II Undermevdena attitudeder till engelska (Matched guise-test) Tamminen-Parre, Saija & Kristiansen, Tore 2006: Finskfinland. I artiklarna ligger fokus på attityder till engelske och svenska, där mjealt är att perspare hur finskspråkiga finländare sätter og tolkar språkutilisnung i forskellige situationer.
Bakgrund
Det fanns dock andra röster som uttryckte sin oro över det finska språket och framför allt över att engelskan håller på att bli dominerande som vetenskapsspråk. Unga människor har en mer positiv attityd till både engelska och boende i engelsktalande länder än till grannskapsspråk och att bo i nordiskt.
MIN-projektet
Projektet består av olika delar för att ge en övergripande förståelse för användningen av och attityder till (främst engelska) importord. Djupintervju (E2) är en kvalitativ studie vars syfte var att få en djupare insikt i informanternas åsikter och attityder till engelska i de nordiska språken och till användningen av engelska på respektive språk.
Syfte och frågeställningar
Den första delen av studien (I) är en rapport från en djupintervju (den så kallade E2-undersökningen av MIN-projektet) som diskuterar finsktalandes förhållande till både engelska och svenska och andra nordiska språk. Den tredje delen av studien (III) är en fallstudie av en persons användning av engelska och hur en person diskuterar engelska kollokationer med andra ämnen.
Finskans utveckling till majoritetsspråket
I en manifestation från ryska tsaren år 1863 gjordes finska språket till administrativt språk tumpsams med svenska (Tandefelt & Finnäs 2007:39; Hiidenmaa & Nuolijärvi 2004:254). Det finske sprog havde brug for et nyt ord for at samfundet kunne fungere bedre og svaret på samfundets behov (Hiidenmaa & Nuolijärvi.
Svenskan i Finland
Svenskan i skolan
Argument för att behålla den obligatoriska svenskan är bland annat att kunskaper i svenska är användbara i yrkeslivet och att Finland har starka affärskontakter med de nordiska länderna. Argument mot svenska är bland annat att svenska inte behövs i stora delar av Finland och att det vore bättre att fokusera på andra språk än svenska.
Engelskans framväxt i Finland
Samaan aikaan englannin kielen rooli koulussa on vähentynyt, kiinnostus muita kieliä kohtaan on vähentynyt ja kielitaito yleisesti ottaen heikkenee (SKT 2009:76; Hiidenmaa 2010:120). Nykyään tehdään paljon kieltenopetuksen tukemiseksi ja att pråvå:n varhaisen kielenopetuksen kanssa. On tärkeää kirjoittaa englanniksi kansainvälisen näkyvyyden, julkisuuden ja osallistumisen saamiseksi tieteelliseen diskurssiin.
För att utvinna och studera finskspråkiga finländares språkattityd förlitar jag mig på sociolingvistiska teorier. Jag studerar mitt material ur olika perspektiv och med olika metoder för att berätta hur finländare tycker om engelska och svenska.
De traditionella bakgrundsvariablerna inom sociolingvistiken
Aspekter från varje våg finns i denna uppsats, vilket indikerar att det inte finns några tydliga gränser mellan de olika vågorna, men du kan enkelt använda aspekter från varje våg. I forskning om ungdomsspråk (Grönberg 2004) och könsidentitet (Ambjörnsson 2004) framgår att det finns andra faktorer som är mer avgörande än kön. Grönberg påpekar att det i hennes forskning fanns skillnader mellan könen på två nivåer: både när man ser dem som grupp och när kön kombineras med livsstil, typ av program eller geografi.
Arbetsuppgifterna som informanterna arbetar med är varierande och det är möjligt att liknande fenomen kan ses mellan män och kvinnor i mitt material. Min hypotes med variablerna är att det finns skillnader mellan könen, men också att ålder syns i resultaten.
Variabeln livsstil
Enligt Nuolijärvi (2010) stöder flera studier tanken att det finns olika samhällsklasser i Finland och att ens bakgrund och klass kan påverka utbildningsmöjligheterna. Inom MIN-projektet används den danske sociologen Henrik Dahls tankar om livsstilar som i sin tur bygger på Bourdieus (t.ex. teorier).
Det finns två olika typer av företag i materialet, som i sin tur representeras av personer med olika prestige. Det finns dock även attitydundersökningar som inte visar några könsskillnader (jfr Melander & Kristiansen 2006:111).
Attityder och åsikter
Andra termer och begrepp för attityder är åsikter, värderingar och ideologier, som alla är relaterade till attityder men har sin egen mer specifik betydelse (se vidare Bijvoet 2013:126; Garrett, Coupland & Williams 2003:10; McKenzie 2010:20). Jag ser åsikter som verbaliserade uppfattningar och attityder som något som kan döljas bakom åsikter, dvs. Värderingar som uttrycks i samband med attityder är abstrakta och till och med svårare att uppfatta än attityder, eftersom de representerar något som en individ vill uppnå (McKenzie 2010:20; Garrett et al. 2003:ff).
Tidigare antog man att attityder är stabila och långvariga (t.ex. Fishbein & Ajzen 1975: 6), men idag tror de flesta forskare att attityder är ett fenomen och en social händelse där tid, plats och samtalspartner kan påverka hur man uttrycker sina attityder (Kalaja 1990; Bijvoet 13). Det finns dock forskare som tvärtom menar att attityder är så stabila att de går att mäta (McKenzie 2010: 19).
Språkattitydsundersökningar
Därför är det bra att använda flera olika metoder för att kontrollera vad uppgiftslämnaren säger. Ett sätt att analysera materialet är att använda diskursanalytiska metoder för analysen för att ta reda på hur människor uttrycker och producerar åsikter. Tekniken för passformning används på olika sätt, men för att avgränsa ämnet kommer jag att presentera några passformtest gjorda i Norden.
Hon var intresserad av integrationen av sverigefinnar i Sverige och för att uppnå detta använde hon sig av matchad gestaltningsteknik. Metoden påminner mycket om matchningstest, men istället för att läsa texter där vissa ord ändras används autentiska exempel, där t.ex.
Ideologi i språkattityder
De kan alltså vara användbara för att förstå deras beteende och handlingar och vara användbara när de studerar attityder till språk och språkanvändare. Dessa ideologier berättar om attityder till språk och språkbrukare, men de kan också förklara situationen i ett område. Detta kommer också fram i mina intervjuer när jag pratar om finländares attityder till engelska och även om finländares relationer till svenskar och svenskspråkiga.
E3 är ett anpassat masktest, som är en kvantitativ studie och dess material analyserades med datorprogrammet SPSS. Materialet som jag samlat in inom projektet, och speciellt E2-materialet, använde jag i två av mina studier (studier III, IV) som inte är direkt relaterade till MIN-projektet utan är en del av mitt examensarbete och beskriver finsktalandes attityder till engelska och svenska.
Djupintervju (E2)
Attityder till svenska framkom också spontant i intervjuerna: några informanter uttryckte tydligt att de inte ville använda svenska i någon situation. Därför var det lätt att hitta material för att undersöka finsktalandes inställning till svenska. Jag är medveten om att det stred mot projektets mål, men jag anser att de individuella intervjuerna har gett tillräcklig information om finskspråkiga finländares inställning till engelska och användningen av engelska ord på finska.
Att samla in 48 intervjuer i två olika regioner med olika typer av företag var inte lätt, men jag är nöjd med resultatet. Intervjuguiden som användes i studien styrde intervjun så att alla informanter fick samma frågor så att svaren skulle bli jämförbara.
Matched guise-testet (E3)
Syftet med undersökningen var att få tillgång till informanternas direkta inställning till frågorna som ställdes i intervjuguiden. Texter som används i all lästext och frågeformuläret översattes från danska till finska av mig tillsammans med Pirkko Nuolijärvi. Ord som fanns i den danska texten skulle nämligen ha varit för transparenta och det skulle ha avslöjat syftet med inspelningen väldigt snabbt.
Svaren fördes sedan in i ett SPSS-program för att materialet skulle kunna databearbetas och för att vi skulle kunna göra statistiska beräkningar. Rekryteringen av över 600 informanter var krävande och även om jag är nöjd med rekryteringen borde informanter ha valts ut mer noggrant så att alla studievariabler hade en bättre matchning.
Forskningsresultat
Hurdana attityder har finskspråkiga finländare till engelska?
Purism tros hindra finska från att utvecklas till ett fungerande språk, så det är viktigt att introducera engelska ord i finska. I matchningsmasktestet (Studie II) fokuserade jag på att undersöka den undermedvetna inställningen till användningen av engelska. Resultaten visar att finskspråkiga finländare bedömde läsning helt på finska mer positivt än läsning med engelska ord blandat in.
Det som också syns i personens kommentarer är att användningen av engelska ord upplevs som positiv i dessa sammanhang. Opinionsundersökningen (Nuolijärvi) fann att det finns minimala skillnader mellan könen när det gäller deras användning av och förhållande till engelska ord.
Hurdana attityder har finländare till svenskan och svenskspråkiga? 62
Informanterna berättar om hur de använder svenska och det verkar finnas en skillnad mellan användningen av svenska i Finland och användningen av svenska i Sverige – som vi också sett i mikrostudie I. Trots fördelarna med att kunna svenska finns det även åsikter där svenskan ses som något värdelöst, irriterande, irriterande, krävande och som ett tvång (Studie IV). Vissa informanter säger att engelska berikar det finska språket, vissa säger att det i vissa områden behövs engelska ord eftersom det inte finns några finska ord.
Även på fritiden upplever jag att det inte är några större problem med att ha kontakt med svensktalande och prata svenska eller prata både finska och svenska. En informatör från livsstil D säger att det är lite utmanande att göra beställningar på engelska när man inte kan det.
Attityder till engelska ur ett nordiskt perspektiv
Men hur finlandssvenskar undermedvetet associerar engelska ord visar helt andra resultat än vad min undersökning visar. Båda grupperna känns internationella och har nära och aktiva kontakter med engelska och ser positivt på engelska. Finländare har en negativ inställning till engelska, och ormbunkar och danskar är mer negativa än finnarna.
Det vill säga danskar har de mest positiva och negativa attityderna till engelska i Norden – både i sina åsikter och i sina attityder. Norden är ett område där det finns skillnader och likheter med språkgrupper även i samma land; så det finns också skillnader i hur människor förhåller sig till engelska. En av de bakomliggande frågorna som delvis styrde min forskning är en allmän uppfattning om att finskspråkiga finländare är purister – en uppfattning man ofta stöter på i diskussioner med andra nordiska.
Syftet med undersökningen var också att intervjua personer som arbetar i internationella företag och ge information om hur de känner för engelskan eftersom de dagligen är i kontakt med den.
