarina Cemetery som mer multifunktionell än andra kyrkogårdar.
Kyrkogården som rekreativ miljö
På Adolf Fredriks kyrkogård fanns dock en kyrkogård för den lettiska församlingen och vid Sankta Maria Magdalena hyrde den finska ortodoxa kyrkan Sankta Maria Magdalenas lokaler. Det betyder att Adolf Fredriks kyrkogård och Maria Magdalena kyrkogård har något högre mångkulturella värden än de två andra kyrkogårdarna. På Katarina kyrkogård fick vi veta av en församlingstjänsteman att en stor öppen gräsmatta hade lämnats fri för nya begravningar eftersom invånarna i området uppskattade den för andra aktiviteter, som picknick.
Som vi kan se på Katarinakyrkogården kan andlighet existera sida vid sida med rekreationsvärden. Tack vare den strikta karaktärsfördelningen mellan de olika delområdena på Katarinakyrkogården finns varken andliga eller rekreationsvärden i ett vakuum. Zonindelning på Katarinakyrkogården visade sig vara särskilt effektiv för att möjliggöra samexistens av flera funktioner.
Samtidigt är det en balans mellan att visa respekt för de gravlagda, besökarna i gravarna och att skapa utrymme för andra typer av aktiviteter. Alla de undersökta kyrkogårdarna hade mycket växtlighet i form av grönt, träd och buskar, vilket gör att kyrkogårdarna också har en sekundär funktion att bidra till ekologiska värden - av de undersökta kyrkogårdarna hade både Adolf Fredriks och Katarinas kyrkogårdar det. . antagit ekologiska initiativ med faunadepå och ängsmark eller bikupa.
Metoddiskussion och kritik
Grabalov och Nordhs (2021) ramverk beskriver begrepp, vilket innebär att vi själva har listat element som vi anser tangerar begreppen. Men genom seminarier med handledare och andra studenter har vi diskuterat en metod som vi anser vara tillämpbar på denna platsstudie och vi har även försökt lyfta fram vad vi anser vara kärnaspekterna i varje teori. Vidare utgår Grabalov och Nordh (2021) från ett danskt och ett norskt perspektiv, som vi sedan applicerade på en svensk kontext.
Men med de många kulturella likheterna inom Norden tror vi att Grabalov och Nordhs (2021) teoretiska ramverk kan tillämpas även i Sverige. Sammanfattningsvis, för vidare forskning och för att få en djupare förståelse av platserna, bör man återbesöka kyrkogårdarna under våren, sommaren och hösten. Vi föreslår även att tillämpa det teoretiska ramverket för att undersöka andra typer av okonventionella grönområden i staden, såsom marginella marker och övergivna skogar.
Genom att göra det kan man jämföra resultaten av denna studie med platser som inte har typspecifika egenskaper hos kyrkogårdar för att avgöra om de har liknande egenskaper. För att stärka kvaliteterna och få en mer djupgående analys föreslår vi att platsbesöken kompletteras med strukturerade intervjuer med intressenterna.
Slutsats
Det har bland annat resulterat i en intressekonflikt mellan besökare och anställda på gravfält som på S:ta Maria Magdalena kyrkogård. Boverket (u.å.a) Grönområden för trivsel och klimatanpassning. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/halsa-forst/grona- omraden https://www.boverket.se/sv/PBLkunskapsbanken/teman/kulturvarden/samordnin g-med-kulturmiljolagen/kyrkliga- kulturminnen. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. https://fn.se/wpcontent/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigh eterna.pdf.
11 Hållbara städer och samhällen https://www.globalamalen.se/om- globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen. Detta är en magisteruppsats i landskapsarkitektur vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och landsbygd. Hannah Nordström skrev första utkastet till Introduktion, Gröna ytor i staden, Teoretisk ram 1, Val av plats och konstruerade diagram för PSD och LSMM samt ortofoton.
Ebba Edlund skrev det första utkastet till Använda stadskyrkogårdar som grönt rekreationsutrymme, Kyrkogårdar igår, idag och imorgon, Teoretisk ram 2, Metod, Diskussions- och kritikmetod, Sammanfattning, Abstrakt och Metatext. Tack till vår fantastiska handledare Helena Nordh som stöttat oss under hela skrivandet och kommit med både förslag på teoretiska ramar och ytterligare artiklar vi skulle kunna använda.
Men på grund av den stora skalan kan man inte stanna kvar på platsen utan att bli sedd av andra, så den skyddande effekten, i liten skala, uppstår inte. Vi anser också att man kan vara ensam utan att vara ensam för sakens skull, då det är uppdelat i områden för rekreation och en kyrkogård. Mångkulturalism anses dock generellt vara låg genom att andra religioner (än kristendomen) är representerade och inga andra kulturer heller.
Kyrkogården hade ingen ekologisk inriktning utan snarare en tydlig social inriktning med de stora rekreationsområdena och lekplatsen. I och med att man kan gå därifrån upplevde vi att man kan uttrycka starka känslor. Platsen upplevs som delvis mångkulturell genom att den finska ortodoxa kyrkan hyr in sig i Maria Magdalenas lokaler, men i övrigt hittades inga andra religiösa symboler.
Den sydöstra delen av området upplevdes som särskilt omväxlande på grund av de många olika typer av gravdekorationer som besökarna lämnat efter sig. Kyrkobyggnaden har en påtaglig närvaro på hela kyrkogården eftersom den står på en höjd och har utsikt över hela området.
