The purpose of the evaluation was to assess the potential of the program to achieve the expected results and impacts, as defined in the research agenda. The evaluation has also been of a formative nature and provides recommendations for the further development of the program. A reference group consisting of researchers active in migration and integration has helped develop the research agenda and provides ongoing input to program managers.
The projects financed by the program respond to varying degrees of the knowledge need identified in the research agenda. In order to achieve the general objectives of the national research programs and to increase the programme's contribution to addressing societal challenges, greater coordination with other initiatives in Sweden is considered necessary. There is a high demand for research projects highlighting gender equality issues in migration and integration, as this was not part of the programme's implementation.
There is a discrepancy between the level of ambition of the program objectives and the implementation of the programme. As the program has not limited its calls to the areas of intervention and knowledge needs identified in the research agenda, it becomes difficult to realize synergies between projects and results.
Att stärka forskningsfältet i bred bemärkelse. Genom att till exempel stödja forskningsprojekt, miljöer och forskningsinfrastruktur
Syftet med NFP Migration och Integration är "att stärka forskningen inom detta område och främja forskningens tillgänglighet och spridning, för att skapa goda förutsättningar för forskarnas samarbete för att möta sociala utmaningar och ta tillvara möjligheter med migration och integration".9. Syftet med forskningsagendan var att undersöka och analysera hur migration och integration av NFP:er skulle utformas. Forskningsagendan samlade nuvarande och framtida samhällsutmaningar och kunskapsbehov inom migrationsområdet, vilka andra aktörer som fanns inom området samt hur stöd och verksamhet ska utformas för att på bästa sätt bidra till att uppfylla programmets syfte.
Att främja internationell samverkan och synliggöra svensk forskning. Genom till exempel bidrag till internationell postdok, internationella forskningsprojekt och
Källa: Vetenskapsrådet, Forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet om migration och integration – stärka forskning för att adressera samhällsutmaningar, 2018. Insatsformer och aktiviteter i NFP Migration och integration klassificeras i tre huvudprograminriktningar enligt Forskningsagendan 2021, se avsnitt 2.2. I samband med seminarieserien publicerade Delmi och NFP Migration and Integration lättillgängliga forskningssammanfattningar, så kallade policy briefs, av ett urval av programmets projekt.
Som framgår av avsnitt 2.3.2 har NFP Migration and Integration en bottom-up-strategi, vilket innebär att det är forskarna inom området som styr och väljer ut de frågor som ska utredas inom programmet. Därför fokuserar NFP Migration and Integration på att stärka förutsättningarna för forskningsfältet genom att ge finansiering till forskningsprojekt och miljöer baserade på vetenskaplig excellens. Enligt analysen (ingår inte i rapporten) bidrog NFP-migrering och integration till endast 6 av programmets 19 forskningsämnesgrupper18.
Genom att ta NFP migrations- och integrationsprojekt brett inom området migration och integration skapas förutsättningar för tvärvetenskaplig och multidisciplinär samverkan19 inom programmet. Observera att statliga forskningsfinansiärer har olika uppdrag, och därför kan ha finansierat olika typer av projekt inom migration och integration. Dessutom planerar programmet att etablera forskarskolor inom migration och integration för att samla doktorander, vilket både intervjuare och forskare förutser kommer att leda till en större kraftsamling på området.
Dessutom kommer NFP Migration och integration att fortsätta att vara värd för seminarier med Delmi under 2022 och därefter. Genom att finansiera forskare som arbetar vid svenska lärosäten stärker NFP Migration och Integration indirekt kopplingen mellan forskning och högre utbildning, eftersom forskarna undervisar vid landets lärosäten. NFP Migration and Integration bidrar i första hand till jämställdhet bland deltagande forskare, genom tillämpning av VR-strategin för jämställdhet i programmet26.
I intervjuerna beskriver ledamöter i programnämnderna att NFP Migration och Integration använder programnämnden som en rådgivande grupp. Det nya ansvaret har inneburit en omfördelning av PFP-migrerings- och integrationspersonalresurser, se avsnitt 2.3.1. Med tillägg på systemnivå menas här vad NFP Migration and Integration har bidragit med utöver vad som ändå skulle ha hänt med forsknings- och innovationssystemet.
Bidra till högkvalitativ forskning och kunskapsuppbyggnad
Här finns en uppenbar diskrepans mellan regeringsuppdragets ambition att programmet ska skapa starka synergier mellan aktörer som kompletterar varandra vad gäller kunskaper, färdigheter och uppgifter31 och hur programmet är organiserat. I det följande sammanfattar vi programmets utveckling och drar slutsatser av halvtidsutvärderingen i förhållande till programmets mål.
Bidra till evidensbaserad politik och förvaltning
Att bidra till en stark anknytning mellan forskning och den högre utbildningen
Att bidra till en utvecklad dialog mellan forskare, praktiker och beslutsfattare
Att bidra till jämställdhet
Samtidigt innehåller forskningsagendan för programmet frågor om jämställdhet relaterade till de globala Sustainable Development Goals (SDG), relaterade till internationell migration (SDG), och understryker att det kan vara meningsfullt att främja forskning som undersöker skillnaderna mellan män och kvinnor i olika delar av samhället. Knappt en tredjedel av projektledarna uppgav i undersökningen att deras projekt bidrog till det globala jämställdhetsmålet, se kapitel 2.3.2. Det bör i sammanhanget noteras att projektledarna har höga förväntningar på att deras forskning ska bidra till ökad jämställdhet och jämställdhet på sikt och stärka den internationella konkurrenskraften inom sin forskningsorganisation.
Att forskningsprogrammet är väl samordnat med andra satsningar nationellt och internationellt samt att synergier skapas.
Att forskningsprogrammet är väl koordinerat med andra satsningar nationellt och internationellt, och att det skapas synergier
Att forskningsprogrammet anpassas och utformas till de olika forskningsområdenas förutsättningar och bedrivs i flexibla former
Att forskningsprogrammet skapar förutsättningar för tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan
Vi inleder detta sista kapitel med att formulera våra huvudslutsatser för att slutligen ge våra rekommendationer för vidareutvecklingen av det nationella forskningsprogrammet inom migration och integration. I de föregående kapitlen har denna rapport redogjort för Nationella forskningsprogrammet inom migration och integration, dess insatser och verksamhet och hur effektivt det är för att bidra till att programmet når de mål som satts upp i sin strategiska agenda. Förutsättningarna att arbeta inom migrations- och forskningsområdet för ett bredare samarbete mellan olika vetenskapsområden, både på projekt- och programnivå, är goda.
När det gäller utnyttjandet av forskningsresultat bidrog programmet till att öka forskningsresultatens genomslag i samhället genom allmän kunskapsuppbyggnad och initiativ för att främja evidensbaserad politik och styrning, främst genom samarbetet med Delmi. Trots att programmet inte genomförde programspecifika insatser för att stärka kopplingen mellan forskning och högre utbildning kan vi konstatera att programmet stärkte kopplingen mellan forskning och högre utbildning. Programmets insatser och aktiviteter som hittills bedrivits för att bidra till jämställdhet utgår från VR:s strategier som inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i bedömningen av ansökningar och genomför kontinuerliga analyser och uppföljningar av dess jämställdhetsarbete.
Det finns en diskrepans mellan ambitionsnivån i regeringens uppdrag/programmål för NFP-migrering och integration och hur programmet har genomförts. Programmet gjorde till exempel inga tydliga prioriteringar för att aktivt främja tvärsektoriell samverkan och dialog mellan forskare, praktiker och beslutsfattare i forskningsprojekten, vilket sannolikt begränsade programmets mervärde i förhållande till VR:s ordinarie forskningsfinansiering. Forskningsmedel bör riktas specifikt till de insatsområden och kunskapsbehov som identifierats i agendan för att öka sannolikheten för att önskade resultat uppnås.
Öka graden av tvärsektoriell samverkan genom att utveckla och implementera strategier för att stimulera samverkan mellan forskare, praktiker och beslutsfattare från olika samhällssektorer. Utveckla programmets mål och programlogik så att måluppfyllelsen lättare kan bedömas och så att målen kan användas för att strategiskt styra genomförande, uppföljning och utvärdering av programmet. Till exempel vilken typ av koppling mellan forskning och högre utbildning programmet vill uppnå, och vilka kriterier som måste uppfyllas för att avgöra om ett sådant samband har förekommit.
VR försåg oss med kontaktuppgifter och för att undvika dubbelräkning fick projektledare som ledde flera projekt finansierade genom programmet bara en enkät.
Utvärdering av det Nationella forskningsprogrammet inom Migration och integration
- Hur bidrar programmets utformning, insatser och aktiviteter till att skapa förutsättningar för att uppnå respektive agendas förväntade resultat och effekter och
- Vilket mervärde tillför programmet forsknings- och innovationssystemet?
- Hur bidrar programmet till förnyelse och nytänkande inom identifierade samhällsutmaningar?
- Hur bidrar programmet till att adressera kunskapsluckor och/eller kunskapsbehov?
- Hur bidrar programmet till tvärvetenskapliga samarbeten inom ramen för programmen?
- Hur bidrar programmet till tvärsektoriell samverkan inom ramen för programmen?
- Hur integreras och samordnas programmet och programmets aktiviteter och insatser med andra pågående insatser inom området nationellt såväl som internationellt?
- Hur bidrar programmet till nyttiggörande av forskningsresultat?
- Hur skulle programmet kunna vidareutvecklas för att stärka sin roll som nationell forskningsplattform inom sitt område och uppfylla ambitionen att bidra till att möta stora
Hur bidrar programmets utformning, insatser och verksamhet till att skapa förutsättningar för att nå respektive agendas förväntade resultat och effekter och förutsättningar för att nå respektive agendas förväntade resultat och effekter och därmed möta samhällsutmaningar. Med tanke på bredden och storleken på detta forskningsfält bedömer vi att de enskilda projekten bidrar till att stärka fältet. Den gemensamma programverksamheten - seminarier och mer öppna utåt - bidrar till att synliggöra själva fältet och specifika forskningsfrågor.
Det skulle vara intressant att fråga dem vilka förändringar de tror att de behöver i sin organisation för att främja användningen av forskningsresultat i sin praktik. Enligt vår uppfattning handlar flera projekt, både i urvalet av projekt vi bedömt och i andra stödda projekt, om nyutveckling (skärpta gränskontroller, ökad användning av biometri eller sociala medier) som vi vet för lite om. Det verkar finnas en god dialog mellan forskare och användare, men det finns också utrymme för förbättringar, till exempel genom att stärka användargruppens möjligheter att bearbeta och tillämpa forskningsresultat i praktiken.
Vår bedömning är att samordning och integration framför allt sker genom programövergripande insatser som seminarier, policybriefer och annan utåtriktad kommunikation: Den uppdaterade agendans kartläggning av stödda insatser från 2017 ger intryck av god samordning med det särskilda forskningsprogrammet om segregation och rasism och den särskilda NordForsk-satsningen, men hur denna samordning skapas är svårt att bedöma. Hur kan programmet vidareutvecklas för att stärka sin roll som nationell forskningsplattform inom sitt område och uppfylla ambitionen att bidra till mötet mellan stora forskningsplattformar inom sitt område och uppfylla ambitionen att bidra till att möta stora samhällsutmaningar. Vår bedömning är att programmets breda ansats gör det svårt att utveckla synergier mellan projekt och resultaten kommer sannolikt att vara spridda och spänna över många forskningsfrågor.
En möjlig väg framåt är att inventera alla projektansökningar som inte antagits och se om det finns intresse hos dessa forskare att delta i att svara på specifika forskningsfrågor inom mer definierade områden (t.ex. utbildning, hälsa, åldrande) inom integrationsområdet. En annan möjlighet är att ha workshops som har ett tydligt fokus på metod- och teoriutveckling. Här bedömer vi att framtida satsningar på forskarskolor skulle kunna bidra till att stärka programmet, givet att dess inriktning matchar luckor kring till exempel internationell forskning, styrning och policyaspekter, historiska/longitudinella ansatser och internationella jämförande studier.
Programmet kan utveckla metoder för att öka mottagarens kapacitet i samhället för att långsiktigt öka nyttan av forskningen. Tjänsten ska tillhandahålla data om forskningsfinansiering i Sverige, främst från statliga finansiärer, men även olika privata eller statliga stiftelser ingår i underlaget från organisationer som skickar data till den databas som byggts för uppdraget. I de flesta fall går det att använda upp till tre eller flera forskningsämnen för att ange exempelvis ett tvärvetenskapligt projekt.
