De som svarade ”Annat” på frågan om varför de inte ville studera vidare fick möjlighet att utveckla sitt svar i en fritextfråga. Svaren på den frågan kan grupperas under de olika teman som listas nedan.
Ålder
Ett återkommande svar bland dem som fyllde i fritextsvaren var att man tyckte att man var för gammal. Många av dem som uppgav detta var mellan 50 och 60 år, även om svaret också förekom bland yngre. Vissa svarade att de tyckte att de var för nära pensionen och några lyfte också att de inte ville ta studielån i den åldern.
”Älskar att studera, men är nu för gammal för att vilja ta ytterligare studielån. Har redan gjort det två gånger, och nu känns det skönt att snart ha betalat av allt inom ett par år. Så ska det bli något mer framöver, får det bli kortare kurser som ej kräver det.”
Undersköterska, 50–60 år
Även bland andra svar förekom det att personerna tyckte att de var för gamla, men att de ändå hade ett intresse för att fördjupa sig och
utvecklas. Personen nedan resonerade kring sin ålder och sitt intresse för att utvecklas inom yrket, som hon trivdes i.
0 25 50
Jag vill inte byta yrke Jag saknar studiemotivation Jag har inte råd att studera Jag tycker det är svårt att studera Jag vill studera, men inte på universitetet eller högskolan Annat Jag vill inte byta yrke Jag saknar studiemotivation Jag har inte råd att studera Jag tycker det är svårt att studera Jag vill studera, men inte på universitetet eller högskolan Annat
Yngre än 4040 eller äldre
”Känner att jag är för gammal för att sadla om. När man är färdig kanske ingen vill ha en gammal person som snart går i pension. Nöjd med mitt yrke också, men man är sugen ibland att vilja utveckla sig.”
Undersköterska, 40–49 år
Bland svaren förekom det också uppfattningar om att man var för gammal nu men att det kanske hade varit intressant att studera vidare som yngre. Någon skrev dock att familjesituationen då gjorde det svårt att studera.
Redan studerat eller studerar idag, men inom annan utbildningsform
Bland de svarande förekom det också personer som redan hade studerat i högskolan eller ibland i yrkeshögskolan och personer som studerade idag, men dock inte inom högskolan. Vissa uttryckte att de därmed inte orkade eller ville studera en gång till.
”Jag har redan tre yrkesutbildningar och känner mig nöjd så. Tror inte att jag orkar plugga mer.”
Undersköterska, 40–49 år
”Yrket är inte attraktivt och jag är för gammal att läsa på universitet en gång till. Har en 5-årig akademisk universitetsutbildning från hemlandet [land i Europa].”
Undersköterska, 50–60 år
Även i den här gruppen fanns det också exempel på personer som just nu tyckte att de hade studerat tillräckligt, men som ändå var öppna för att de skulle vara intresserade av studier i framtiden.
”Är nöjd för tillfället. Men jag upplever att det är kul att studera, så i framtiden kanske jag känner att jag vill fördjupa mina kunskaper och söker någon utbildning igen.”
Specialistundersköterska, 40–49 år
Synpunkter på studiesättet
Bland de svarande fanns det också några exempel på att de studiesätt och innehåll i studier som de svarande uppfattade att de erbjuds idag, inte passar dem. Det kan till exempel vara att man inte gillar tentor eller tror att det skulle vara för svårt att skriva examensarbete. Någon skrev också att hen har svår dyslexi.
Bland dessa svar fanns också exempel på personer som efterfrågade enstaka kurser.
”Tycker det är utvecklande att studera, har studerat på universitet som vuxen. Min ålder, 60 år, gör att jag inte vill byta yrke. Kan tänka mig att studera fristående kurser för egen utvecklings skull.”
Undersköterska, 50–60 år
Anledningar kopplade till arbetssituationen
En annan aspekt som lyftes var arbetssituationen i det nuvarande yrket eller området. Fler skrev att de trivs i sitt yrke, vilket ju också stämmer överens med att många av de svarande som inte ville studera, svarade att de inte vill byta yrke.
”Jag är stolt över mitt yrke o känner inte att jag vill läsa vidare.”
Undersköterska, 50–60 år
”Är i den ålder att jag är nöjd med mitt arbete och får mycket intern- utbildning på min arbetsplats.”
Skötare, 50–60 år
Det fanns dock även exempel på att man inte tycker att arbetssituationen i sig gjorde det ointressant att studera vidare. Någon skrev att yrket är oattraktivt och en annan skrev enligt nedan.
”Så länge arbetssituationen ser ut som den gör idag inom vården ser jag ingen anledning att vidareutbilda mig, åtminstone inte inom branschen.”
Undersköterska, åldersuppgift saknas
Även lönen kan ju vara en aspekt både av den nuvarande
arbetssituationen och den förväntade efter utbildningen. Till exempel skrev en person att det känns oattraktivt att ”börja om lönemässigt” efter utbildningen. En annan person lyfte att högre lön eller annat yrke efter utbildningen är faktorer som talar för att hen skulle kunna tänka sig att studera vidare, i kombination med att kursen också är intressant.
”Om det skulle dyka upp en kurs jag är intresserad av och om det leder vidare antingen till annat yrke eller lönemässigt.”
Undersköterska, 50–60 år
Kännedom om behörigheter
Centrala resultat
• De flesta av de svarande känner till att grundläggande behörighet krävs för högskolestudier, men 13 procent känner inte till det.
• Kännedomen om särskild behörighet är däremot något lägre, 29 procent har svarat att de inte känner till detta
• Av de som har svarat att de känner till att grundläggande behörighet krävs för högskolestudier, har strax över en fjärdedel svarat att de inte vet om de själva har det.
• Kännedomen om att det krävs grundläggande och särskild behörighet är enligt svaren högre bland dem som är intresserade av
högskolestudier.
För att antas till reguljära högskoleutbildningar inom hälso- och sjukvård krävs både grundläggande behörighet och särskild behörighet. En fråga i enkäten berörde de svarandes kännedom om detta. Av samtliga svarande var det 13 procent som uppgav att de inte kände till att det krävs
grundläggande behörighet för högskolestudier (Figur 11).
Samtidigt var det 86 procent av de svarande som kände till att
grundläggande behörighet krävs. Dessa fick sedan frågan om de vet om de själva har denna behörighet eller inte. Där framkommer att andelen som svarar att de har behörighet är betydligt större bland dem som är intresserade av högskolestudier, än bland dem som inte är det.
Det finns också en betydande andel såväl bland de som är intresserade av högskolestudier som bland de som inte är det, som inte vet om de har grundläggande behörighet eller inte. Denna andel är dessutom något högre bland dem som inte heller vet vilka utbildningar som ges inom högskolan.
Figur 11. Andel som känner till respektive inte känner till att det krävs grundläggande behörighet för högskolestudier
Figur 12. Andel av de som känner att det krävs grundläggande som vet att de har respektive saknar grundläggande behörighet samt andel som inte vet om de har grundläggande behörighet eller inte.
*Jag vet inte vilka jobb som kräver en sådan utbildning eller vilka utbildningar man kan välja på
När det gäller den särskilda behörigheten så ställde vi även frågor om i vilken utsträckning de svarande kände till att detta krävs för alla reguljära hälso- och sjukvårdsutbildningar. Här var kännedomen något lägre bland de svarande, jämfört med den grundläggande behörigheten.
Lägst var kännedomen bland dem som inte heller visste vilka jobb som kräver högskoleutbildningar och vilka utbildningar som ges inom högskolan. I den gruppen visste knappt hälften att särskild behörighet krävs.
Av de som kände till att särskild behörighet krävs var det en betydligt större andel bland dem som är intresserade av att studera vidare som också visste att de hade läst kurser som kan ge särskild behörighet.3 Detta jämfört med både dem som inte var intresserade och dem som inte kände till vilka jobb som kräver en högskoleutbildning.
3 I enkäten gavs exempel på vilka kurser på gymnasial nivå som kan ge särskild behörighet. De kurser som gavs som exempel var matematik, engelska, samhällskunskap, naturkunskap, biologi, kemi och fysik.
0% 50% 100%
Intresserad
Ej intresserad
Jag vet inte vilka jobb […]*
Samtliga
Ej svar Känner till Känner inte till
0% 50% 100%
Intresserad
Ej intresserad
Jag vet inte vilka jobb […]*
Samtliga
Ej svar Har behörighet Har inte behörighet Vet inte
Figur 13. Andel som känner till respektive inte känner till att det krävs särskild behörighet för reguljära utbildningar inom hälso- och sjukvård. Redovisas uppdelat på utbildningsform för vård- och
omsorgsutbildning eller motsvarande.
Figur 14. Andel av de som känner att det krävs särskild behörighet som vet att de har läst kurser som kan ge särskild behörighet.
*Jag vet inte vilka jobb som kräver en sådan utbildning eller vilka utbildningar man kan välja på
0% 50% 100%
Intresserad
Ej intresserad
Jag vet inte vilka jobb […]*
Samtliga
Ej svar Känner till Känner inte till
0% 50% 100%
Intresserad
Ej intresserad
Jag vet inte vilka jobb […]*
Samtliga
Ej svar Har behörighet Har inte behörighet Vet inte
Syn på förkunskaper
Centrala resultat
• De som är intresserade av högskolestudier har också i högre
utsträckning svarat att de uppfattar att de har tillräckliga förkunskaper för högskolestudier. Det här gäller såväl matematik, engelska och svenska som övriga förkunskaper.
• Genomgående är det färre som har svarat att de uppfattar att de har tillräckliga förkunskaper i matematik, jämfört med engelska och svenska.
• Bland de som är intresserade av högskolestudier har ungefär 30 procent svarat att de inte anser sig ha tillräckliga förkunskaper i matematik. Motsvarande andel för svenska och engelska är 2 respektive 18 procent.
Förutom den faktiska behörigheten kan det vara så att individens uppfattning om sina förkunskaper kan påverka hur hen ser på sina möjligheter att studera. Därför ställde vi frågor om huruvida de svarande uppfattar att deras förkunskaper i svenska, engelska och matematik är tillräckliga för högskolestudier. Frågan var därmed inte tänkt att mäta individernas faktiska förkunskaper utan snarare deras uppfattning om sig själva.
När det gäller förkunskaperna i svenska uppfattade de allra flesta att deras förkunskaper var tillräckliga. Några svarade att de inte visste och några få svarade nej. För engelska och matematik var andelarna som uppfattade att deras förkunskaper var tillräckliga betydligt lägre än för svenskan. Det finns också ett mönster bland de svarande att de som har sagt att de är intresserade av att studera vidare i större utsträckning också har svarat att deras förkunskaper i engelska och matematik är tillräckliga.
Detta jämfört med såväl dem som inte är intresserade av att studera vidare som dem inte känner till vilka yrken som kräver
högskoleutbildning.
Figur 15. De svarandes syn på sina egna förkunskaper.
*Jag vet inte vilka jobb som kräver en sådan utbildning eller vilka utbildningar man kan välja på
100 50 0 50 100
Intresserad Ej intresserad Jag vet inte vilka jobb […]*
A: Kan du tillräckligt mycket svenskaför att studera på universitetet eller högskolan?
Ej svar Ja Nej Vet inte
100 50 0 50 100
Intresserad Ej intresserad Jag vet inte vilka jobb […]*
B: Kan du tillräckligt mycket engelskaför att studera på universitetet eller högskolan?
Ej svar Ja Nej Vet inte
100 50 0 50 100
Intresserad Ej intresserad Jag vet inte vilka jobb […]*
C: Kan du tillräckligt mycket matematikför att studera på universitetet eller högskolan?
Ej svar Ja Nej Vet inte
100 50 0 50 100
Intresserad Ej intresserad Jag vet inte vilka jobb […]*
D: Har du tillräckligt med andra förkunskaper?
Ej svar Ja Nej Vet inte
Information om studier
Centrala resultat
• Enligt svaren var det en större andel av dem som hade gått sin vård- och omsorgsutbildning i gymnasiet, jämfört med komvux, som svarade att de hade fått information om fortsatta studier. Samtidigt har närmare 40 procent svarat att de inte kommer ihåg om de har fått information.
• Det är fler som svarar att de har fått information om fortsatta studier i gruppen som också har svarat att de är intresserade av fortsatta studier.
• Sociala medier eller webbforum samt vänner och kollegor är de två vanligaste informationskällorna bland de som har svarat att de är intresserade av fortsatta studier. Webbsidan studera.nu är dock den källa som flest i den gruppen har angett att de hämtat mycket information ifrån.
I enkäten fick de som hade svarat att de har gått utbildning på gymnasiet eller komvux frågan om de under studietiden hade fått information om högskolestudier. Det var förhållandevis stora delar av de svarande som inte kom ihåg om de hade fått någon sådan information. Det här visar också att frågan kan ha varit svårt att besvara, i och med att det kan ha gått många år sedan personerna gick sin utbildning.
Utifrån svaren ser det dock ut att vara en större andel av dem som hade gått sin vård- och omsorgsutbildning eller motsvarande i gymnasieskolan jämfört med komvux, som hade fått information om fortsatta studier.
Inom såväl gymnasieskolan som komvux har utbildningsanordnarna ett ansvar att erbjuda studievägledning. Svaren visar dock inte hur och om detta faktiskt görs, i och med att detta bygger på individers minnesbilder av huruvida man har fått information eller inte.
Tabell 10. Fått information om fortsatta studier inom högskolan. Redovisas uppdelat på om personerna har gått en vård- och omsorgsutbildning eller motsvarande i gymnasieskolan, på komvux eller i gymnasiet och komvux eller i folkhögskolan (redovisas under Övrigt).
*Kategorin inkluderar dem som har uppgett att de har gått både gymnasiet och komvux samt dem som har genomgått en validering eller anpassad utbildning. Även personer som
Gymnasiet Komvux Övrigt*
Antal Procent Antal Procent Antal Procent
Ja 220 39 % 170 29 % 160 37 %
Nej 110 20 % 190 33 % 130 29 %
Vet inte/
kommer inte ihåg
230 40 % 210 37 % 140 32 %
Ej svar 10 1 % 10 1 % 10 2 %
Total 570 100 % 570 100 % 430 100 %
har studerat på folkhögskola i Sverige och arbetar som skötare eller undersköterska ingår i gruppen.
De tillfrågade fick också svara på hur mycket information de uppfattade att de hade fått om högskoleutbildning från olika informationskällor de senaste två åren. Först och främst kan vi börja med att konstatera att det var vanligare överlag att de som var intresserade av högskolestudier svarade att de hade fått mycket eller lite information om högskolestudier, än att de som inte var intresserade av studier svarade detta.
Bland de som var intresserade av studier var det flest som svarade att de hade fått mycket information om studier från studera.nu (Universitets- och högskolerådets webbsida med studieinformation). I den här gruppen var även universitetens och högskolornas webbplatser och andra
webbtjänster som informerar om högskoleutbildning källor som många hade inhämtat mycket information ifrån. Utöver dessa var vänner eller kollegor samt sociala medier eller webbforum vanliga källor och slår man ihop andelen som har svarat att man har fått mycket information med andelen som har svarat att de har fått lite information är dessa de vanligast förekommande källorna. Sammanfattningsvis tycks alltså de nätbaserade källorna och de sociala nätverken vara vanliga
informationskällor. Andra mer formella informationsvägar så som öppet hus, studievägledare, Arbetsförmedlingen och utbildningsmässor verkar mindre vanliga i den här gruppen.
Figur 16. Andel av de som är intresserade av fortsatta studier som de senaste två åren uppger att de har fått mycket eller lite information från de olika informationskällorna som ingår i figuren4.
Bland de som inte var intresserade av fortsatta studier var det alltså överlag mindre vanligt att man svarade att man hade fått mycket
information om utbildning. Slår man ihop andelen som har svarat mycket med andelen som har svarat lite är andelarna fortfarande mindre än motsvarande sammanslagning bland de som är intresserade. Däremot blir, förutom sociala medier eller webbforum och vänner eller kollegor, massmedia och arbetsgivaren vanliga informationskällor.
4 Övriga svarsalternativ var ”Ingen” och ”Jag kommer inte håg/inte aktuellt för mig”.
0% 25% 50%
Sociala medier eller webbforum Vänner eller kollegor Andra webbtjänster som informerar om högskoleutbildning www.studera.nu Universitetens eller högskolornas webbplatser Massmedia (tv, radio, tidningar) Familjen Lärare eller studie- och yrkesvägledare på komvux Informationsmaterial direkt från universitet och högskolor
Lärare eller studie- och yrkesvägledare på gymnasiet Arbetsgivare Utbildningsmässor Arbetsförmedlingen Öppet hus på universitetet eller högskolor Studiebesök på universitet och högskolor
Intresserad av studier
Mycket Lite
Figur 17. Andel av de som inte är intresserade av fortsatta studier som de senaste två åren uppger att de har fått mycket eller lite information från de olika informationskällorna som ingår i figuren5.
Det finns alltså en variation i svaren om hur mycket information
personerna har fått, beroende på om de är intresserade av fortsatta studier eller inte. Det här väcker frågan om huruvida de intresserade i större utsträckning tar till sig information eller om de som har fått mer information också är mer intresserade.