Candidates and public administration, 15 hp (FH1504) Sjuksköterskeprofessionen from two perspectives Nursing profession seen from two perspectives. This approach is designed to provide a more nuanced view and discussion of the nursing profession. Through interviews and in-depth theories, an overview of the complex and socially important nursing profession in Swedish healthcare is provided.
Inledning
Bakgrund
Problemformulering och syfte
Studiens relevans: Varför är detta ett intressant forskningsområde?
Metod
Datainsamling
- Urval
- Genomförandet av intervjuer
- Tillvägagångssätt vid analys
För att kunna återge det som sagts i intervjuerna så realistiskt som möjligt informerades och godkändes intervjupersonerna om att samtalen skulle spelas in och att intervjupersonerna skulle vara anonyma i slutmaterialet. Eftersom jag inte kände till intervjupersonens erfarenhet eller utbildningsnivå före intervjuerna formulerades frågorna mestadels som öppna frågor så att intervjupersonerna själva berättade om sina livserfarenheter på arbetsplatsen med exempel från situationer. Vid kvalitativ forskning använde jag en induktiv metod, vilket innebär att jag inte höll mig till den etablerade empiriska teorin.
Studiens tillförlitlighet
Historisk tillbakablick - vägen till professionen sjuksköterska
Uppkomsten av sjuksköterskeskolan
Segregeringen mellan sjuksköterskor och dess organisering
Professionalisering, sjuksköterskekrisen och svenska staten 1919–1969
1931 kom sjukkasselagen som innebar att vissa sjukvårdskostnader täcktes för anställda, något som påverkade antalet patienter som hade tillgång till vård (Carlhed Ydhag, 2020). I december 1938 genomfördes Saltsjöbadsavtalet som samlade stat, näringsliv och fackförbund för att öka produktiviteten i arbetslivet och i samhället, vilket blev lösningen på många konflikter som uppstod på arbetsmarknaden i början av 1900-talet. (PTK, 2022). Professionaliseringen av yrket hade genom det föregående steget nått de uppställda kraven för erkännande av omvårdnad som eget yrke.
Svensk sjukvård idag
Flykten från professionen sjuksköterska
Socialstyrelsen har under flera år sett att antalet svenska sjuksköterskor som söker utomlands, främst till Norge, är lika med antalet europeiska sjuksköterskor som söker till Sverige (ibid). Genom bemanningsföretag kan en sjuksköterska få en högre grad av kontroll över sin arbetssituation och dessutom höja sin lön avsevärt under den långvariga sjuksköterskebristen, skriver Svensson (2018) i artikeln ”Svenska sjuksköterskor attraheras inte längre. så mycket av Norge".
Det omättade vårdbehovet
Andra yrken tar avstånd med licenser som en mekanism för att utesluta andra från sitt yrke. Snarare används diskurs för att främja och underlätta professionens kontroll över förändringar såsom rationalisering och som en disciplinär mekanism. Abbott (1988) skriver att arbetsuppgifter kan ses tas bort med tiden för att senare återkomma utifrån den rådande sociala och organisatoriska strukturen.
Vidareutbildning och specialisering premieras ofta för att göra karriär inom sjukvården, vilket har lett till att fler har fortbildat sig, något som lyfts fram i behörighetsundersökningens rapport från 2010 (Carlhed Ydhag, 2020). Sammantaget beskriver intervjupersonerna en tidsbrist utifrån överbelastningen i vården, vilket beskrivs som; "det fanns varken tid eller utrymme att skicka dem på utbildning" (punkt 3). Majoriteten vittnar om att de har bytt arbetsplats många gånger för att höja lönen eller för att de inte gillar arbetsmiljön, stressen eller arbetsuppgifterna.
En sjuksköterska säger "dagens sjuksköterskor accepterar inte detsamma som vi gjorde förr och det är bra, jag hoppas också att de kan jobba för att höja lönerna" (ssk 10), vilket med flera av de andra höll med om svar. Något som krävde fackligt arbete för att återta det tidigare delegerade sjuksköterskeområdet från undersköterskorna. McClelland's (1990) (citerad i Evetts 2011) förklarar denna typ av professionalisering som görs "inifrån" som en metod för att framgångsrikt manipulera marknaden.
Beslut som fattades "uppifrån" för att skapa goda förutsättningar för folkhälsan genererade yrkets framgångsfaktorer.
Profession utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv
Vad är en profession och vilken makt har den?
Julia Evetts (2011) beskriver yrket som en känsla av samhörighet genom gemensamma erfarenheter och problemlösning, som tillsammans skapar en professionell identitet. Det intellektuella området omfattar studier av yrken som främst är tjänstesektoriella och kunskapsbaserade, vilket ibland uppnås efter flera års högre/vidareutbildning och vissa års yrkesutbildning och erfarenhet. På så sätt behåller professionen kontrollen över dem som utövar yrket och blir därmed självreglerande.
Oavsett hur ett yrke beskrivs krävs en standardiserad utbildning, praktik och behörighet för att uppnå statusen att kallas yrke. I denna analys visar han på den fortsatta vikten av att bibehålla professionaliteten, om än med vissa förändringar, som den viktigaste organiserande principen för public service-arbetet. Freidsons (2001) fokuserar mycket på vikten av kunskap och expertis, men han menar att kontrollen av arbetet bör ligga hos utövarna själva.
Professionaliseringen syftade till att främja yrkets yrkesmässiga egenintressen i förhållande till deras lön, status och makt, och att upprätthålla ett monopol för att skydda deras jurisdiktion inom yrket (Abbott 1988).
Professionaliseringens olika påverkan och dess falska förväntan
Myten om professionalismen
The Division of labor beskrivet av Andrew Abbotts
Internal division of labor beskrivet av Andrew Abbotts
Den upplevda professionen sjuksköterska
- Professionens kamp, karriär och statlig påverkan 1970–1989
- Protester, NPM implementeringen och nedskärningar
- Från utbildning till det faktiska arbetet och professionens status
- Karriärmöjligheter, vidareutbildning och det interna motståndet
- Maktkamp & hierarki i den vertikala organisationen
- Arbetsmiljö, att äga sin tid och utnyttjandet av professionen
- Den ifrågasatta professionen och tron om framtiden
En sjuksköterskelegitimation krävs för att identifiera en barnmorska, vilket har lett till att betald barnmorskeutbildning har ordnats för sjuksköterskor. Men vi stöttade varandra och vi visste också att det var få jobb under den här perioden, så vi var alla bara tvungna att acceptera flytten till Östra. Hon visste inte varför, men hon var glad att det inte påverkade hennes arbete lika mycket som det gjorde på många andra avdelningar.
Flera intervjupersoner säger att det fanns möjlighet till ytterligare utbildning om avdelningschefen såg att det fanns ett behov. Endast en av tio intervjupersoner var chef, vilket vittnade om att det kunde uppstå problem med läkare som inte lät sig ledas av någon annan än en läkare. En annan utvecklar detta ytterligare: "Jag tror att många av sjuksköterskornas assistenter är bittra, deras roll i omvårdnaden är så otydlig att den är.
En säger "Jag navigerade själv genom att byta arbetsplats väldigt ofta i tron att det ska bli bättre här" (ssk 8). Något som behöver förändras, men det är väldigt svårt att förändra en kultur och att den domineras av kvinnor, vilket kan vara problematiskt" (ssk 6). En annan säger "Jag är så trött på att inte ha personal och att de pekar på att ekonomisk helhet, tiden då vi ska ta hand om patienterna, men vi måste också bli omhändertagna, så att vi också måste orka" (ssk8).
På frågan "har sjuksköterskeyrket förändrats över tid?" alla intervjupersoner var överens om att mycket hade hänt. De med längst erfarenhet sa att det var lättare förr med mindre pappersarbete och nu är det mer tekniskt än det brukade vara. Sjuksköterskan som tog examen 1981 säger att det var svårt att få jobb efter examen "man fick ta vilket jobb man kunde få, även om det innebar vikariat" (ssk1).
Diskussion
Uppgiftsväxling & professionens utveckling över tid
Korrelationen mellan påverkan "uppifrån" & försök till självkontroll
Kampen för att inte bli debiterad för 8-timmarsarbetsdagen genererar ytterligare en syn på sjuksköterskor som en mycket självständig yrkesgrupp. I ett försök att lösa den interna konflikten mellan sjuksköterskorna lät sig professionen påverkas 'uppifrån' av statliga ingripanden. Beslutet "top-down" att låta andra än läkare vara verksamhetschefer rubbar den tidigare etablerade hierarkin som så tydligt låg till grund för hälso- och sjukvården som helhet.
Genomförandet av besluten och försvinnandet av dessa yrkesgrupper skedde utan ytterligare förklaring till vårdyrken, vilket visar på den förlorade status och inflytande som vårdyrken har över dem "uppifrån" (Evetts, 2011; Abbott, 1988). Privatisering, som var ett beslut som togs "uppifrån" på 1990-talet, var ett sätt att bota det höga trycket på den offentliga sjukvården. Inom den privata vården var han mindre begränsad när det gällde löner, bättre arbetstider och mindre arbetsbelastning.
Detta stärkte professionens självkontroll på individnivå, för de som valde att lämna den offentliga vården. En utveckling som blottar ett yrke som har delats upp över tid enligt beslut som fattats "uppifrån" vars utveckling har gynnat organisationen (Evetts, 2011). Åsikter om arbete i privat sektor och stora löneskillnader verkar splittra yrket, visar intervjuer.
Åsikterna går isär om huruvida det är moraliskt rätt att arbeta inom den privata sektorn, och vissa menar att den privata vården i allmänhet är för inriktad på pengar, vilket inte alltid gör att sjuksköterskor kan hjälpa patienter.
Den ensamma sjuksköterskan & försvarsmekanismer
Av intervjuerna framgår att de som arbetat längst inom vården har en högre tolerans för arbetslivet, trots uttryckt missnöje med bland annat lön, arbetsmiljö, stress och ekonomiska begränsningar. Som beskrivs i berättelsen om den kokande grodan vittnade de som jobbade längst om att det med tiden blev mer stressigt, högre arbetsbelastning, mer tidskrävande administrativt arbete och fler restriktioner av ekonomiska skäl inom yrket. Det beror på att de inte skiljer sig nämnvärt från det hon problematiserar jämfört med de som varit i yrket längst. grodan, hon blir grodan som läggs i stekpannan när vattnet redan kokar och sedan direkt hoppar ut med livet i behåll.
En förhoppning om att de i sin tur inte ska acceptera det som var innan, kräva bättre arbetsmiljö och högre löner, går som ett eko genom majoriteten av intervjuerna. I den genomförda studien granskas sjuksköterskeprofessionen med fokus ur två aspekter, det historiska perspektivet som beskriver vägen till professionens nuvarande situation och perspektivet utifrån de som har praktiserat inom professionen. Det andra är utbildningens utveckling, som har flyttat yrket längre bort från dess egentliga arbete med att nå målet att höja dess status i den akademiska världen vad gäller utbildning.
Det nuvarande hälso- och sjukvårdssystemet befinner sig i en svår situation som inte kan tillhandahålla en bra arbetsmiljö för sina anställda. Studien, sett från det upplevda yrket, beskriver fenomenet sjuksköterskeutbildning som har utvecklats bort från nuvarande yrke, en utveckling som ger den nyutexaminerade sjuksköterskan en svår uppgift att komma in i yrket, där arbetsplatsen är överbelastad och sjuksköterskan saknas. verktyg för att acklimatisera sig snabbt. Systematisk exploatering av arbetsgivare och den upplevda känslan av att vara utnyttjad och oförmögen att göra allt som står i deras makt för att hjälpa patienterna skapar en tvådelad sjuksköterska vars försvarsmekanism ofta leder till cyniskt avståndstagande från arbetet och en omvändningseffekt frekventa jobb med hopp. bättre förutsättningar på annat håll.
Valet av vidareutbildning inom yrket antyder att det pågår en utveckling inom yrket, där viljan att utvecklas vidare kanske inte handlar så mycket om att fördjupa sig i yrket som om hoppet om bättre förutsättningar i arbetslivet . intressant att utforska vidare i framtida studier.
