För att på bästa sätt svara på denna fråga användes ytterligare tre frågor: Vilka teman dominerar rapporteringen av "Angered". Språket är den mekanism som utgör den sociala världen och kan bidra till skapandet, produktionen och reproduktionen av diskurser om Angereds invånare. Ordvalet som används i artiklarna kan bidra till produktion och reproduktion av diskurser om Angeredsborna.
Författarna till de artiklar vi analyserat förmedlar en "vi" och "dom"-känsla genom ordvalet. Vi tar ett exempel på detta från artikeln "En person anhållen för skottlossningen i Angered" publicerad 21/9 2009 av Göteborgs-Posten. Vi undersökte också vilka som uttalar sig i artiklarna, är det polisen, Angeredsborna eller någon annan.
Bryman menar att det är lika intressant att veta vad som inte nämns som vad som nämns (Ibid). Upprepade anmälningar om brott kan till exempel leda till att Angeredsborna betraktas som misstänkta. Författarna till boken Diskursanalys som teori och metod (2002), Marianne Jörgensen och Louise Phillips, påpekar att massmedia ofta presenterar tolkningar som om de vore fakta och skriver "det är farligt" istället för "vi anser det farligt" . "(Winther & Jörgensen 2002: 88f).
Tidigare forskning
Författaren har granskat 150 tidningsartiklar, främst Expressen, Aftonbladet och DN för att se hur mediebilden av Tensta ser ut i dessa tidningar. Både Göteborgs-Postens representationer av arga invånare och arga unga människor av området studeras för att se hur olika bilder av området förhåller sig till varandra och vilka diskursiva representationer av området som skapas. I denna presenteras periferin antingen i positiva eller negativa bilder, där det vardagliga och det "vanliga" inte ges något utrymme.
Vidare visar resultaten att när media förmedlar positiva bilder av Angered jämförs dessa med de negativa. Denna uppsats har varit en inspirationskälla för vår c-uppsats, då författaren tar upp många intressanta detaljer om medias rapportering av Angered. I artiklarna som handlar om Rosengård är det störst fokus på antingen problemen i områdena eller de insatser områdena satsar på för att förebygga problemen.
Boken visar hur texter och bilder i media formuleras och skärs för att ytterligare förstärka dem. Ristilammi beskriver den förnedring som har följt miljontals program sedan de byggdes och att modernism och innovation kring områdena förvandlades till bilder av isolering, omänskliga levnadsförhållanden och. Ristilammi framhåller hur media använder bilder för att förstärka budskapet i en artikel.
Genom de exempel han ger i boken blev det tydligt för oss som läsare hur media ibland använder bilder för att skicka meddelanden. Utredningen presenterar en motivering för att media i Sverige och andra länder skapar en "Vi och Dom"-avdelning. Boken visar på ett intressant sätt hur media framställer förorten och hur detta påverkar ungas självbild, något vi inte hittat i annan litteratur.
Den här boken ger oss en ytterligare och djupare inblick i hur vardagen kan se ut i förorten och vilket inflytande massmediebilderna kan ha på den "riktiga" personens identitet och vardag. Sernhede utgår främst från befintliga uppfattningar om förorten och bygger, som vi uppfattar det, delvis på dessa polariserade bilder av förortsområden i sitt resonemang.
Angered – en områdesbeskrivning
Enligt Sernhede borde resten av samhället lära av det här sättet, där unga skapar tillsammans i grupp och lär av varandra. Sernhede framhåller också vikten av att unga människor får möjlighet att mötas över kulturella och geografiska gränser i sammanhang där de kan presentera sig själva (Sernhede 2002:18f). Den här boken var intressant för vår uppsats eftersom boken visar hur förorten Hammarkullen är avbildad. i media. Sernhedes bok visar på så sätt mediebildernas starka inflytande – då forskare också tar dem till sig, återger dem och på så sätt gör dem till "sanningar" i sitt material.
Angered har en befolkning på 48 477 och dess befolkning ökade med 107 under 2012, vilket indikerar att Angered är ett växande distrikt. Angered är vida känt för sitt aktiva sociala liv inom sport, kultur och underhållning och här bor människor med ursprung från ett hundratal olika länder vilket ger området en internationell karaktär (Statistisk årsbok Göteborg 2012:13f). Nästan hälften av befolkningen är under 30 år och endast 10 procent av befolkningen är över 65 år.
I Angered är medelinkomsten 170 800 kr och när vi jämför medelinkomsten inom Göteborgs stad som är 233 600 kr kan man säga så. När vi undersöker hur Angered framställs i media var det intressant att ta reda på hur många brott som anmäldes i stadsdelen och 2012 var det 793 brott, vilket innebär 143 brott per 1000 invånare (Ibid). Angered var med andra ord ett område att satsa på, något nytt och modernt, men som vi kan läsa ovan stannade bygget av och nu bor det inte så många människor i området som det var tänkt.
Tanken var att stadsdelen skulle ha en befolkning på 100 000, men denna siffra är långt ifrån verkligheten, då mindre än hälften av det antalet idag bor i området.
RESULTAT OCH ANALYS
Thompson, som i sin tur hänvisar till Jürgen Habermas, menar att media från början var ett forum där människor kunde tala sakligt och diskutera aktuella händelser. Här visas om invandrare i Angered får tala för sig själva och i vilka sammanhang de talar. Trots att majoriteten av invånarna i Angered har utländsk bakgrund är det förvånansvärt få personer med invandrarbakgrund som finns med i rapporteringen.
Vi har valt att dela upp aktörerna i artiklarna för att det ska bli lättare att se vem som kommer att tala. Utländsk bakgrund" betyder om det finns några boende i Angered med utländsk bakgrund som kommer att tala. Tabellen nedan är gjord för att göra det tydligt för läsaren vem som kommer att tala.
Brune menar att när invandrare säger något så motsägs de ofta, antingen explicit av en expert eller underförstått genom att texten antyder att det som har sagts omöjligen kan vara sant. Vi ska nu fördjupa oss i frågan om vem eller vilka som nämns i artiklarna om Angered. Artikeln är skriven ur en partisk synvinkel då polisen är de som uttalar sig i artikeln.
Ordet "de" betyder att det fanns flera ungdomar som utifrån ovanstående resonemang kan förknippas med "förortsgäng". Författarens avsikt med artikeln kan vara att försöka koppla de unga till skadegörelsen och skribenten kallar de unga för "dem", vilket leder till en "vi och dem"-känsla (Ristilammi 2002:36f). Rapporten i artikeln är skriven ur en partisk synvinkel, då Västtrafiks informatör är ensam om att kommentera.
Där minoriteter nämns nämns ofta minoriteter i en passiv roll i positiva nyheter, medan de tilldelas en aktiv roll när nyheten handlar om en negativ händelse (van Dijk 2000:38f). I de positiva artiklarna om Angered fann vi att mest ”svenskar” pratar, men i artikeln ”Stort intresse när arbetsgivare sökte nya människor i Angered” nämns ”invandrare”. Bara i år har jag skickat 80 ansökningshandlingar till olika företag i Göteborg, men ingen av dem har brytt sig om att svara, säger han. Artikeln berättar också för läsarna att hög arbetslöshet i Angered innebär en mindre säker stadsdel.
I analysen kan vi konstatera att mönstret är sådant att invandrare i Angered inte kan prata så ofta, men då är det värt att återigen understryka att det finns ännu fler "invandrare".
SLUTDISKUSSION
Utifrån analysen kan vi konstatera att ordvalet som används i artiklar om Angered har betydelse för den yttre synen på stadsdelen. Det kan vi också hävda att Göteborgs-Posten kan. att konstruera något som inte finns, som i artikeln "Ungdomsgäng anklagas för brutala attacker", där "gäng Angereds" är något konstruerat av Göteborgs-Posten.Negativ bevakning av Angered kan leda till diskursiv handling, vilket är en form av sociala åtgärder.
Det bidrar till att skapa Angereds sociala värld (inklusive kunskap, identiteter och sociala relationer). Författarna till de artiklar vi analyserat förmedlar en "vi" och "dom"-känsla genom ordvalet, då de ofta skriver varifrån "offren" kommer och varifrån "förövarna" kommer. Detta leder i sin tur till att den stigmatiserande bilden av förorten och de som bor där upprätthålls.
Stigmatiseringen bidrar till att skapa stereotypa föreställningar om de som bor i Angered och om själva området, idéer som låg kriminalitet och leder till rädsla för det okända (Sernhede 2009: 9ff). Det kan också leda till en större segregation då media konstruerar ett narrativ om området, ett som gör det riskabelt att bo där och knappast får folk att vilja flytta dit. Segregationsfrågan i sig behöver en egen analys och det är därför vi inte har nämnt det för mycket i vår analys. Vi tänker inte heller fördjupa oss i frågan i vår avslutande diskussion, men vi tror att det hänger ihop med medias konstruktion.
Det är viktigt att inse att media kan forma texter och bilder, element som ibland kan hjälpa till att konstruera negativa bilder. Det är viktigt att läsare av artiklar om Angered och andra förorter har en kritisk inställning till artiklarna, eftersom stora delar av vår kunskap och erfarenhet idag formas av media och medietexter. Det är viktigt att vi alla tänker på vilken verklighet vi internaliserar.
Det är viktigt att vi alla reflekterar över om de uppfattningar vi har kan se olika ut. Vi måste vara medvetna och vaksamma på att vi alla riskerar att ta medieskildringar och göra dem till våra egna. I Helena Blomberg, Christian Kroll, Tommy Lundström & Hans Swärd (red.) Sociala problem och socialpolitik i media.
