SAHLGRENSKA AKADEMIN
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP, FYSIOLOGI OCH ARBETSTERAPI
Examensarbete: 15 hp
Program: Arbetsterapeutprogrammet
Kurs: ARB341 Självständigt arbete i arbetsterapi (examensarbete)
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT 2023
Handledare: Freid Rosstorp, leg. arbetsterapeut Examinator: Carin Willén, docent, leg. fysioterapeut
När jag blir stor
En kvalitativ intervjustudie över vad som influerar unga vuxnas aktivitetsval och deras upplevelse av aktivitetsidentitet
Författare:
Stina-Li Härenstam-Nielsen Emelie Nordström Persson
Sammanfattning
Examensarbete: 15 hp
Program: Arbetsterapeutprogrammet 180 hp
Kurs: ARB341 Självständigt arbete i arbetsterapi (examensarbete)
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT 2023
Handledare: Freid Rosstorp, leg. arbetsterapeut Examinator: Carin Willén, docent, leg. fysioterapeut
Sökord: Aktivitetsvetenskap, aktivitetsidentitet, unga vuxna, välbefinnande
Bakgrund Aktivitetsidentitet är något som formas från barndomen genom hela livet och påverkas av omgivningens förväntningar. Transitionen från att vara ung till ung vuxen är en period där utvecklingen av aktivitetsidentiteten ställs på sin spets, då utvecklingen innefattar mer självbestämmande samtidigt som en ställs inför ökade krav från omgivningen. I det svenska, västerländska samhället får individen ofta själv ansvara för att göra de “rätta” valen, något som både kan främja eller hämma välmåendet. Det finns en kunskapslucka i hur de unga vuxna upplever formandet av aktivitetsval och aktivitetsidentitet idag samt hur deras transition från ung till ung vuxen kan påverkas av samhället idag.
Syfte Syftet med studien var att utforska vad som influerar unga vuxnas (18-25 år) aktivitetsval och hur de ser på sin livssituation utifrån aktivitetsidentitet.
Metod Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga vuxna, åldersspann 18-25 år. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes för transkribering och analys av intervjuinnehållet.
Resultat Intervjustudien resulterade i tre huvudkategorier som beskrev unga vuxnas upplevelse av vad som påverkar deras beslut och möjligheter i vardagen.
Huvudkategorin Påverkan från omgivning innefattar hur omgivningens inflytande på de unga vuxnas vardag både beskrevs som ett positivt inflytande men även en begränsning i aktivitetsval. Huvudkategorin Självbestämmande belyser hur de unga vuxna upplever en känsla av få kontrollera sina val och få följa sin egen väg.
Huvudkategorin Frigörelse medför utmaningar handlar om de unga vuxnas egna identitetsutveckling, reflektioner kring resurser från deras barndom samt nya utmaningar och egenansvar i vuxenlivet. Totalt framkom tio underkategorier under de tre huvudkategorierna.
Slutsats Unga vuxnas aktivitetsval påverkas av dess omgivning, av samhället och av upplevelsen av sin egen kapacitet. Bredare förståelse för målgruppen kan öka förutsättningarna för ett hållbart välbefinnande.
Abstract
Thesis: 15 hp
Program: Occupational Therapy program 180 hp
Course: ARB341 Bachelor thesis in Occupational therapy Level: First Cycle
Semester/year: ST 2023
Supervisor: Freid Rosstorp, reg. occupational therapist
Examiner: Carin Willén, associate professor, reg. physical therapist
Keyword: Occupational science, occupational identity, young adult, well-being
Background Occupational identity is something that is formed from childhood throughout life and is influenced by the expectations of the environment. The transition from being a youth to a young adult is a period where the development of the occupational identity is put at its peak, as the development includes more self-determination at the same time as one is faced with increased demand from the environment. In Swedish, Western society, the individual is often responsible for making the “right” choices, something that can both promote or hinder well-being. There is a knowledge gap in how young adults experience the shaping of occupational choices and occupational identity today, as well as how their transition from youth to young adult can be influenced by society today.
Aim The purpose of the study was to explore what influences young adults' (18-25 years old) occupational choices and how they view their life situation based on occupational identity.
Method The study is a qualitative interview study with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with young adults, age range 18-25. Graneheim and Lundman's qualitative content analysis was used for transcribing and analyzing the interview content.
Result The interview study resulted in three main categories that described young adults' experience of what influences their decisions and opportunities in everyday life. The main category Influence from the environment includes how the environment's influence on the young adults' everyday life was described both as a positive influence but also as a limitation in occupational choices. The main category Self-determination highlights how the young adults experience a sense of being in control of their choices and being able to follow their own path. The main category Emancipation brings challenges is about the young adults' own identity development, reflections on resources from their childhood as well as new challenges and responsibility in adulthood. A total of ten subcategories emerged under the three main categories.
Conclusion Young adults' occupational choices are influenced by their surroundings, by society and by the experience of their own capacity. Broader understanding of the target group can increase the conditions for sustainable well-being.
Innehållsförteckning
Bakgrund 5
Syfte 6
Metod 6
Urval 6
Datainsamling 6
Databearbetning 7
Etiska överväganden 8
Resultat 9
Påverkan från omgivning 9
Medveten påverkan från närstående 9
Undermedveten påverkan från närstående 10
Samhällets och normers inverkan 10
Stressens påverkan på måendet 10
Självbestämmande 11
Upplevd kontroll i val 11
Upplevelse av begränsade valmöjligheter 11
Följa sin egen väg 12
Frigörelse medför utmaningar 12
Formandet av självbild 12
Resurser från barndom 12
Vuxenlivets utmaningar och ansvar 13
Diskussion 13
Resultatdiskussion 13
Metoddiskussion 15
Slutsats 16
Referenser 17
Bakgrund
Aktivitetsvetenskap är läran om människors olika göranden av aktiviteter i vardagen (1).
Denna vetenskap baseras på att görande, hälsa och överlevnad är beroende av varandra (2).
Görandet är grundläggande för att människor ska kunna tillfredsställa de behov som behövs för att överleva, anpassa sig till sin miljö och uppnå god hälsa; i sin tur ökar detta förutsättningar att upprätthålla fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (2). I aktivitetsvetenskap läggs fokus på att förstå varför personer utför vissa aktiviteter i sin vardag och hur dessa aktivitetsval påverkar deras hälsa och välbefinnande (1).
Hälsa kan definieras på många olika sätt beroende på vilken kontext det beskrivs från. Inom aktivitetsvetenskap ses hälsa och välbefinnande vara ett resultat av att människan är i samklang med sin görande natur (3). För att uppnå positiv hälsa behöver därmed människors aktivitetsrepertoar bidra till en känsla av mening, att ha val, tillfredsställelse, tillhörighet, syfte och sund prestation för individen (3). En grundsten för hälsa enligt aktivitetsvetenskap är möjligheten till delaktighet och att känna samhörighet till sin omgivning i den kontext en befinner sig i, vilket innebär att hälsa inte ser likadant ut för alla (4). Vad vi uppfattar som god hälsa för oss själva kan ej per automatik appliceras på en annan, då människor har olika uppfattning om vad som är meningsfullt för dem i vardagen (4).
Bilden av vilka vi är och vill vara påverkar skapandet av vår aktivitetsidentitet (5).
Aktivitetsidentiteten formas genom erfarenheter från barndomen och utvecklas kontinuerligt genom livet där vår aktivitetskompetens och omgivningens förväntningar bidrar till uppfattningen om oss själva (6). Uppfattningen om oss själva och vår framtid växer även genom kontinuerlig delaktighet i aktivitet och bidrar till hur vårt aktivitetsmönster utvecklas (7). Den aktivitetsvetenskapliga modellen Model of Human Occupation (MOHO) (5) förklarar att vid förändringar i livet går vi igenom en så kallad transition, en inre anpassningsprocess. Transitionen från att vara ung till ung vuxen är ofta förknippad med en tid av förvirring, förändring och en strävan efter att vara oberoende, då aktivitetsidentitetens utveckling ställs på sin spets (6). Utvecklingen påverkas av självbilden som den unga vuxna har av sig själv och sin kapacitet (8). Under denna period blir vi mindre beroende av stöttning från omvärlden och vårt självbestämmande ökar. Transitionsprocessen från ung till ung vuxen kan ses som en sammanslagning av flera olika förändringsprocesser; allt från att sluta skolan, flytta hemifrån, välja en heltidssysselsättning och ingå i en relation. Förändringsprocesser samspelar med varandra och sker över tid, därför kan transitionen ses som en interaktiv process där det sker förändring i våra tankar, känslor och handlingar (5). Att gå från att vara ung till ung vuxen kan bli en trevande och påfrestande tid, då vi dels strävar efter personlig mening och tillfredsställelse men samtidigt ställs inför de ökade kraven från omgivningen (6).
Hammell (9) beskriver hur den sociala, psykiska, fysiska och kulturella kontext vi befinner oss i har en stark påverkan på de val vi har att tillgå. Samhällets förutsättningar har en stor inverkan på de val som finns tillgängliga för oss att ta, utöver detta kan även de normer och ideal som är aktuella inom samhället ha en stor inverkan på våra val (9). Inom de västerländska samhällena har vi blivit allt mer individualistiska, vilket resulterat i att det finns en stor mängd olika valmöjligheter tillgängliga för oss idag (9). I ett individualistiskt klimat är det vi själva som ansvarar för att hitta de “rätta” valen för vår hälsa och vårt välbefinnande (9). Ett individualistiskt förhållningssätt kan på så sätt gynna välmående, då det tillåter oss att lägga fokus på oss själva och vår egen förändringsprocess (10). Det finns dock studier som visar på att just frihet i val även kan leda till stress och minskat mentalt välmående eftersom de individualistiska idealen i samhället uppmanar oss att fokusera på personliga
åstadkommanden och utveckling istället för att lägga fokus på våra relationer till personer i vår omgivning och att finna en social tillhörighet (11).
De unga vuxnas egen syn på sig själva och sin omgivning utifrån ett aktivitetsvetenskapligt perspektiv är ett gap i kunskapsområdet som ej nämns i vetenskapliga artiklar. Det finns forskning kring hur samhällets utveckling kan påverka ungas välmående i stort (11). Det saknas dock kunskap om hur unga vuxnas aktivitetsval, utföranden och identitet, som ligger till grund för deras välmående, kan påverkas och formas av samhället idag. Forskning av Hammell (9) har visat att vi människor påverkas av vår omgivning och den kontext vi befinner oss i, dock saknas de unga vuxnas egna perspektiv på detta och hur det påverkar deras formande av sin aktivitetsidentitet och påverkar de val de gör i vardagen.
Denna studie ämnar belysa påverkande faktorer till unga vuxnas aktivitetsval i bildandet av aktivitetsidentitet under övergången från ung till ung vuxen. Vidare avser studien bidra till ökad kunskap om målgruppens egen upplevelse av omgivningens inverkan på deras identitet och vilka val som finns tillgängliga för dem idag. Studiens perspektiv kommer kunna göra nytta för aktivitetsvetenskapen i form av ökad förståelse för målgruppen studien berör samt ge nytta till fortsatt forskning i relaterade ämnen.
Syfte
Syftet med studien var att utforska vad som influerar unga vuxnas (18-25 år) aktivitetsval och hur de ser på sin livssituation utifrån aktivitetsidentitet.
Metod
Studien är en intervjustudie som utgick från Henricsons (12) metod för induktiv ansats och utifrån Graneheim och Lundmans (13) instruktioner för kvalitativ innehållsanalys.
Urval
Ett strategiskt urval via sociala nätverk gjordes (12). Inklusionskriteriet var ett åldersspann om 18-25 år där intervjupersonerna kunde svenska eller engelska och i studien exkluderades personer som vi själva kände. För att komma i kontakt med potentiella intervjupersoner tillfrågades personer i våra sociala kretsar om kontakter de hade inom studiens åldersgrupp.
Totalt kontaktades nio personer med förfrågan om deltagande i intervju varav två valde att inte delta. Ett informationsbrev innehållande en sammanfattning av studiens syfte, innehåll och tillvägagångssätt skickades ut till intervjupersonerna. Efter att två intervjuer hade utförts beslutade vi att skicka ut intervjuguiden till intervjupersonerna en dag i förhand då deltagarna upplevde sig behöva tid att fundera över frågornas innehåll.
Datainsamling
Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjugruppen bestod av tre män och fyra kvinnor varav tre var i Stockholm och fyra i Göteborg. Beroende på intervjupersonernas tillgänglighet och önskemål fick intervjupersonerna välja om de föredrog att intervjun hölls i digital form via Zoom eller som ett fysiskt möte på förbokat studierum i Göteborgs Universitets lokaler. Fyra intervjuer hölls fysiskt med de i Göteborg och tre via Zoom med de i Stockholm.
Intervjufrågorna var strukturerade utefter MOHO:s (14) fyra centrala begrepp miljö, utförandekapacitet, vanebildning och viljekraft för att utforma en grund som samlade in data om deltagarnas aktivitetsliv ur ett aktivitetsbaserat perspektiv. Inledningsvis ombads intervjupersonerna att berätta kort om sig själva och vilka de var. Frågeställningarna som togs upp under begreppet miljö berörde individens sociala nätverk, sysselsättning, framtidsplanering samt vägledning från omgivningen. Exempel på fråga var “Har dina sociala kretsar en inverkan på dina beslutstaganden?”. Under begreppet utförandekapacitet togs frågor upp om identitet kopplat till göranden idag, syn på framtidsplanering, upplevelse av valmöjlighet i vardagen samt begränsningar i vardagen. Exempel på fråga var “Känner du att du har möjlighet att göra det du vill göra med ditt liv i din vardag?”. Under vanebildning handlade frågorna om lärorika livshändelser, mönster och rolltagande i vardagen samt vad som påverkat dem att inta de vanor och mönster de har. Exempel på frågor som ställdes var
“Vilka aktiviteter och upplevelser du varit med om hittills i livet upplever du har format en del av vem du är idag?” samt “Har din omgivning på något sätt påverkat dig att inta de roller och vanor du har idag?”. Under det sista begreppet viljekraft centrerades frågorna kring upplevelsen av valfrihet och möjlighet i vardagen, samt vad som skapar uppfattningen kring vad de kan eller inte kan göra med sina liv. Exempel på fråga var “Finns det några normer eller värderingar i din omvärld som du upplever påverkar dina val?”. Avslutningsvis ställdes frågor kring intervjupersonernas upplevelse av hälsa samt frågan “Hur upplever du att det är att gå från ung till ung vuxen?”. Vid behov ställdes fördjupande följdfrågor.
Intervjuerna tog omkring 50-75 minuter och ljudet spelades in via röstmemo på telefon samt dator med intervjupersonernas samtycke. Samtliga intervjuer genomförde vi tillsammans för att bibehålla liknande förutsättningar vid varje intervju. Vi turades om vid vartannat tillfälle med vilka frågeområden vi ansvarade för, en av oss ansvarade för introduktion, utförandekapacitet samt viljekraft och den andra för miljö, vanebildning samt avslut.
Databearbetning
Databearbetning utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (13) (se tabell 1).
Tabell 1: Utdrag med exempel tagna ur studiens kvalitativa innehållsanalys
Efter första intervjun transkriberades intervjuerna löpande samtidigt som vidare intervjuer utfördes. De inspelade intervjuerna delades upp på hälften och varsin halva transkriberades av varje intervju. Efter intervjuerna transkriberats lästes de igenom och meningsbärande enheter markerades (13). De markerade meningsenheterna sågs över och ett gemensamt beslut fattades om vilka som var relevanta och besvarade syftet av studien. Därefter lades de relevanta meningsbärande enheterna in i ett kalkylark och delades upp på hälften mellan oss för att kondenseras och kodas enskilt (13). Koderna som tagits fram granskades gemensamt och ändringar gjordes vid behov. Materialet delades därefter upp för enskilt arbete av indelning i kategorier och underkategorier (13). Allt material sågs avslutningsvis över gemensamt för att nå de slutgiltiga kategorierna och underkategorierna (13).
Etiska överväganden
En risk som identifierades innan intervjuerna var att frågorna som ställs kan ta upp emotionellt laddade ämnen. Det kan bli upprörande för intervjupersonerna att tala om dessa ämnen, därav skapades en plan för bemötande vid eventuella känslomässiga reaktioner. Intervjupersonerna fick information innan intervjun påbörjades om att de har rätt att avbryta intervjun och sitt deltagande i studien när som helst utan att behöva uppge en anledning och efter intervjun stämde vi av med intervjupersonerna hur deras sinnesstämning var. Utöver detta hade vi även kontaktuppgifter till stödlinjerna Jourhavande Medmänniska (15) och Livslinjen (16) till hands för att hänvisa intervjupersonerna till vid behov, dock framkom inte ett behov av detta vid något av intervjutillfällena.
Resultat
Analys av intervjuerna resulterade i tre kategorier och tio underkategorier som visas i figur 1 nedan.
Figur 1: Sammanställning av framtagna kategorier och underkategorier som svarar på vad som influerar unga vuxnas (18-25 år) aktivitetsval och hur de ser på sin livssituation utifrån aktivitetsidentitet.
Påverkan från omgivning
De unga vuxna beskrev att deras omgivning hade en påverkan på deras möjligheter och val i vardagen. Omgivningens inflytande på deras vardag beskrevs både som ett positivt inflytande men även som en begränsning i vad de upplevde att de kunde och förväntades göra med sitt liv och i sin vardag.
Medveten påverkan från närstående
Samtliga deltagare beskrev under sina intervjuer att många av deras vardagsval och även större livsval, såsom val av arbete eller studier, påverkades av deras omgivning. Det framkom att deltagarna upplever att deras närmaste omgivning, som familj, nära vänner och klasskamrater, har agerat vägledande och stöttande i deltagarnas val och självreflektion.
I yngre dar så har man fått väldigt mycket råd å stöd av sina föräldrar, många kanske inte frågar efter det direkt, men man fick det ändå [...] Men sen, jag tänker när man kommer upp lite i tonåren, då blev det ju väldigt viktigt att bolla saker med kompisar också, som man kanske inte ville dela med sig av till sina föräldrar.
- Deltagare 3
Deltagarna beskrev även hur närstående kan ha begränsat dem i deras syn på vad de kan och inte kan göra i sin vardag. De lyfter hur omgivningen kan agera som en stoppkloss i synen på vad de har möjlighet att göra med sitt liv. Begränsningen i möjligheter beskrevs som en faktor som har påverkat deras syn på sig själva och sin förmåga.
Det är klart [omgivningens åsikter] har begränsat mig själv i vardagen genom att få höra sånt, för det liksom gör att man tappar lite tron på sig själv ibland eller så, självförtroendet.
- Deltagare 2
Undermedveten påverkan från närstående
Utöver den medvetna och direkta påverkan från närstående tog majoriteten av deltagarna även upp en indirekt påverkan från omgivningen som inte är uttalad men har ett inflytande på de val de gör. Det indirekta inflytandet sker då deltagarna noterar underliggande budskap och förväntningar från människor i deras omvärld som har påverkat deras uppfattning i hur de ska leva sitt liv.
På nått sätt känner jag att jag borde leva upp till den här ordningsamma, ordentliga som jag kanske inte alltid orkar va. De, kanske inte alltid den här ansvarsrollen där man ska va skötsam å hålla ordning på sin ekonomi å- ah men liksom ordentliga, duktiga människan som sköter sina studier perfekt å allting.
- Deltagare 6
Samhällets och normers inverkan
Flera uttryckte att det fanns en förväntan om att vidareutbilda sig tidigt efter sin gymnasieutbildning samt en förväntan om att vara driven och framgångsrik i de studier eller arbete som en bedriver. Många beskrev att de kände en underliggande press från samhället att lyckas med de åtaganden de tar sig an samt att de förväntas arbeta tidigt i sina liv för att kunna bidra till samhället.
Jag tror man ofta kan känna sig begränsad men jag kan inte förklara på vilket sätt man känner det, eller varför, men att de finns så himla mycket saker man kan göra idag.. Eller det känns som att alla unga människor tävlar mot klockan, att det finns en ständig stress, man ska va färdigutbildad å ha livet klart liksom.
- Deltagare 2
Flertalet deltagare tog även upp hur könsnormer i samhället har haft en inverkan på dem i val av utbildning och rolltagande i vardagen.
Att jag blir liksom en mekanisk sjöingenjör, det känns ju ganska mycket procent män, i plugget så har vi en tjej på 25 pers, det är klart att det har påverkat mig vart jag är nu. Så jag vet inte om jag hade gjort samma sak om jag var en tjej till exempel [...] Jag tror att det påverkar en ganska mycket med normer å sånt.
- Deltagare 1
Stressens påverkan på måendet
De unga vuxna skiljde på fysiskt och psykiskt mående, där samtliga ansåg sig fysiskt välmående. Psykisk eller mental hälsa varierade beroende på förutsättningar i deras omgivning. Flera av deltagarna nämnde en underliggande stress i vardagen och upplevelse av press från samhället som kunde påverka den psykiska hälsan negativt. För att istället öka förutsättningarna till en god psykisk eller mental hälsa beskrev vissa av deltagarna ett behov av självreflektion för att inse vilka faktorer det är som påverkar hälsan negativt.
Man behöver inte va så jäkla duktig hela tiden. Om jag kommer bort från den inställningen, då tycker jag om mig själv mer. Å då mår jag bättre så de håller jag redan på med, typ..
- Deltagare 6
Självbestämmande
Kategorin självbestämmande bygger på upplevelser av kontroll och möjligheter i val och att få följa sin egen väg. Deltagarna beskrev att valmöjligheter ibland upplevs som många och ibland som få, och att mängden upplevda val påverkar hur deras framtid kan se ut.
Upplevd kontroll i val
Flera deltagare beskrev upplevelsen av att få kontrollera sina val som viktigt att känna för sitt eget välmåendes skull, men också för formandet av sin aktivitetsidentitet. Flera beskrev möjligheterna som många och nåbara.
Hade jag velat resa jorden runt så hade jag kanske pausat mitt plugg, jag har så att jag hade kunnat jobba ett år och sen rest, och jag har vart ute och rest en del.
Så om jag hade haft sånna grejer så hade jag kunnat göra det, jag känner inte att nått riktigt begränsar mig.
- Deltagare 1
Även om de unga vuxna beskrev att de upplever sig vara i kontroll av sina val kan det vara svårt att veta exakt vilka val en som ung vuxen ska göra.
Till viss del så har [frånvaro av vägledning] känts, nästan begränsande. Jag får försöka lista ut vad de e jag ska göra, men jag har ju typ noll kunskap i hur man tar sig nånstans. Samtidigt så har det vart väldigt bekvämt, jag har nog aldrig känt att nån gör intrång på vad de e jag vill göra, jag har aldrig känt mig begränsad på det sättet. Jag har aldrig känt mig tvungen till nått.
- Deltagare 5
Upplevelse av begränsade valmöjligheter
Ibland kunde de unga vuxna uppleva sig begränsade i valmöjligheter. Några av deltagarna skiljde på val och möjligheter som låg utom deras kontroll och att de ändå inom ramarna för vad som var kontrollerbart kunde välja relativt fritt. Begränsade valmöjligheter beskrevs bland annat i boende, skola och ekonomi. Vissa lyfte även att de upplevde sig behöva ta val utifrån ekonomisk vinst framför intresse.
Det har alltid pratats såhär ”bara bli inte musiker för allt du gör i världen”, så när jag valde val av yrke så har jag väl kanske tänkt såhär, vad kan vara en bra inkomstkälla och ge mig många alternativ, istället för att välja att bli konditor vilket kanske jag skulle tycka va superkul [...] Så det är väl en sån sak jag skulle säga har påverkat varför jag har valt att göra nånting mer.. akademiskt.
- Deltagare 4
En annan begränsande faktor som lyftes av deltagarna var tid. Behov av att prioritera måsten i vardagen över aktiviteter som deltagarna själva ville göra framkom som ett hinder i deras valmöjligheter.
Det stora är att ha mer tid.. Asså det är verkligen den, det kunde handlat om vad som helst, nu är det jobb som begränsar min tid.. Det är det jag vill ha, jag vill ha mer tid.
- Deltagare 5
Följa sin egen väg
Möjligheten att få ansvara över viktiga beslut och att få göra som en vill, oavsett influenser från omgivningen, gav uttryck för att somliga av de unga vuxna känner att de följer sin egen väg.
De va ingen annan som riktigt pushade mig för att välja musiken som riktning, snarare tvärtom. Typ ingen i min familj som hållt på med nått estetiskt så egentligen. De e mest akademiker.
- Deltagare 7
Frigörelse medför utmaningar
Frigörandet under övergången från ung till ung vuxen var en återkommande påverkande faktor i de beslut de unga vuxna vill och behöver ta i vardagen.
Formandet av självbild
Deltagarna tog upp ämnen som reflekterade över formandet av en egen identitet under övergången från att vara ung till ung vuxen. Deltagarna berättade om situationer i deras vardag då de upplevt sig inte passa in i omgivningar eller roller de tidigare befunnit sig i och känt en önskan att växa in i en egen identitet och roll.
Framförallt ville jag flytta hemifrån. Jag å mina föräldrar.. De va inte att vi inte kom överens, men de krocka lite för mycke liksom. Dom var två vuxna som har valt att bo tillsammans å jag va en vuxen som bara va tvungen å bo där.
- Deltagare 6
Resurser från barndom
Flera av deltagarna uttryckte att de upplever sig lyckligt lottade i deras liv, de ansåg sig ha haft goda förutsättningar för att kunna välja fritt vad de velat göra med sin vardag och i sina liv med resurser från sin uppväxt. De unga vuxna som belyste resurser från uppväxten beskriver sig ha varit relativt befriade från begränsningar i sina aktivitetsval.
Jag har ju alltid känt att jag haft en väldigt, vad ska man säga, lyckligt lottad plats i livet, eller att man är medveten om att man varit väldigt priviligerad [...] Aldrig liksom känt att jag inte haft nån möjlighet som jag hade velat ta som jag inte har kunnat på grund av ex antal faktorer liksom.
- Deltagare 5
Vuxenlivets utmaningar och ansvar
Deltagarna belyste att de utmaningar som de nu upplever från vuxenlivet påverkar de val de gör då de upplever ett eget ansvar för sitt liv på en nivå de inte gjort tidigare.
För varje nytt år kommer det en ny nivå av svårighetsgrad på vad det än e du håller på med liksom, du klättrar ju väldigt mycket hela tiden.. tills du tillsut då har gått klart nån utbildning eller vad det e du håller på med å kan landa nånstans.
- Deltagare 7
Det egenansvar en har som vuxen upplevdes även vara en utmanande faktor i deltagarnas vardagsliv. Att bli vuxen innebar att de behövde ta ett större ansvar gällande utgifter och måsten, så som att själv lista ut hur räkningar betalas och vad en behöver göra för att kunna uppnå den karriär en har sikte mot.
Du skulle njutit mer av att vara barn, ”the reality” av verkligheten när man e vuxen e ganska så hårt. Jag vet inte, alla ansvar man har… Ibland vill man bara lägga sig under täcket å glömma att världen existerar typ, men man kan inte göra det [...]
De har definitivt inte varit lika kul som man kanske tänkte när man va barn att de skulle va att va vuxen. Men de har också på många sätt varit jättekul att få testa sina egna vingar å så.
- Deltagare 4
Diskussion
Resultatdiskussion
Resultatet av studien visar att de unga vuxna i vissa lägen upplever sig påverkade av sin omgivning att göra aktivitetsval i sin vardag som leder till prestation och framgång. I resultatet beskrev sig de unga vuxna påverkade av inflytandet från samhällets normer och värderingar och att de på grund av dessa upplever en förväntan om att behöva vara framgångsrika och drivna. Erlandsson och Persson (17) argumenterar för att det västerländska samhället idag är uppbyggt kring att människor ska arbeta och leva effektivt, vilket leder till att vi förlorar utrymmet för reflektion över oss själva och vår omgivning. De unga vuxna uttryckte att stressen de upplever i vardagen har en påverkan på måendet och att de upplevde att pressen från samhället kunde påverka deras välbefinnande negativt. Människor upplever sig mer uppbokade med åtaganden under sin fritid idag enligt Erlandsson och Persson (17), vilket leder till minskad energi och sämre förmåga till avkoppling även när vi är lediga. De unga vuxna uttryckte ett behov av mer tid för självreflektion för att kunna få en insikt i vad de behöver för att uppnå en bättre hälsa, ofta upplever de sig behöva prioritera måsten framför egenvalda fritidsaktiviteter. Vi ser ett samband mellan vårt resultat och Erlandssons och Perssons (17) forskning då tidsbristen och pressen de unga vuxna upplever i sin vardag kan ha en koppling till hur samhällsstrukturen idag är formad utifrån prestation och framgång, vilket lämnar lite tid till återhämtning. De stressorer som de unga vuxna upplever från omgivningen och samhället kan i sin tur influera deras formande av aktivitetsidentitet och aktivitetsval till ett mindre hållbart aktivitetsliv.
Det framkom att de unga vuxna upplever att de befinner sig i en stressande tillvaro på många sätt, men att de oavsett detta upplever sig kunna bibehålla en psykisk och fysisk god hälsa.
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) (18) upplever 33% av kvinnor och 16% av män i åldrarna 16-29 ett nedsatt psykiskt välbefinnande, vilket är betydligt mer än i andra ålderskategorier. I åldersgruppen 16-24 upplever 47,1% av kvinnor och 27,3% av män ett besvär av ängslan, oro eller ångest i sin vardag, även detta är markant mer än inom de andra åldersgrupperna (18). Utifrån resultatet av studien uppmärksammas inte en trend av uttalad psykisk ohälsa hos de unga vuxna, dock framkommer det tydliga beskrivningar av stressorer i de unga vuxnas vardag från deras personliga sociala omgivning samt från samhället i stort.
Resultatet visade att under transitionen från ung till ung vuxen uppkommer nya upplevda förväntningar och krav från den sociala omgivningen och samhället, dessa kan vara bidragande faktorer till att unga vuxna upplever mer ängslan och skattar sitt välmående lägre än andra åldersgrupper idag.
Tidigare studier visar att ett individualistiskt samhälle med flera valmöjligheter både kan vara en för- och nackdel för välmåendet (11, 10). Resultatet av denna studie visar att även de unga vuxna upplever denna tvåsidighet i tillgången till många valmöjligheter. De unga vuxna känner en frihet i att ha flertal valmöjligheter, samtidigt uttrycker de att det finns en möjlighet att tappa bort sig själv bland alla val om en inte har ett tydligt fokus i livet att utgå ifrån. Det framkom tydligt i studien att de unga vuxna upplever sig vara i en förvirrande period i livet med många nya ansvar och valmöjligheter. MOHO (6) poängterar att transitionen mellan ung och ung vuxen är en påfrestande process, vilket tydligt speglas i resultatet då deltagarna upplever nya utmaningar som de tidigare i livet inte upplevt. Trots att kunskap finns om att transitionen från ung till ung vuxen är en utmanande period i livsrepertoaren visar resultatet av denna studie att flera av de unga vuxna upplever bristande vägledning i denna förändringsprocess från både samhälle och social omgivning.
Hammell (9) uttrycker att individualismens påverkan på valmöjligheter innebär att vi har större möjligheter att utgå från oss själva i våra val. Resultatet från vår studie visar att de unga vuxna idag upplever sig fria i valtaganden men att omgivningen har en inflytelserik roll i deras beslut både via konkret vägledning samt underliggande förväntningar. De unga vuxna upplever förväntningar från den sociala omgivningen och samhället i stort som influerar dem till att göra val som passar bättre in i den omvärld de lever i. Vi diskuterade kring huruvida fri den fria viljan är om den ändå är inom omgivningens ramar. Trots att deltagarna upplevde påverkan från omgivningen, så upplevde de ändå sig själva ha god möjlighet till att göra egna val.
I studien var en deltagare arbetande medan de resterande sex deltagarna var studerande på högskola, universitet eller gymnasium. Resultatet kan därmed ha fått en mer riktad uppfattning kring att unga vuxna förväntas studera för att “lyckas” nå samhällets förväntningar. Resultatet hade potentiellt sett annorlunda ut om majoriteten av deltagarna istället hade arbetat eller varit arbetslösa då deras vardag och aktivitetsliv hade skiljt sig från denna studies deltagare.
Resultatet i denna studie visar olika faktorer som påverkar aktivitetsidentitet, aktivitetsval och hälsa för unga vuxna i Stockholms- och Göteborgsområdet. En vidare utveckling på studien till fler städer och landsbygd hade potentiellt bidragit till annorlunda och fler perspektiv. En studie med en annan åldersgrupp än den som denna studie berör vore också relevant för aktivitetsvetenskapen, dels för att se hur upplevelse av aktivitetsidentitet, aktivitetsval och hälsa kanske utvecklas eller förändras genom livets repertoar, men dels också för att se vilka olika påverkande faktorer individer kanske upplever i olika åldersgrupper. Vi ser att syftet
med denna studie, omgivningens påverkan och samhällets inflytande på aktivitetsval inte enbart är relevant för just unga vuxna, utan även kan vara överförbar till fler målgrupper.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att utforska vad som influerar unga vuxnas aktivitetsval och hur de ser på sin livssituation utifrån aktivitetsidentitet och vi valde därför att använda en kvalitativ intervjumetod med induktiv ansats (13). Vi var eniga om att använda en kvalitativ intervjumetod för att utforska de unga vuxnas sociala processer och få mer kunskap om livsomvälvande fenomen. En kvantitativ studie sågs inte ha samma potential i att resultera i informativ data kring individers aktivitetsval och aktivitetsidentitet. Studien gjordes på kandidatnivå och utfördes under ett kort tidsspann på tio veckor, därmed begränsades studien till sju deltagare. En större kvalitativ studie hade potentiellt kunnat visa på fler samband mellan aktivitetsidentitet, aktivitetsval och hälsa.
Vi valde att utföra samtliga intervjuer tillsammans för att i största möjliga mån ge liknande förutsättningar för alla intervjudeltagare. Varje intervju var dock unik i sitt innehåll, vilket påverkade vilka följdfrågor som ställdes. Vissa deltagare fick fler följdfrågor än andra beroende på respons och tidsåtgång, potentiellt kan detta haft en inverkan på resultatet då olika frågeområden fördjupades mer eller mindre under de olika intervjuerna. Faktumet att vi var två som intervjuade och att deltagaren i intervjun var en enskild individ kan också ha skapat en mindre intim och mer auktoritär miljö för deltagaren. Å andra sidan kan deltagaren ha känt sig mer uppmärksammad i jämförelse om enbart en av oss höll i intervjun, då två personer lyssnade in deras svar.
Tre av sju intervjuer utfördes via Zoom, de andra fyra hölls i grupprum på Göteborgs Universitet. Fördelarna med Zoom var att vi kunde bredda studien utanför Göteborgsområdet och även inkludera kontaktnät i Stockholmsområdet. Det var även lättare att finna tid inom snar framtid för de deltagare som närvarade via Zoom jämfört med de som behövde ta sig fysiskt till intervjun. Deltagarna över Zoom närvarade från sina privata hem och därmed i en för dem känd plats, vilket kan ha skapat en tryggare atmosfär. Att deltagaren intervjuades i sitt eget hem kunde dock även vara en nackdel - vid en av intervjuerna fick korta avbrott göras då familjemedlemmar till deltagaren var hemma och interagerade med deltagaren under intervjutiden. Över Zoom var det något svårare att läsa in deltagarnas kroppsspråk, detta kunde leda till att vi som intervjuade och deltagarna vid tillfällen råkade avbryta eller prata i mun på varandra. För deltagarna som närvarade på plats sågs fördelar i att kommunikationen breddades ytterligare till kroppsspråk. En av oss fick också möta upp deltagaren, bjuda på kaffe och sedan småprata fram till grupprummet, något som kan ha fått deltagaren att koppla av mer inför intervjuns start. Nackdelar med deltagandet på plats var svårigheten att boka en tid inom en snar framtid, då det krävde mer logistik för deltagarna att ta sig fysiskt till intervjuplatsen.
Våra egna upplevelser av livet som ung vuxen gav en förförståelse i vad deltagarna kunde tänkas säga och ta upp under intervjuerna. En av oss är helt inom målgruppens inklusionskriterier, vilket skapade en relaterbarhet och nyfikenhet till de olika perspektiven deltagarna delade med sig av. Den andra av oss har passerat studiens åldersspann, men hade erfarenhet av att arbeta med att intervjua och ge studieråd till ungdomar, vilket formade en förförståelse för de unga vuxnas aktivitetsval. Vår förförståelse kan ha påverkat studien på olika sätt. Å ena sidan kan förförståelsen resultera i att vi var påverkade av vilka svar vi själva förväntade oss att få utifrån vår egen upplevelse av att vara ung vuxen, å andra sidan ger denna
förförståelse oss en god grund till att ställa frågor som ger relevanta och innehållsrika svar inom ämnet. För att upprätthålla trovärdigheten av resultatet arbetade vi medvetet kring våra egna uppfattningar om vad resultatet av studien kunde tänkas bli för att undvika att ställa ledande frågor samt säkerställa att personliga synpunkter och upplevelser inte påverkade det slutgiltiga resultatet.
Vi delade initialt ett intresse för alla de valmöjligheter samhället erbjuder idag och för vilka faktorer som bidrar till transitionen in i vuxenblivandet. För att bevara ett empiristiskt förhållningssätt och stärka pålitligheten gick vi in i studien med ett öppet synsätt och vi bad intervjudeltagarna förtydliga svårtolkade uttalanden. Vi som intervjuare och deltagarna delade inte heller några privata händelser eller åsikter med varandra innan intervjun, samt så delade vi inte några egna värderingar med deltagarna under intervjuerna. Under intervjuerna kunde deltagarna återkomma till ämnen som diskuterats tidigare och vidareutveckla dom, vi kunde därmed se en underliggande innebörd i de meningsbärande enheter som togs ut baserat på tankar och åsikter som framkommit under intervjun i stort.
Slutsats
Den röda tråden som syntes i studien var hur de unga vuxnas aktivitetsval och aktivitetsidentitet influerades av deras upplevelse av valmöjligheter i livet och känslan av självkontroll. Nya förväntningar från samhället uppkommer under de unga vuxnas transition från ung till ung vuxen, vilket orsakar påfrestningar som de inte upplevt tidigare. Trots de förväntningar av prestation de unga vuxna upplever från samhället upplever de ändå en frihet i de val de gör i vardagen och en kontroll över formandet av sin egen aktivitetsidentitet. För att uppnå mer hållbara beslut kring sina aktivitetsval uppmärksammar de unga vuxna ett behov av mer tid för återhämtning och självreflektion. Unga vuxna är en stor målgrupp i samhället som ofta diskuteras men vars egna röster sällan lyfts. Vidare forskning inom denna studies område och målgrupp är nödvändig för att kunna få en bredare förståelse för unga vuxnas självutveckling, för att bidra till det preventiva arbetet mot psykisk ohälsa bland unga vuxna samt för att se närmare på potentiella insatser från samhället i transitionen från ung till ung vuxen då det är en livsomvälvande period. En bredare förståelse för grunden till denna målgrupps aktivitetsval är nödvändig för att minska kunskapsgapet i vad som påverkar unga vuxna i formandet av aktivitetsidentitet idag och öka förutsättningarna för ett framtida hållbart välbefinnande.
Referenser
1. Hocking C. Occupational Science. I: Gellman MD, Turner JR, redaktörer.
Encyclopedia of Behavioral Medicine. New York NY: Springer; 2013. s. 1365–70.
2. Wilcock AA. An occupational perspective of health. Andra upplagan. Thorofare NJ:
Slack; 2006. Kapitel 2, An occupational theory of human nature; s. 50-75.
3. Wilcock AA. An occupational perspective of health. Andra upplagan. Thorofare NJ:
Slack; 2006. Kapitel 3, Occupation: Doing, health and illness; s. 76-111.
4. Munkholm M. Aktivitet och hälsa. I: Eliasson AC, Lidström H, Peny-Dahlstrand M.
Arbetsterapi för barn och ungdom. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2016. s.
43-51.
5. O’Brien JC, Kielhofner G. Interaktionen mellan person och miljö. I: Taylor RR, redaktör. Kielhofner’s Model of Human Occupation: Teori och tillämpning. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2020. s. 47-64.
6. Taylor RR, Pan AW, Kielhofner G. Görandet och blivandet: Aktivitetsförändring och utveckling. I: Taylor RR, redaktör. Kielhofner’s Model of Human Occupation:
Teori och tillämpning. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2020. s. 183-204.
7. De las Heras de Pablo CG, Fan CW, Kielhofner G. Dimensioner av görande. I:
Taylor RR, redaktör. Kielhofner’s Model of Human Occupation: Teori och tillämpning. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2020. s. 145-62.
8. Kjellberg A, Hellberg K. Transition till vuxenlivet. I: Eliasson AC, Lidström H, Peny-Dahlstrand M. Arbetsterapi för barn och ungdom. första upplagan. Lund:
Studentlitteratur; 2016. s. 93-103.
9. Hammell KW. Making choices from the choices we have: The contextual-
embeddedness of occupational choice. Can J Occup Ther. Dec 2020;87(5):400–11.
PubMed PMID: 33256473
10. Germani A, Delvecchio E, Li J, Lis A, Nartova‐Bochaver SK, Vazsonyi AT, m.fl.
The link between individualism–collectivism and life satisfaction among emerging adults from four countries. Appl Psychol Health Well Being. Maj 2021;13(2):437–
53. PubMed PMID: 33565246
11. Humphrey A, Bliuc AM, Molenberghs P. The social contract revisited: a re-
examination of the influence individualistic and collectivistic value systems have on the psychological wellbeing of young people. Jour of Youth Stud. 2020;23(2):160–9.
doi: http://dx.doi.org/10.1080/13676261.2019.1590541
12. Henricson M, Billhult A. Kvalitativ metod. I: Henricson M, redaktör. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Andra upplagan. Lund:
Studentlitteratur; 2017. s. 111-19.
13. Lundman B, Hällgren Graneheim U. Kvalitativ innehållsanalys. I: Höglund-Nielsen B, Granskär M, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2017. s. 219-33.
14. Yamada T, Taylor RR, Kielhofner G. Personspecifika begrepp för människans görande och aktivitet. I: Taylor RR, redaktör. Kielhofner’s Model of Human Occupation: Teori och tillämpning. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur;
2020. s. 31-46.
15. Jourhavande Medmänniska. Om oss [Internet]. [citerad 24 januari 2023].
Hämtad från: https://www.jourhavande-medmanniska.se/om-oss/
16. Mind. Livslinjen – för dig som är ung och vill chatta om det känns jobbigt [Internet].
Mind. [citerad 24 januari 2023]. Hämtad från: https://mind.se/hitta-hjalp/livslinjen/
17. Erlandsson LK, Persson D: Time to reevaluate the machine society: Post-industrial ethics from an occupational perspective. Jour of Occup Sci. 2002;9(2):93-99. doi:
https://doi.org/10.1080/14427591.2002.9686497
18. Statistiska Centralbyrån. Psykiskt välbefinnande [Internet]. SCB; 2019. [citerad 06 december 2022]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-
statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamstalld-halsa/psykiskt-valbefinnande/
