Fysisk aktivitet är en förutsättning för hälsa och välmående, men faktum är att jordens befolkning rör sig allt mindre. De har utarbetat studier om fysisk aktivitet och tagit fram ett antal riktlinjer för människors hälsa.
Introduktion
- Mål rörande fysisk aktivitet
- Förtätning – en bidragande faktor till minskande skolgårdar
- Riktlinjer för skolgårdens utformning
- Katarina Norra skola
- Syfte och frågeställning
Då gårdens yta ligger långt under de 30 m2 friyta per elev som rekommenderas av Boverket och Movium (2015) är det intressant att undersöka i relation till fysisk aktivitet. I nästa avsnitt presenteras studier om barns aktivitetsmönster som visar vilka funktioner och egenskaper som bidrar till fysisk aktivitet och som senare används för att analysera Katarina Norra skolgårds möjligheter att aktivera eleverna.
Barns fysiska aktivitet i skolgårdsmiljö
Kvaliteter och funktioner som bidrar till fysisk aktivitet
Skolans utemiljö kan gynna elevernas välmående och hälsa under skoltiden, eftersom skolgårdens utformning påverkar elevernas aktivitetsmönster. 2014) visar i en studie att barns fysiska aktivitet är beroende av skolgårdens utformning och att olika åldersgrupper och kön föredrar olika funktioner. Eftersom det är skillnad på vad olika barn föredrar på skolgården är det också skillnad på vilka egenskaper som stimulerar till fysisk aktivitet. Flera studier nämner multifunktionella idrottsytor, ytor för dans, markeringar i marken, inslag inspirerade av naturen och grönområden som generella stimulatorer för fysisk aktivitet (Andersen et al. 2019).
2014) menar att ytor designade för bollsport har en positiv effekt på pojkar, medan flickors fysiska aktivitet gynnas av naturinspirerade inslag och skogsområden. 2019) ger också ytor för dans ökad fysisk aktivitet hos tjejer som generellt sett inte är särskilt aktiva på resten av skolgården. De tror också att det är fördelaktigt att införa flera olika ytor för bollsporter, då tjejer ofta känner sig utanför på dessa platser. Generellt sett är en skolgård som erbjuder en mängd olika egenskaper och funktioner den mest fördelaktiga i förhållande till elevernas fysiska aktivitet.
Grönytors positiva inverkan på fysisk aktivitet och problematik kring slitage
Sociala hierarkier på skolgården
Bakgrunden för metodval, byggarbetsbesök och intervjuer beskrivs utförligt i separata avsnitt för att ge en inblick i arbetsprocessen. Metoden ansågs lämplig i förhållande till syftet att använda utformningen av Katarina Norras skolgårdsmiljö som exempel för att diskutera hur en liten skolgård påverkar barns fysiska aktivitet. Enligt Francis kan forskaren använda en mängd olika tillvägagångssätt för att samla in den här typen av information om fallet.
Av de nämnda beslutade vi att genomföra dokumentstudier, besök på plats inklusive inventering, analys och intervjuer. Inför folkräkningen gjordes en checklista i form av en tabell (se bilaga 1), som i huvudsak utgick från Boverkets och Moviums (2015) riktlinjer och mål för skolgårdar kopplade till fysisk aktivitet. Det finns en rad andra dokument med riktlinjer, men eftersom Bostadsförvaltningen är ett statligt organ som skapat rekommendationer utifrån befintliga studier tog vi hänsyn till detta.
Metod
Metodval
Platsbesök
Vissa kommuner i Sverige har också använt Boverkets och Moviums (2015) riktlinjer som utgångspunkt för att ta fram egna lokala rekommendationer. Eftersom skolan Katarina Norra ligger i Stockholms stad använde vi även deras måldokument för skolgårdar (Utbildningsförvaltningen 2019) när vi förberedde tabellen för inventeringen. Rekommendationerna från bland annat Stockholms stad hänvisar till Bostadsverket, men bygger även på andra studier (Utbildningsförvaltningen 2019).
Tabellen sammanställde de anteckningar som gjordes under inventeringen, med fokus på de egenskaper och funktioner som direkt bidrar till fysisk aktivitet. Exempel på kvaliteter och funktioner som undersökts var olika typer av lekredskap, varierande rumslighet och vegetation. Det andra platsbesöket varade i cirka 45 minuter, under vilket en grundlig inventering gjordes och skolgårdens kvaliteter och funktioner dokumenterades med hjälp av skrivna anteckningar och fotografier.
När vi fotograferade Katarina Norra skolgård försökte vi fånga det allmänna intrycket av gården på bilderna, samt detaljer i form av de kvaliteter och egenskaper vi listade på sajten. För att illustrera skolgårdens utformning har även en karta gjorts, som presenteras i samband med resultatet av inventeringen.
Intervjuer
- Intervju med Katarina Norra skolas gestaltande landskapsarkitekt
- Intervju med landskapsarkitekt och medförfattare till Boverkets riktlinjer
Vi bestämde oss för att börja intervjuerna med allmänna frågor om miljön på skolgården och sedan leda samtalet om det konkreta exemplet på Katarina Norras skolgård och aspekten fysisk aktivitet. En intervju genomfördes den 21 februari 2023 med Eva-Lotta Wolkert, en av landskapsarkitekterna som ritade planen för Katarina Norra skolgård när den inreddes 2017-2018. Genom att intervjua henne kunde vi få en djupare förståelse för hur arbetet med Katarina Norra skolgård gick till.
Frågorna (se bilaga 2) utformades för att få insikt i designprocessen och ge en förståelse för Wolkerts erfarenhet av design. den lilla skolgården vid Katarina Norra skolan. Eftersom det inte har något tidigare samband med ärendet om Katarina Norra skola valde vi att göra en kort presentation av skolgården, för att få en utblick av landskapsarkitekten för det ärende vi utreder. Efter att ha presenterat Katarina Norras fall och kort presenterat vår skolgårdsinventering bad vi också om hennes tankar om små skolgårdsmiljöer och den fysiska aktivitetsaspekten i ärendet.
Inledningsvis presenteras det material som noterats vid inventeringarna i Katarina Norra skolgård, som relaterar till frågan om hur Katarina Norra skolgård utformades och vilka kvaliteter och funktioner som finns på platsen och som bidrar till elevernas fysiska aktivitet. Katarina Norras skolgård är platt, rektangulär och löper längs med skolbyggnadens fasad och är avskärmad från de omgivande gatorna.
Resultat
Inventering av Katarina Norra skolgård
Följande kvaliteter och funktioner hittades vid inventeringen (se figur 3): klätterställning (se figur 4), multifunktionsytor i form av markeringar för lek i asfalten (se figur 6), pergola, trädgårdsskjul, ett litet förråd rum, sex stora träd, en liten sandlåda, basketplan (se figur 7), pingisbord och en mindre ishall för bollsporter (se figur 5). Det saknas till exempel stora oprogrammerade ytor som lämpar sig för bollsporter eller andra lekar som kräver att barnen får fart. Trots att variation i rumslighet delvis skapas av de plan som har tydliga funktioner, såsom ishallen och basketplanen, samt de mindre byggnaderna på gården, skapas ingen tydligt avskild rumslighet.
Illustrationen visar de egenskaper och egenskaper som noterades under inventeringen av Katarina Norraskolan, samt hur de är placerade i förhållande till varandra.
Reflektioner kring den lilla skolgården
- Att förhålla sig till riktlinjer i gestaltningen
- Grönytors betydelse i skolgårdsmiljö
- Vikten av jämlikhet – utmaning i gestaltningen
Trots att det är svårt att integrera alla egenskaper och funktioner som rekommenderas på små skolgårdar, menar Wolkert att det som landskapsarkitekt är viktigt att förstå syftet med riktlinjerna och ha kunskap om dem. Både Jungmark och Wolkert menar att landskapsarkitekter är utbildade att tänka holistiskt och att det är viktigt att vara medveten om hur man kompletterar skolgården med funktioner i de omgivande utemiljöerna. Båda intervjupersonerna menar att att få grönytor på en liten skolgård är en av de största designutmaningarna, medan Jungmark menar att det behövs utrymme för att lyckas med skolgårdsvegetation.
Införandet av nya grönområden på gården är svårt dels för att det tar flera år för växterna att etablera sig, dels för att det är svårt att avgränsa en stor del av skolgården under tiden. Båda intervjupersonerna återkommer gång på gång till att särskilt grönområden försvinner på skolgårdar som är för små. Hon är också övertygad om att det är viktigt att vara medveten om aspekten av jämställdhet och åldershierarki bland eleverna.
Resultaten visar att när man utformar en skolgård är det viktigt att ta hänsyn till miljön och det sammanhang som skolan ligger i. Därför tycker vi att det är viktigt att som landskapsarkitekt veta hur skolgårdens funktioner kan kompletteras med kvaliteter i de omgivande utemiljöerna.
Diskussion
- Skolgården som helhet och omgivningens förutsättningar
- Problematik kring grönytor och slitage på en liten skolgård
- Att hantera olika barns behov i gestaltningen på en liten skolgård
- Metoddiskussion
Fallet Katarina Norra skolgård som exempel analyseras och diskuteras genomgående och bidrar till uppsatsens allmänna resonemang om små skolgårdar. Det fanns flera multifunktionella egenskaper på Katarina Norra skolgård, bland annat bänkarna, som påstås ha flera funktioner och därför kan anses ha egenskaper som bidrar till fysisk aktivitet. Dessa ytor kan alltså bli ett problem på Katarina Norra skolgård om skolan inte har möjlighet att erbjuda denna typ av lekmaterial.
Ett alternativ till att avgränsa en del av skolgården för plantering av ny växtlighet skulle innebära att barnen på Katarina Norra skolas gård får ännu mindre utrymme att röra sig på. Ett sätt att utveckla Katarina Norra skolgårds möjligheter att uppmuntra barn att röra sig mer kan vara att skapa en mer varierad topografi. Resultaten visar att sociala hierarkier inte fullt ut beaktades på Katarina Norra skolgård.
Även om Katarina Norra skolgård visar att det går att integrera kvaliteter som bidrar till fysisk aktivitet saknas ett antal funktioner som skulle ha gynnat ett större antal elevers olika behov och förutsättningar, som grönytor, varierande rumslighet och topografi. Eftersom resultaten visar att flera kvaliteter och funktioner som bidrar till fysisk aktivitet inte tillgodoses på Katarina Norra skolgård kan vi dra slutsatsen att det finns ett problem med att integrera ytterligare egenskaper utöver de som bidrar till fysisk aktivitet.
Slutsatser
Syftet med uppsatsen var att skapa förståelse för hur utformningen av en liten skolgård påverkar elevernas fysiska aktivitet. Dessutom var avsikten att undersöka hur landskapsarkitekter kan arbeta med utformning av en liten skolgårdsmiljö utifrån befintliga riktlinjer om fysisk aktivitet. Det finns flera problem med utformningen av skolgårdsmiljöer generellt och frågan är komplex eftersom förutsättningarna varierar från fall till fall.
Fallet med Katarina Norra skola, som bara erbjuder cirka två kvadratmeter ledigt utrymme per elev, är inte det enda exemplet på en skola med mindre lediga utrymmen än vad riktlinjerna rekommenderar. Med tanke på detta är det därför viktigt att landskapsarkitekter har kunskap om hur små skolgårdar är anlagda så att de möter elevernas behov av att röra på sig, även om det ideala hade varit att planera för större skolgårdar. Detta ska bidra till att öka barns rörlighet och i förlängningen säkerställa att eleverna uppfyller WHO:s rekommendationer gällande fysisk aktivitet samt det svenska folkhälsomålet.
Därför tror vi, även om det är viktigt att veta hur små skolgårdar kan. Tabellen är en samling funktioner och funktioner som observerades vid besök på Katarina Norras skola.
Variation i utrymme Dels är gården uppdelad med olika. användningsområden, men har inga specifika platser. och består av asfalt och konstgräs. Vad hade du att göra med när det gällde att designa en liten skolgård.
Hur tror du att man kan planera för olika åldersgrupper på en så liten skolgård. Hur ska man tolka riktlinjerna för fysisk aktivitet när man utformar en liten skola, som Katarina Norra.
