Programagendan syftar till att bilda ett strategiskt ramverk och verktyg för att möjliggöra dialog mellan forskningsfinansiärer, forskningsutförare och andra samhällsaktörer. De kunskapsluckor som identifierats i agendan måste vara eftertraktade (även utanför akademin) för att omsätta dem till konkret nytta. Utveckla en modell för tydligare styrning av projektportföljen för att i större utsträckning bidra till agendans effektmål relaterade till exploatering.
Hur programmets utformning, insatser och verksamhet bidrar till att skapa förutsättningar för att uppnå förväntade resultat och effekter av den aktuella agendan och på så sätt uppfylla sociala utmaningar. Hur kan programmet vidareutvecklas för att stärka sin roll som nationell forskningsplattform inom sitt område och för att uppfylla ambitionen att bidra till att uppfylla stora samhällsutmaningar. Sprida, förankra och öka genomslaget av forskningsresultat för att bidra till ökad användning av ny kunskap genom utveckling och innovation, samt policyimplementering och evidensbaserad styrning.
Främja nätverk och kunskapsutbyte mellan forskare och samhälle (myndigheter, professioner, patienter, företag, civilsamhället och sjukvård) i syfte att bidra till ökad samverkan, samhällsrelevant forskning, spridning och genomslag av ny kunskap samt utveckling av innovation. Under arbetet med det strategiska forskningsprogrammet präglades svensk forskning om antibiotikaresistens i form av stöd, publikationer och patent för att identifiera kunskapsluckor och prioritera forskningsbehov. Sammanfattningsvis kan vi bedöma att programmets agenda, inte minst med dess One Health-perspektiv, ger goda förutsättningar för att skapa förnyelse och nytänkande inom forskningsområdet.
Avsnittet behandlar relevansen, effektiviteten och effektiviteten i programmets insatser och verksamhet för att bidra till att forskningsresultaten tas tillvara och att stärka kopplingen mellan forskning och högre utbildning. Dessutom har inga särskilda insatser gjorts för att stödja spridningen av forskningsresultat utanför akademin. Det innebär att de flesta projekt kopplade till programmet inte omfattades av programmets verksamhet och insatser för att öka utnyttjandet av forskningen.
Generellt förefaller de insatser och aktiviteter som genomförs både relevanta och lämpliga för att bidra till att stärka kopplingen mellan forskning och högre utbildning. Nedan redovisar vi hur programmets utformning, insatser och aktiviteter bidrar till att skapa förutsättningar för realisering av förväntade effekter i programmets strategiska forskningsagenda. Effektmålen är hämtade från programteorin för den strategiska agendan (se figur 1), som utvecklades i agendan för att underlätta programutvärdering.
I tidigare kapitel har denna rapport gett en översikt över ABR PBP, dess insatser och aktiviteter och hur lämpliga dessa är för att bidra till uppfyllandet av programmets mål som anges i dess strategiska agenda. Trots att programmet inte gjort specifika insatser för att programmet ska stärka kopplingen mellan forskning och högre utbildning kan vi säga att programmet bidragit till detta. För att öka programmets mervärde i det forskningspolitiska systemet bör det krävas ett större oberoende över fördelningen av programmedel.
Hur programmets utformning, insatser och aktiviteter bidrar till att skapa förutsättningar för att uppnå förväntade resultat och effekter av varje agenda och.
Hur bidrar programmets utformning, insatser och aktiviteter till att skapa förutsättningar för att uppnå respektive agendas förväntade resultat och effekter och
Ämnesexperternas bedömning baseras dels på den empiriska data som utvärderingsgruppen samlat in, dels på ett arbetsmöte som hölls på Faugert & Co Evaluation i Stockholm 2022–. Ämnesexperterna fick i förväg tillgång till programmets strategiska forskningsagenda, en beskrivning av programmets mål och genomförande skriven av utvärderingsgruppen, registeranalyser (inkl. register, finansiering, bidragsgrad, jämställdhets- och sociala nätverksanalyser), samt ett (stratifierat) urval av projekt ur programmets projektportfölj. Under arbetsmötet presenterade beredningsgruppen kompletterande resultat från enkätanalyser och intervjuer, där ämnesexperterna fick tillfälle att reflektera över resultatet.
Vilket mervärde tillför programmet forsknings- och innovationssystemet?
Hur bidrar programmet till förnyelse och nytänkande inom identifierade samhällsutmaningar?
Hur bidrar programmet till att adressera kunskapsluckor och/eller kunskapsbehov?
Hur bidrar programmet till tvärvetenskapliga samarbeten inom ramen för programmen?
Hur bidrar programmet till tvärsektoriell samverkan inom ramen för programmen?
Hur integreras och samordnas programmet och programmets aktiviteter och insatser med andra pågående insatser inom området nationellt såväl som internationellt?
Hur bidrar programmet till nyttiggörande av forskningsresultat?
Hur skulle programmet kunna vidareutvecklas för att stärka sin roll som nationell forskningsplattform inom sitt område och uppfylla ambitionen att bidra till att möta stora
En tydligare kommunikationsplan där det satsas på kunskapsöverföring där resultat av projekt inom programmet redovisas till slutanvändare, till exempel populärvetenskaplig kommunikation och workshops. En tydligare beskrivning av programmets organisation, programnämndens funktion och relationen till Medicin- och hälsovårdsnämnden vid Vetenskapsrådet. En sammanhållen, tydlig och öppet publicerad redogörelse för genomförda aktiviteter och hur de förhåller sig till agendans intentioner.
Tjänsten syftar till att tillhandahålla data om forskningsfinansiering i Sverige, främst av statliga finansiärer, men i underlaget ingår även olika privata eller statliga stiftelser från organisationer som levererar data till den databas som byggts för uppdraget. När det gäller finansiering täcks endast det belopp som avsatts av finansiärerna, eventuell medfinansiering, vilket vanligtvis är fallet speciellt med Vinnova, täcks inte. Finansiärerna som lämnar information till Swecris har olika uppdrag och ansvarsområden, de vänder sig till olika organisationer och aktörer med sina anbud, de har olika anslagsbelopp och antal projekt.
Det gör att det är ganska stora skillnader i datamängderna från de olika leverantörerna till Swecris. Vinnova och Vetenskapsrådet har nästan lika många finansierade projekt, men Vinnova vänder sig till betydligt fler typer av organisationer, inklusive företag, medan Vetenskapsrådet i likhet med flera andra finansiärer främst vänder sig till universitet och högskolor. Finansiärer i Swecris, antal unika organisationer, antal projekt och tilldelat belopp på finansiärerna, för projekt med startår 2017–2021.
Den svenska standarden för forskningsämnen har använts av de flesta finansiärer sedan den infördes 2011/2012 som ett sätt för sökande att ange vilken forskning projekten avser. I de flesta fall går det att använda upp till tre eller flera forskningsämnen för att ange exempelvis ett tvärvetenskapligt projekt. Indelningen av forskningsämnen är på tre nivåer, forskningsämnesområdet, forskningsämnesgruppen och forskningsämnet som är bäst.
I tabell 3 är organisationer, projekt och beviljade belopp indelade efter forskningsområde för de projekt som har klassificerats.
