Postadress: Telefon: E-post:
P.O.BOX 830536 Amman 11183 Jordan
+962- 6- 590 1300 ambassaden.amman@gov.se
Besöksadress: Telefax:
20 Abdel Majeed Al-Adwan St.
Abdoun Amman, Jordan
+962-6-593 0179
Svar på förfrågan ang. situationen för HBTQ personer i Libanon
Ambassaden har anlitat en oberoende juridisk konsult, samt haft kontakt med NGOs i Libanon, för att kunna besvara förfrågan.
---
Hur ser strafflagstiftning ut gällande hbtq-personer?
- Är det den sexuella handlingen som är straffbar, eller riskerar man bestraffning enbart genom att vara HBTQ?
Homosexuella handlingar bestraffas i enlighet med olika artiklar i den libanesiska strafflagen: avdelning IV "Överträdelser av moral och den allmänna moralen", genom vilka homosexualitet effektivt kriminaliseras.
I detta sammanhang finns en viktig distinktion mellan:
- Homosexuella handlingar innehållande våld eller övergrepp mot minderåriga, å ena sidan, och
- Samtyckande homosexuella handlingar mellan vuxna å andra sidan.
Följande gäller samtyckande homosexuella handlingar mellan vuxna. Den viktigaste artikeln i detta avseende är artikel 534, vari stadgas att "allt sexuellt umgänge som strider mot naturens lagar straffas med fängelse i upp till ett år."
Artikel 534 har, trots att den inte uttryckligen nämner homosexualitet, rutinmässigt används av domstolarna som grund för bestraffning av homosexuella handlingar i Libanon. Huvudargumentet genom vilket
homosexuella handlingar utses som "gärningar som strider mot naturlagarna"
är att de inte kan leda till fortplantning och därmed motsäger den
kontinuerliga reproduktionen av mänskliga civilisationen. Kriminaliseringen av homosexualitet är således ett sätt att bevara traditionella familjens
härstamning.
Amman
Den gängse definitionen av artikel 534 avseende den sexuella akten som sådan tyder på att den inte straffar sexuell läggning uttryckt i någons identitet, livsstil eller beteende. Dock förekommer vissa fall då den använts även då inget sexuellt umgänge förekommit. Exempelvis fallet då en vuxen man greps och åtalades enligt artikel 534 på grundval av en rapport från sin mor som hade hävdat att han "agerar som en kvinna".
På grund av den oklara formuleringen i artikel 534 och avsaknaden av en tydlig definition eller lista över "sexuellt umgänge som strider mot
naturlagarna", är omfattningen av dess tillämpning stor. Uttrycket “sexuellt umgänge” (“moujama’a på arabsika :"ةعماجم" ) implicerar att den
homosexuella handlingen i sig skulle vara straffbart enligt denna artikel. I rättspraxis har dock definitionen av "sexuellt umgänge som strider mot naturens lagar" mestadels begränsats till sexuellt umgänge mellan män. Därför har lesbiska anklagats och blivit straffade i mindre omfattning än homofiler, och bisexuella män enbart när de ertappats i en sexuell handling med en man.
I vissa fall har lesbiska åtalats enligt andra artiklar, såsom artikeln om oanständighet (509).
Sexuella handlingar i offentliga utrymmen, såsom till exempelvis kyssar bland HBT-personer, har straffats enligt artikel 231 om "kränkning av den allmänna moralen".
Det finns en lång lista av domar med vilka personer har dömts i enlighet med artikel 534 på grundval av blotta misstanken om homosexualitet. Artikel 534 har till exempel använts för att döma en person som följde en annan person av samma kön till en parkeringsplats och erkände sin avsikt att genomföra homosexuella handlingar med denne (2003); samt för att döma två kvinnor som levde tillsammans och öppet deklarerat sin homosexualitet, detta utan några bevis för deras sexuella relation (2002). I ett fall har även utbyte av telefonnummer på Internet inför ett planerat möte mellan misstänkta HBT- personer betraktas som ett brott enligt artikel 534 (2000).
På grund av dess brist på klarhet åberopas artikel 534 ofta för godtycklig förföljelse av människor. Ett exempel är fallet med en syrisk invandrare som ursprungligen stod anklagad för mord och inte frikändes trots att han bevisades vara oskyldig till mordet utan dömdes slutligen enligt artikel 534.
I avsaknad av tydliga bevis för homosexuellt umgänge utsätts misstänkta som grips enligt artikel 534 ofta för övergrepp av polisen och säkerhetsstyrkorna för att framkalla bekännelse av skuld. Det senaste fallet inträffade i augusti 2012, då 36 män greps på en biograf i Bourj Hammoud stadsdelen i Beirut
som påstås visa pornografiska filmer. Samtliga var från en mindre privilegierad bakgrund. På polisstationen dit männen kördes, utsattes de för anala
undersökningar som skulle syfta till att bevisa att de hade ägnat sig åt homosexuella handlingar. På grund av de tvivelaktiga resultaten av dessa
"tester om skam", åtalades enbart tre av männen enligt artikel 534. Flera NGOs reagerade, bl.a. HBT-föreningen Helem. Den libanesiska TV-kanalen MTV gjorde ett reportage, vilket ledde till att fler medier reagerade och att fler började protestera mot denna typ av test. Inrikesministern följde upp med ett s.k. cirkulär till polisen att denna typ av test inte fick genomföras.
Denna incident illustrerade dels medias roll i att mobilisera allmänheten, men också utmaningen för mindre privilegierade som inte har tillgång till NGOs.
Det finns i dag inga pågående rättsprocesser där ”onaturligt sexuellt umgänge” åberopas, men från NGOs befarar man att personer arresteras i mindre privilegierade miljöer.
Enligt en studie som publicerats av HBT-föreningen Helem, vari advokaten Nizar Saghyeh har analyserat över 40 fall prövade av olika libanesiska
domstolar, resulterar de flesta anklagelser enligt artikel 534 i fängelsestraff. De flesta översteg dock inte tre månader och sträckte sig ofta enbart under häktningsperioden, i vissa fall förmodligen för att motivera den. I allmänhet, får personer som anses ha varit initiativtagare till sexuellt umgänge eller ha spelat en mer aktiv eller dominerande roll i det hårdare straff än personer som anses varit den svagare parten eller utnyttjas.
- 2009 fattades ett domstolsbeslut angående att homosexuella handlingar mellan samkönade inte kan anses vara onaturliga, då de är konsensuella. Vilken bärkraft har denna dom på den libanesiska lagstiftningen angående att sexuella handlingar är straffbelagda?
De bevis som används för att åberopa artikel 534 är ofta fabricerade och bygger på människors förutfattade meningar om andra människors beteende.
Det intressanta med artikel 534, jämfört med andra artiklar i den libanesiska strafflagen är att en person blir straffad med grund i att det homosexuella umgänget uppfattas strida mot naturens lagar. Man kan därför hävda att en förändring av samhällsnormerna (dvs. om homosexualitet börjar anses vara naturligt i samhället) skulle innebära att kriminalisering av homosexuellt umgänge blir inaktuellt. Detta är just argumentationen i domen av domstolen i Batroun 2009 som förnekade tillämpligheten av artikel 543 om
homosexualitet med följande förklaring:
”... medan lagen å andra sidan inte definierar naturen som ett specifikt begrepp, eller en standard, för att mäta hur lagen är förenlig med eller mot naturen, eller dess lagar; vilket
följaktligen innebär att det är upp till domaren att besluta vad är naturligt, anser vi att människan inte har kunnat förstå alla aspekter av naturens lagar samt att hon fortfarande försöker utforska både naturen som sådan och sin egen natur; och baserad på ovanstående har begreppet "onaturligt" samband med samhällets tänkesätt, seder och dess godtagbarhet av nya naturliga mönster som hon inte är bekant med eller som hon ännu inte accepterat, följaktligen är människan del av naturen och en av dess beståndsdelar, en cell inuti en cell i den, det kan mot denna bakgrund inte sägas att överhuvudtaget något bruk av hennes beteende är emot naturen även om det handlar om en brottslig handling eftersom det är naturens lagar. "
Domslutet utgör grunden för en ny rättspraxis och kan därmed initiera en viktig förändring i riktning mot de-kriminalisering av homosexualitet i den libanesiska lagen. Fler domare har därefter börjat följa denna jurisprudens.
- Hur många personer har sedan år 2009 dömts för samkönade sexuella handlingar?
- Riskerar en person som är öppet HBTQ annan bestraffning, hårdare bestraffning eller påhittad brottslighet, enbart p.g.a. den sexuella läggningen?
- Hur långt har arbetet med att avskaffa artikel 534 i strafflagstiftningen kommit?
Det civila samhällets organisationer samt icke-statliga organisationer såsom Helem och Meem, understödda av internationella organisationer och uppmuntrade av den internationella utvecklingen (t.ex. deklassificering av homosexualitet som en psykisk sjukdom av WHO år 1990 och utkastet till FN: s deklaration för att förhindra kriminalisering av homosexualitet 2008), har under åratal förstärkt sin kamp för HBT-rättigheter och förespråkat avlägsnande av artikeln 534 från den libanesiska strafflagen.
---
Finns det fredade platser eller liknande för hbtq-personer?
- Finns det fristäder eller comunities där HBTQ-personer kan leva relativt öppet med sin läggning?
Samtidigt som homosexualitet är fortfarande ett tabu i stora delar av det konservativa libanesiska samhället, är HBT-personer mindre diskriminerade i Libanon än i andra arabiska länder. Under det senaste årtiondet, med
tillkomsten av homosexuella klubbar och barer samt grundandet av den första föreningen för skydd och främjande av HBT-rättigheter i Mellanöstern, Helem, i Beirut, har en viktigt HBT- gemenskap växt fram i Libanon.NGO
bekräftar att homosexuella klubbar och barer tolereras av polisen (inga gripanden eller räder).
Förutom Helem finns flera andra frivilligorganisationer i Libanon som inriktar sitt arbete på att bistå HBT-personer, bl.a. Meem. I vissa fall samarbetar myndigheterna med de frivilliga organisationerna, till exempel om hiv- upplysning.” (Det pågick en kampanj där socialministeriet finansierade en kampanj som delade ut kondomer utanför barer i Gemmayzeh, men som sedan kritiserades varför själva utdelningen ställdes in.)
Som ovan sagt är viktigt att ha i åtanke att Libanon- eller snarare Beirut- är ett förhållandevis liberalt land i regional jämförelse, men sociala och straffrättsliga normer hindrar alltjämt att man öppet visar sin sexuella läggning. Det råder troligen lägre toleransnivå i mer konservativa miljöer, inklusive Tripoli och Saida.
---
