”Alla sinnen, att man är kreativ med hela kroppen”

Enligt forskningen krävs också att eleverna får diskutera matematik med varandra, och att de har lärare och pedagoger som är välutbildade och dessutom bekväma med att undervisa i traditionell undervisning kombinerat med estetiska uttrycksformer. Därför krävs också att lärarna får kompetensutveckling som gynnar deras arbete med estetiska uttrycksformer i matematikundervisningen. Lärarna använder många olika metoder och material för att få kunskap att befästas djupare hos eleverna, samtidigt som de estetiska uttrycksformerna hjälper lärarna att kunna se alla elevers kunskaper, eftersom estetiska uttrycksformer gör att alla elever får deras förfallna.

Inledning

Styrdokument

En harmonisk utvecklings- och utbildningsprocess innehåller möjligheter att pröva, utforska, förvärva och forma olika kunskaper och erfarenheter. Utifrån detta kan lärare och annan personal som arbetar inom skolan dra slutsatsen att det hör till elevernas rätt att få tillgång till alla estetiska uttryck och olika estetiska uttryck i all undervisning för att få möjlighet att inom ämnena utveckla . samt utveckla och forma sin personlighet. Elever i grundskolans tidiga år ska också vara förberedda för framtiden genom att kunna använda de kunskaper de förvärvat inom alla kunskapsområden.

Forskningsöversikt

• Estetik och matematik
• Estetisk dimension och enchantment
• Transdisciplinärt lärande
• Bodymind och språk

På så sätt menar Saar att det skapas en tydlig gräns mellan dem för eleverna. Användningen av magi och estetik i undervisningen är något som kan ses som problematiskt, men Hultman menar att det viktigaste är att se hur dessa två delar kan vara ett verktyg som hjälper lärandet att gå vidare. Detta leder i sin tur till en risk att matematik för snabbt blir för abstrakt för att eleverna ska förstå (Palmer, 2017) och att eleverna tappar motivation och intresse för att lära sig matematik (Sandahl, 2006).

Syfte och frågeställningar

När eleverna får uttrycka sina tankar på sitt eget sätt i samspel med andra, diskutera, resonera, argumentera och reflektera över det matematiska innehåll de arbetar med utvecklas både problemlösningsförmåga och språk (ibid). Spinoza menar att en människas kropp och tankar står i ständig förbindelse med andra kroppar och tankar omkring oss, men också med den miljö vi befinner oss i (Spindler, 2009) och det kan relateras till vad Christina Chaib (2006) skriver om detta. "mötet med andra är därför en förutsättning för att den estetiska upplevelsen ska vara meningsfull" (s. 172). Därför är våra tankar, känslor, handlingar och sinnesstämningar i ständig och direkt korrelation med andra och vi påverkas av dem, men vi kan bara uppfatta det som är mest påtagligt och nära beroende på situationen (Spindler, 2009).

Metod

• Urval
• Datainsamlingsmetod
• Intervjuguide
• Genomförande och databearbetning
• Presentation av respondenterna
• Forskningsetiska överväganden
• Tillförlitlighet och giltighet
• Utvärdering av metod

För att få svar på studiens forskningsfrågor har jag valt att använda ett kvalitativt förhållningssätt i min forskning i form av både respondentintervjuer i par och individuella respondentintervjuer. Jag valde också att intervjuerna delvis skulle vara ostrukturerade till sin karaktär, då jag ville ha möjlighet att ställa följdfrågor för att få fördjupade svar som leder till en djupare förståelse för lärares tankar om och användning av estetiska utbildningsformer. uttryck, samtidigt som jag hade grundläggande frågor att utgå ifrån. En annan anledning till att jag valde att använda en intervjuguide var för att jag i intervjusituationen inte ville riskera att glömma att ställa frågor som var viktiga för mina studier.

För att sedan lugna respondenterna under intervjusituationen är det lämpligt att börja intervjun med grundläggande frågor om respondenterna själva (Esaiasson et al., 2017; Lantz, 2013). För att få deltagare till de parade intervjuerna skickade jag mejlförfrågningar till rektorerna för kommunala skolor i en västsvensk kommun. Under intervjun använde jag, med lärarnas tillåtelse, ljudinspelning och anteckningar för att få med så många respondenters svar som möjligt.

Därför valde jag att transkribera de inspelade intervjuerna för att inte missa viktiga detaljer som jag fick av respondenterna. För att sedan arbeta med det transkriberade materialet valde jag att välja ut det jag ansåg vara mest relevant för min studie och sedan sammanfatta varje intervju för att få en enkel överblick över vad jag hade att arbeta med. För att säkerställa respondenternas anonymitet valde jag att ringa lärarna från de få intervjuerna för LA och LB.

Det som var viktigt i duointervjuerna var att respondenterna kände varandra väl och kände sig bekväma med varandra, för att inte skapa prestige dem emellan, vilket hade kunnat leda till att de talade osanning med estetiska uttryck i sitt arbete. matematikundervisning.

Resultat och analys

• Abstrakt och konkret matematik
• Visa sina kunskaper
• Att fånga eleverna
• Elevinflytande och tid till eftertanke
• Sammanhängande undervisning
• Undervisning och lärarhandledning
• Kunskap i kroppen
• Klassrumsmiljön
• Språkanvändning
• Fortbildning och resurser
• Sammanfattning av resultat

Respondenterna menar att det i matematik är väldigt enkelt och naturligt att använda konkret material och att det måste finnas acceptans mellan eleverna eftersom andra elever kanske inte använder konkret material som någon annan. Hultman (2017) menar att det är en utmaning att låta elevernas frågor utgöra utgångspunkten för hur undervisningen ska genomföras. Genom att eleverna inte har möjlighet att reflektera över sitt lärande genom estetiska uttrycksformer och med material tror jag att detta kan leda till att eleverna inte får tillgång till alla verktyg som behövs för att kunna bearbeta det de gör. inte har. lärt sig i matematik.

Ju mer man kan samordna saker desto lättare är det att ta med barnen också, så det är jättebra. Därför tror jag att detta innebär att det är ofrånkomligt att inte använda estetiska uttrycksformer i matematik, vilket jag utifrån studien och vad som framkommit under intervjuerna kan hävda att respondenterna använder estetiska uttrycksformer i naturlig form. . och ett integrerat sätt att undervisa i matematik. En inbjudande lärmiljö är oerhört viktig för att du ska känna lust att lära och att det finns ett brett utbud av material att tillgå, till exempel inom matematik.

Att det blir en helhet för barnen, att det vi jobbar med är det som väntar oss. Samtliga respondenter är också överens om att det inte kan vara fel att använda plus, minus etc. eftersom det är så det heter, men att eleverna behöver veta att de andra orden också finns och att de är relaterade. Jag tycker inte heller att det är fel att använda flera termer: plus är inte fel.

Förutom att låta dem veta att det kallas adder, kan du göra båda. Något respondenterna framhåller är att det är stora klasser och att det oftast finns en lärare, ibland kan det också finnas resurser om det finns elever som behöver det stödet. Alla respondenter är överens om att de gärna vill söka kompetensutveckling inom området, men att det är något de måste ta reda på och organisera själva.

Slutsats

På vilket sätt anser lärare att de arbetar med estetiska uttrycksformer i

En del respondenter menar att inlärning genom att inkorporera kroppsminne gör att kunskapen fördjupas i eleverna och att de får något att associera informationen med och att man ibland måste se själv att det man minns bäst är när kroppen är inblandad. Därför är lärande med hjälp av sånger, musik, ramsor, ramsor, konkreta material och fysiska övningar något som respondenterna är överens om är av stor betydelse för hur eleverna skaffar sig kunskaper. Estetiken är också ett viktigt inslag för att låta alla elever komma till sin rätt och för att ge dem möjligheter att visa sina kunskaper på andra sätt och inte bara genom teori.

Lärare använder ofta terminologiskt korrekta begrepp, men de tycker inte att det är fel att använda vardagliga ord i samband med de rätta begreppen, eftersom det är elevernas språk. Så länge de terminologiskt korrekta begreppen förklaras på ett sätt som eleverna förstår, kommer eleverna att lära sig vad de menar. Två av dem var nöjda med den kompetensutveckling de fått de senaste åren, medan de andra fyra ansåg att det de fått hittills inte räckte.

Det beror på att lärarna tror att de ibland behöver få inspiration och någon som har gjort det själva som kan vägleda dem. Den matematik som de intervjuade lärarna lyfter fram som mest intressant är de frågor och samtal som eleverna själva tar upp, eftersom det är elevernas egna reflektioner som skapar det engagemang och intresse som är svårare för en lärare att generera. Det beror på att respondenterna framhåller att klasser ska ha antingen färre elever eller fler lärare för att göra användningen av estetiska uttrycksformer mer utbredd, eftersom det kan vara problematiskt att ha tillräckligt med alla elever om det bara finns en lärare. gåva.

Om klasserna hade färre elever eller fler lärare/pedagoger skulle elevernas tankar, reflektioner och idéer också kunna ta större plats i utbildningen.

Anser lärare att kompetensutvecklingen som de får till sig är tillräcklig för att kunna

Estetiska uttrycksformers betydelse för matematikundervisningen

Att estetik inte skulle betraktas som en oumbärlig del av matematikundervisningen (Vecchi, 2014) är något som enligt min mening motbevisas när alla lärare som talade i studien påpekar vikten av att använda estetiska uttryck när de arbetar tillsammans med eleverna. . Det beror på att det, i likhet med vad Vecchi beskriver, skapar emotionellt och mentalt engagemang som gör att kunskapen blir djupare hos eleverna, där kunskapen bäddar in sig i elevernas kroppar och bidrar till att alla elever når sin kan visa kunskap. på ett ärligt sätt som passar dem.

Vidare forskning

Pedagogisk dokumentation för att "fånga" det oväntade och det svindlande - en matematisk utforskning av torget. Syftet med den studie jag genomför är att undersöka lärarnas syn på och tankar kring arbetet med estetiska uttrycksformer i matematikundervisningen i förskoleklass upp till 3:a klass. Underlaget för studien bygger på intervjuer med lärare, särskilt i par. och gärna tillsammans med en kollega för att skapa så naturliga samtal som möjligt.

De lärare som anmält intresse för att delta kommer att intervjuas på en plats som vi gemensamt kommit överens om, till exempel på din arbetsplats. Dels för att jag inte ska missa information som är viktig för studien, dels för att undvika missförstånd som annars kan uppstå. Förstår du att användningen av estetiska uttryck förändras beroende på vilken årskurs eleverna går i?

Hur upplever du att elevers relationer till matematiken formas när de använder estetiska uttryck. Hur medveten är du när du pratar med eleverna om begrepp. o Anpassar du dig till elevernas tankar och ord kring begreppen. o Tycker du att det uppmuntrar till användning av estetiska uttrycksformer. Hur tänker du kring att använda material och bilder för att kunna prata och diskutera problem och lösningar i matematik.

Eleverna uppmuntras att använda flera olika sätt att komma fram till lösningar och slutsatser när de arbetar med matematik.