Data samlades in pr slaktsäsong för 2013-2022 och pr månad för och på länsnivå pr slaktsäsong, där data från Jämtland/Dalarna och Norrbotten/Västerbotten redovisades tillsammans, eftersom dessa län inte kunde separeras i dataset 2. Ett undantag var spolmaskar, som registrerades under hela den observerade perioden i Norrbotten/Västerbotten och för första gången i Jämtland/Dalarna 2017. Ett undantag var setaria, som registrerades under hela den observerade perioden i Norrbotten/Västerbotten och registrerades för första gången i Jämtland/Dalarna år 2017.
Inledning
Syfte och frågeställningar
Renslakten i Sverige sker vanligtvis mellan september och april, men den exakta tiden för renslakten beror till stor del på vädret och kan därför variera mellan samebyar och år (Horstkotte et al. 2022). Vid varje slakt slaktas även ett fåtal utvalda renar för eget bruk, men detta beräknas inte överstiga 10 % av det totala antalet slaktade renar (Horstkotte et al. 2022). Försäljningen av renkött omfattas av samma regler som tama hästdjur, även om det finns vissa undantag (Livsmedelsverket 2021a).
Litteraturöversikt
Renslakt i Sverige
- Slaktkoder vid slakt av ren relaterat till parasiter
Detta inspektionsförfarande är mer omfattande än det för tama hovdjur, med en betydande skillnad att lungor och lever inte rutinmässigt tas bort, utan endast visuellt inspekteras och känns. De drar slutsatsen att även om vissa fynd kan förväntas registreras felaktigt, bör detta inte påverka tillförlitligheten av köttkontrollen när man tittar på det totala antalet slaktade rådjur varje slaktsäsong. Parasitiska granulom har registrerats hos andra rådjur och en del kronhjort, prover skickas för verifiering.
Beskrivning av relevanta parasiter
- Hudkorm (Hypoderma tarandi)
- Lungmask (Dictyocaulus eckerti)
- Hjärnhinnemask (Elaphostrongylus rangifer)
- Bukhinnemask (Setaria tundrae)
- Bindvävsmask (Onchocerca tarsicola)
Hög flugaktivitet är också förknippad med en försämring av betet (Colman et al. 2003). Honan lägger ägg på hjortpäls, där de kläcks inom 4-7 dagar beroende på substrattemperatur (Karter et al. 1992). Generellt sett observeras en högre infektionsfrekvens hos kalvar och gamla jämfört med vuxna djur (Folstad et al. 1989).
Det har studerats att obehandlade vuxna renar har lägre slaktvikt än behandlade djur (Ballesteros et al. 2012). I lungorna kan de vuxna maskarna detekteras, vanligtvis dorsalt kaudalt i bronkerna och bronkiolerna (Rahko et al. 1992). Larv (L1) utsöndring via mygel är tydligt säsongsbetonad och skiljer sig mellan könen på renarna (Halvorsen et al. 1985).
De ses i störst utsträckning i ryggmuskler (latissimus dorsi, obliquus externus och longissimus dorsi) (Hemmingsen et al. 1993). Detta är den art av Onchocerca spp som bedöms dominera hos renar i Eurasien, inklusive i Sverige (Laaksonen et al. 2016). Studier visar att parasiten förekommer hos renar främst i senorna i tibio-tarsal och radiokarpala leder (Bylund et al. 1981).
Fynd i form av knölar av fibrös vävnad med eller utan vuxna maskar ses i och runt de flesta leder, främst karpal- och tarsalleder (Laaksonen et al. 2016).
Material och Metoder
- Litteraturöversikt
- Datahämtning och bearbetning
- Statistiska analyser
- Beskrivning av medverkande samebyar
- Intervju med officiella veterinärer
Uppgifterna lämnades i två datamängder: Dataset 1 bestod av poster från åren 2013–2017 på provinsnivå baserat på var samebyn var för varje slakteri. Vid inlämnandet av data från Livsmedelsverket preciserades att en ren kan ha mer än en parasitnöt. Dessa data samlades sedan in för varje slaktsäsong (september till april) och månad på både nationell och provinsnivå.
Jämtland/Dalarna och Norrbotten/Västerbotten (Figur 1) redovisades tillsammans på länsnivå då dessa län inte kunde separeras i dataset 2. Slaktdata från de enskilda samebyarna av nämnda parasitnoteringar, slaktvikter och totala slaktdjur begärdes in från SLU och ämnet renskötsel från Livsmedelsverket efter tillstånd från berörda samebyar. Det preciserades vidare att parasitkommentarerna på samebynivå kan sakna data från slakthändelser när en annan sameby slaktat renar vid samma slakthändelse.
I detta arbete undersöks sambandet mellan de olika parasitnoterna hos renar vid slakt på nationell nivå åren 2013-2022 och på lokal nivå inom två samestäder åren 2018-2022. Detta gjordes genom ett Spearman rankkorrelationstest i R för att undersöka om de individuella parasitannoteringarna samvarierade över tiden. För att undersöka hur data för parasitanmärkningar kan användas för en enskild sameby har data från två samebyar i Jämtland undersökts.
Syftet med intervjuerna var att ge en mer heltäckande inblick i slakt av renar i relation till parasitobservationer.
Resultat
- Parasitära anmärkningar i Sverige
- Statistiska analyser
- Parasitära anmärkningar i två enskilda samebyar
- Sameby 1
- Sameby 2
- Intervju med officiella veterinärer inom renslakt
Totalt registrerades 13 fynd av stor leverflundra under perioden, varav samtliga fynd registrerades under slaktsäsongen 2017/2018. Enligt Spearmans rangkorrelationstest hade andelen fynd av parasitisk leverskada en signifikant (p<0,001) hög positiv korrelation (Rs =0,742) till andelen lungmaskfynd och en signifikant positiv korrelation (Rs=0,400) till procentandelen av fynd av onchocerciasis (se tabell 2). Inga fynd av cysticercos, echinococcos, stor leverfågel eller liten leverskada registrerades under den observerade slaktperioden.
Båda veterinärerna beskrev hur de sällan hade kontakt med enskilda samebyar, och hur de upplevde att uppgifterna om parasitiska kommentarer inte användes optimalt med det nuvarande systemet. Båda beskrev att de såg parasitiska leverskador associerade med fynd av lungmask, onchocerciasis och peritoneum. En av veterinärerna angav att de använde kod 88 (andra leverskador) för fynd av parasitiska leverskador i form av perihepatit med samtidig förekomst av onchocerciasis och/eller peritoneala maskar och endast använde kod 84 (parasitiska leverskador) för granulomatösa fynd . kopplat till lungmaskfynd.
Veterinärer beskrev hur förekomsten av maskfynd hos renar vanligtvis var mild till måttlig och att masklarver var tydligt synliga. Veterinären nämnde att det kunde vara stor skillnad i antalet renar med hornfynd mellan olika enstaka byar. Resultaten visar att de vanligaste parasitfynden hos renar vid slakt under perioden 2013-2022 var maskar, lungmaskar och parasitiska leverskador.
Vidare har Folstad et al. 1989) att knöllarverna ses i störst utsträckning hos kalvar, som huvudsakligen slaktas när förekomsten av anmärkningen var som högst.
Diskussion
Förekomst av parasitära anmärkningar i Sverige
Idag beräknas en betydande andel av Sveriges vuxna renar behandlas med ivermektin (Tryland & Kutz 2018), och det finns studier som visar att vuxna renar behandlade med ivermektin har en högre slaktvikt jämfört med obehandlade renar (Ballesteros et al. . 2012). Dictyocaulus eckerti tros vara den vanligaste, eftersom denna parasit ofta ses hos renar i Norge och Finland (Divina et al. 2002). Detta kan förklara varför upptäckten av lungmask är störst i början av säsongen, när vuxna djur slaktas, och sedan minskar när kalvar slaktas.
För att veta om så är fallet behöver ytterligare studier göras för att undersöka parasitförändringar i lungorna och dess etiologi, samt ytterligare studier om livscykeln för D. För att få en tydligare bild av etiologin behöver det vara undersöks vilka parasittoner som ses hos renarna som registrerats med parasitiska leverskador. Anledningen till att två toppar sågs kunde förklaras av de två olika utgjutningsperioderna för de olika könen (Halvorsen et al. 1985), varvid utgjutningen av vayas under vårvintern sågs som fynd av synliga parasiter hos djur i september och utsöndringen av sardinerna under tidig vinter orsakar utslag hos djur som slaktas tidigt på våren.
Det ökade antalet fynd tidigt på våren tyder dock på att kalvar med största sannolikhet hunnit utveckla synliga parasiter från larver som utsöndras av sobel under tidig vinter (Halvorsen et al. 1985). Om det är kalvarna som visar förändringar tidigt på våren så motbevisar det något att parasiten övervintrar i Sverige (Handeland et al. 2019), så hade det inte varit så att fler djur har smittats under vintern. För att besvara några av dessa hypoteser skulle det vara intressant att se hur stor procentandel av kommentarerna som registrerats från mars till april är kalvar.
Enligt tidigare studier (Kautto et al.. 2017) sågs fynd av denna not under 2015/2016 i Norrbotten/Västerbotten endast i samebyar på finska gränsen, där parasiten som kallas rundmask Setaria tundrae är vanlig i Finland ( Laaksonen et al.
Användningsområden för slaktdata av parasiter
Utifrån Livsmedelsverkets nuvarande kriterier för registrering bör dock vissa parasitkommentarer vara mindre känsliga för att vara felaktigt registrerade. I detta arbete studerades förekomsten av parasitanteckningar i två samebyar däremellan i syfte att illustrera hur dessa data kan användas för enskilda samebyar. De olika studerade trenderna och observationerna är svåra att tolka utan att diskutera resultaten med de aktuella samebyarna för att kunna relatera resultaten till deras individuella förutsättningar.
Vid intervjuer med officiella veterinärer om renslakt sa de att data om parasitmärkning kan ha ett brett användningsområde för renägare, forskning och för veterinärer (bilaga 1 och 2). Veterinären beskrev vidare behovet av en omdesign av Livsmedelsverkets nuvarande system för kontroll av renar så att dessa användningsområden kan användas. Till exempel genom att förtydliga kriterierna så att lapparna används lika i alla slakterier, genom att registrera fynd separat för att få ut mer information från journalerna och genom att förbättra kommunikationen mellan slakterier och renägare.
Några sådana observationer är den generella uppåtgående trenden i förekomsten av angrepp, sambandet mellan lungmaskfynd och parasitisk leverskada, peritoneala maskfynd i Jämtland/Dalarna, ökningen av meningealmaskar i slutet av slaktsäsongen, vilket kan tyda på en okontrollerad parasitens topp under kalvningen, för att bara nämna några. Sammanfattningsvis finns det ett stort behov från de enskilda samebyarna, veterinärer och forskning att data om parasitsporer vid renslakt kan användas i framtiden. Publicering av inspektionsresultaten avseende registrerade parasitfynd är också av stor betydelse för renarnas hälsa och välfärd och därför av stor betydelse för att möjliggöra en hållbar livsmedelsproduktion.
För samebyarna kan deras egna data om parasiter användas för att utvärdera och hjälpa deras arbete, vilket kan ha både en ekonomisk effekt för renägarna och en bättre levnadsstandard för deras renar. Detta arbete har visat endast ett fåtal områden där det danska veterinär- och livsmedelsverkets data om parasitanteckningar vid renslakt kan användas. Fråga 3: Vilka kriterier använder du för att registrera kod 74 (lungmask), aktuellt utseende och fördelning av fynd.
Fråga 4: Har du svårt att bedöma om lungförändringar är parasitära eller inte? Fråga 5.1: Tror du att det är vanligt eller ovanligt att denna kod används vid artrit/ledskador utan tecken på andra förändringar? Fråga 8: Vad tror du är den vanligaste orsaken (etiologi) till att kod 84 (parasitisk leverskada) tas med.
Fråga 9: Vad tror du är den vanligaste orsaken (etiologi) till att man registrerar kod 88 (annan leverskada). Fråga 13: Upplever du att den aktuella inspektionsprocessen och fyndkoderna fångar och representerar de mest relevanta parasitfynden hos renarna.
Fråga 11: Finns det tillfällen då renägare kontaktas angående registrerade fyndkoder, t ex vid ovanligt höga fynd av en viss parasit.
